Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Debatt i andra medier










Artiklar i ämnet
Tre frågor som definierar EU:s framtid
Europaparlamentarikernas kommande grillning av de blivande EU-kommissionärerna kan förhoppningsvis ge klarhet i vad EU vill göra med unionens bristande konkurrenskraft och ekonomiska säkerhet. Här finns tre väsentliga frågor som politikerna bör ställa. Det skriver gästkrönikören Asees Ahuja, Svenskt Näringsliv.
“Sverigedag” i Europaparlamentet – tre svenskar i huvudroller
Det är lite av en Sverigedag i EU-parlamentet på tisdag då tre av nio föredragande politiker är svenskar. Frågorna har också tyngd: Nytt miljardstöd till Ukraina, effektivisering av flygtrafiken och vägran att ge ministerrådet ansvarsfrihet.
Sverige rasar på jämlikhetsindex – Norge i topp
På fyra år Sverige har rasat 14 placeringar till plats 24 av 164 länder i organisationen Oxfams globala ekonomiska jämlikhetsindex, CRII. Indexet leds av Norge, Kanada och Australien. Enligt organisationen är orsaken till att Sverige backar i indexet förändringar i välfärdspolitiken och skattepolitiken där bland annat sänkt marginalskatt och sedan tidigare slopad arvsskatt och förmögenhetsskatt "gör att klyftorna fortsätter att öka".
Oxfam är, enligt sig själva, en internationell sammanslutning av humanitära organisationer som “arbetar mot fattigdom och orättvisor”.
Svantesson vill syna rysk ekonomibluff
Rysk ekonomi mår betydligt sämre än vad president Vladimir Putin vill påskina. Det anser bland andra finansminister Elisabeth Svantesson (M) som driver på för att avslöja den ryska bluffen, enligt TT/SvD.
– Det är något som stört mig under lång tid, säger hon om landets ekonomiska statistik. I början av oktober presenterade Konjunkturinstitutet på uppdrag av regeringen en analys om rysk ekonomi.
Septemberinflationen i euroområdet justeras ned
Eurostat, EU:s statistikbyrå, justerade på torsdagen ned inflationssiffran för euroländerna för september till 1,7 procent från en tidigare beräkning på 1,8 procent. För EU som helhet var inflationen 2,1 procent och för Sverige 1,2 procent. Högst var den i Rumänien på 4,8 procent och lägst på Irland med 0 procent.
ECB sänker som väntat räntan ytterligare
Europeiska centralbanken beslutade på torsdagen att sänka de tre styrräntorna med 0,25 procentenheter. Den viktigaste styrräntan, inlåningsräntan, ligger därmed på 3,25 procent. Inlåningsräntan är den ränta som den penningpolitiska inriktningen styrs med. Sänkningen var väntad och den tredje i år. Inflationen i euroländerna gick i september för första gången på två år under ECB:s mål på två procent.
EU-toppmötet närmar sig: Ukraina, migration och Mellanöstern
Statsminister Ulf Kristersson redogör för Sveriges linje inför veckans EU-toppmöte. Fokus ligger på att stärka stödet till Ukraina, hantera spänningarna i Mellanöstern och förbättra den gemensamma migrationspolitiken.
Polen ha EU-undantag för höga försvarsutgifter
Polens finansminister Andrzej Domański anser att EU inte bör "straffa" landet för dess höga försvarsutgifter. Polen spenderar 4,7 procent av BNP på försvar nästa år vilket är mer än dubbelt så mycket som Natos nuvarande riktlinjer.
– Vi förtjänar särbehandling. Vi lägger en stor del av vår BNP på försvaret och vi lägger den också på att i viss mån hjälpa andra [EU-] medlemmar. Utan försvarsutgifterna skulle vi inte ha ett för stort underskott, sade Domański till Financial Times.
EU har inlett ett förfarande mot Polen för att landets budgetunderskott överstiger 3 procent av BNP. Polen, som har en historia av delvis stora budgetunderskott men också hög tillväxt, har lovat att minska underskottet till 2,9 procent av BNP till 2028. Domański är optimistisk om att EU kommer godkänna Polens plan för att minska underskottet.
ECB väntas sänka styrräntan
Europeiska centralbanken, ECB, väntas sänka sin viktigaste styrränta, den så kallade insättningsräntan, med 0,25 procentenheter till 3,25 procent på torsdag. Det visar en sammanställning av prognoser och prissättningen på marknaden inför beskedet, skriver TT/GP. Behovet av att strama åt för att dämpa inflationstrycket i euroländerna ser inte längre lika stort ut, där bland annat tysk ekonomi just nu befinner sig i en utdragen period av stagnation och stora problem inom den tunga industrin.
Frankrike höjer skatter och stramar åt för att minska underskott
Frankrikes regering har lagt fram ett budgetförslag för nästa år som innehåller nedskärningar och skattehöjningar på cirka 60 miljarder euro, skriver FT. Målet är att minska landets växande underskott till 2029. Premiärminister Michel Barnier ser hanteringen av Frankrikes "kolossala" statsskuld som sin största uppgift. Förslaget innebär bland annat en tillfällig skatt på stora företag och skatt på aktieåterköp. Även de rikaste medborgarna kommer att få betala mer i skatt. Budgeten bryter med president Macrons tidigare politik med skattesänkningar. Åstramning planeras samtidigt inom sjukvård och offentlig sektor. Det kan bli svårt att få igenom förslaget i parlamentet, där regeringen saknar egen majoritet.
Frankrike har inte haft en balanserad budget på årtionden. Landets offentliga skuld är nu 110 procent av BNP, den tredje högsta i EU efter Grekland och Italien.
Sett till EU:s regelverk om max 60 procent i offentlig skuld och högst 3 procents budgetunderskott tillhör Frankrike de länder som oftast bryter mot det.
Debatt i andra medier









