Viktigast i veckan: Fred, skatter och taxonomi

Det ryska hoten mot grannländerna fortsätter. USA:s utrikesminister Anton Blinken och hans ryske motpart utrikesminister Sergej Lavrov kom på fredagen överens att USA skriftligen ska svara på Rysslands olika frågor och därefter ska de mötas igen.

Om Ryssland får som de vill, vilket idagsläget är osannolikt, ska de och USA ensamma ska göra upp nya ramar för en europeisk säkerhetspolitik anpassad efter ryska önskemål. Från amerikansk sida varnade både presidenten och utrikesministern att ett ryskt anfall på Ukraina kan vara nära förestående.  På torsdagen sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att EU, som har relativt stor ekonomisk betydelse för Ryssland, skulle  “reagera med massiva ekonomiska och finansiella sanktioner” om Ryssland iscensatte en militär attack. Den franske presidenten Emmanuel Macron efterlyste,  i Europaparlamentet på onsdagen, en “uppriktig dialog” med Ryssland och en strategisk upprustning i EU och en ny säkerhetsordning. Samtidigt annonserade Ryssland och dess vapendragare Belarus flera nya militärövningar.

Inom arbetsmarknad och ekonomiområdet noteras från finansministermötet i Bryssel att Frankrike redan nästa år vill se att OECD-beslutet om en minimiskatt på minst 15 procent för storföretag införs i EU. Men medlemsländerna är fortsatt delade och finansminister Mikael Damberg (S) tvekar på att Sverige kan hinna lagstifta så snabbt.

I veckan beslutade EU-kommissionen att underkänna riksdagens beslut att ge statliga godstransportföretaget Green Cargo ett kapitaltillskott på 1,4 miljarder kronor. Det gladde kanske konkurrenterna men knappast trafikutskottets ordförande Jens Holm (V) som kallade beslutet för “oacceptabelt” krävde att regeringen nu ska “slå näven i bordet”. 

För andra månaden i rad stannade årsinflationen i december på fem procent i EU.  

Fredagen var sista dagen för EU-länderna att inkomma med synpunkter på förändringar i EU:s taxonomi, som sedan nyårsafton innehåller både kärnkraft och naturgas som hållbara klimatinvesteringar. Fyra länder deklarerade offentligt sitt ogillande men det krävs minst 20 länder eller en majoritet i Europaparlamentet för att stoppa förslaget. 

EU:s utsläppsrätter kan bli nästa kassako för medlemsländerna. En sammanställning på onsdagen visade att bara Sverige förra året fick in 2,2 miljarder till statskassan efter utauktionering utsläppsrätter till företag.

Klimatet blir de svenska Europaparlamentarikernas topprioritering under 2022 då många nya EU-lagar på området ska antas. Men en sammanställning visar att det även finns andra angelägna frågor på de folkvaldas bord.

 Till sist noteras: 

… att fördelningen mellan män och kvinnor på EU:s institutionernas valbara topposter nu är helt jämn, tre kvinnor och tre män. Det uppnåddes genom att den konservativa maltesiskan Roberta Metsola, som tredje kvinnan sedan 1979, valdes till ny talman i Europaparlamentet på tisdagen. 

… att Sverige har i särklass högst andel förnybar energi i sin förbrukning jämfört med övriga EU. I Sverige är andel förnybart 60 procent vilket kan jämföras med ett EU-snitt på 22 procent förnybart av den energi som konsumeras.

… att Europaparlamentariker Evin Incir (S) från Göteborg har sagt över 7000 ord under sina inlägg i Europaparlamentets debatter. Det placerar henne på en femte plats bland drygt 700 Europaparlamentariker som pratade mest. “För att bekämpa orättvisor i Sverige, EU och världen krävs många ord”, förklarade Incir.