Frankrike, Italien och Belgien får budgetrespit

– Sedan krisen har Europas ekonomiska utveckling varit svagare än andra stora ekonomiers, sade vice ordförande i kommissionen Valdis Dombrovskis när han på fredagen tillsammans med eurokommissionär Pierre Moscovici och sysselsättningskommissionär Marianne Thyssen presenterade en rad ekonomiska rapporter, utvärderingar och rekommendationer.

Det som på förhand fått mest uppmärksamhet var huruvida kommissionen skulle fälla Italien och Frankrike för att de 2015 inte klarar EU:s budgetregler inom den så kallade stabilitets- och tillväxtpakten.

Men båda länderna, och Belgien vars budget också bedöms ligga i riskzonen, får fram till mars nästa år på sig att komma upp med ytterligare åtgärder för att klara kraven efter att ledarna i de tre länderna skrivit varsitt brev till kommissionen där de utfäster sig att nå målen.

Kommissionen motiverar uppskovet med att man behöver fler uppgifter och data för att kunna kontrollera om löftena kommer att resultera i att länderna klarar målet. Vissa menar dock att kommissionen inte vill stöta sig med stora EU-länder som Frankrike och Italien trots nya regler om skärpt budgetdisciplin.

Både Italien och Belgien klarar underskottsmålet men enligt kommissionen gör de inte tillräckligt för att få ned sina statsskulder som båda vida överstiger de 60 procent som EU-reglerna tillåter. Enligt reglerna måste medlemsländer med en statsskuld på mer än 60 procent av bruttonationalprodukten, BNP, minska den med i genomsnitt minst fem procent per år över en treårsperiod.

Frankrike har redan vid två tillfällen fått uppskov för sin budget och är det enda av de tre länderna som riskerar böter. Enligt den franska regeringen kommer landet först 2017 att få ned sitt budgetunderskott till under tre procent.

Moscovici, som fram till i våras var Frankrikes finansminister, och Dombrovskis uteslöt inte att böter kan komma att bli aktuellt om Frankrike inte följer reglerna i när nästa utvärdering sker i mars 2015.

Ytterligare fyra euroländer, Malta, Portugal, Spanien och Österrike, riskerar att bryta mot budgetreglerna

I genomsnitt räknar kommissionen att budgetunderskotten för euroländerna under 2015 blir 2,4 procent, en minskning från de 2,6 procent som är beräknat för i år. Statsskulderna kommer att ligga stabilt på runt 93 procent av bruttonationalprodukten.

Eurokommissionären Pierre Moscovici passade även på att uppmana Tyskland att investera mer för att hjälpa krisande euroländer.

– Tyskland har faktiskt ett ekonomiskt utrymme som det kan, och kanske bör, använda för att öka offentliga investeringar. Vi anser att detta vore mycket vettigt att göra när räntorna [på tyska statsobligationer] är historiskt låga, sade Moscovici.

På fredagen sparkade EU-kommissionen även igång den så kallade europeiska ekonomiska terminen, den femte i ordningen, där kommissionen i sin årliga tillväxtöversikt stakar ut gemensamma mål i alla EU-länder inför nästkommande år. Fokus ligger som de senaste åren på att få igång tillväxten och minska den ”oacceptabelt höga” arbetslösheten. Junckers investeringsplan på motsvarande 2,9 biljoner euro ska utgöra en del i detta. Även en ”förnyad vilja” att genomföra strukturreformer i medlemsländerna och ett ”ökat budgetansvar” är bland topprioriteringarna.

På EU-toppmötet i mars nästa år ska medlemsländernas stats- och regeringschefer diskutera kommissionens rekommendationer. Enligt en rapport från EU-parlamentet följer dock medlemsländerna bara i knapp ett av fem fall kommissionens rekommendationer.

Slutligen presenterade de tre kommissionärerna så kallade rapporter om förvarningsmekanismer för att i förebyggande syfte kunna se huruvida medlemsländerna har makroekonomiska obalanser som på sikt kan bli negativa för ekonomin. För Sveriges del pekar kommissionen liksom tidigare på den höga privata skuldsättningen och bostadsmarknaden som oroande riskfaktor.