Belgien kräver garantier från EU-länder för att använda frysta ryska miljarder

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 frös västländer ryska medel till ett värde av omkring 300 miljarder dollar. I EU förvaltas en stor del av detta av det belgiska finansinstitutet Euroclear. Hittills har man använt räntevinsterna från dessa frysta medel för att stödja Ukraina vilket genererar några miljarder euro per år.

Men nu vill flera länder, däribland Sverige och Tyskland, gå längre och använda själva kapitalet – inte bara räntorna – för att säkra ett stort lån till Ukraina. Europeiska kommissionen arbetar med ett förslag där man skulle kunna låna ut upp till 140 miljarder euro till Ukraina med de frysta ryska tillgångarna som säkerhet.

Kräver gemensamt ansvar
Belgiens premiärminister är en av dem som har ställt sig mest skeptisk till planerna. Vid en presskonferens i Köpenhamn på torsdagen, efter onsdagens informella EU-toppmöte, lade De Wever fram sina villkor.

– Jag förklarade för mina kollegor i går att jag vill ha deras underskrift. Om vi tar Putins pengar och använder dem, kommer vi alla att vara ansvariga om det går fel, sade De Wever.

Han betonade att ansvaret inte stannar vid den summa som det rör sig om. Operationen kan leda till rättsliga tvister i många år framöver. Belgien kan bli skadeståndsskyldigt för skadestånd och räntor långt in i framtiden.

De Wever använde en fjäderfäbaserad liknelse för att förklara dilemmat.

– [De frysta pengarna är] som en kyckling som lägger guldägg [räntan från pengarna kommer Ukraina till del]. Frågan nu är: kan vi äta kycklingen? Första problemet är naturligtvis att man förlorar guldäggen om man äter kycklingen, sade han.

Han förklarade att tanken hittills har varit att Ryssland i ett framtida fredsavtal skulle tvingas betala krigsskadestånd till Ukraina och att de frysta tillgångarna då skulle användas för det ändamålet.

– Så vi får guldäggen och i slutet av kriget äter vi kycklingen. Det har alltid varit planen fram till nu, sade De Wever som underströk att han vill att pengarna aldrig ska lämnas tillbaka till Putin.

Tyskland och ECB-ledamot mer positiva
Trots Belgiens betänkligheter växer stödet för att använda de frysta tillgångarna. Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har i en debattartikel i Financial Times på torsdagen uppmanat EU att gå vidare med planerna.

Merz skrev att ett lån på nästan 140 miljarder euro skulle kunna göras tillgängligt "utan att ingripa i äganderätten". Lånet skulle endast betalas tillbaka när Ryssland har kompenserat Ukraina för de skador som orsakats under kriget.

"Nu förespråkar jag mobiliseringen av ekonomiska resurser i en skala som kommer att säkra Ukrainas militära motståndskraft under flera år", skrev Merz.

Även från Europeiska centralbanken, ECB, hörs mer positiva tongångar. Den litauiske centralbankschefen och ECB-ledamoten Gediminas Šimkus sade i en intervju med Politico i förra veckan att Europa inte borde vara ängsligt när det gäller att beslagta frysta ryska tillgångar för att hjälpa Ukraina.

Šimkus argumenterade för att en rysk seger skulle kunna undergräva förtroendet för euron minst lika mycket som, om inte mer än, det ryktesskadevärde som kan uppstå genom att beslagta Kremls pengar.

von der Leyen lovar delat ansvar
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade på onsdagskvällen efter det informella EU-toppmötet i Köpenhamn att hon hade haft möjlighet att presentera kommissionens förslag och att det hade varit en "mycket bra första diskussion".

von der Leyen tackade uttryckligen Friedrich Merz för hans tidiga stöd till förslaget.

När det gäller Belgiens farhågor var von der Leyen tydlig.

– Det är absolut klart att Belgien inte kan vara den enda medlemsstaten som bär risken utan riskerna måste läggas på bredare axlar, sade hon.

Ryssland hotar med motåtgärder
De Wever varnade också för Rysslands troliga reaktion. Moskva har redan offentligt sagt att Europa kommer att "känna konsekvenserna i all evighet" om planerna genomförs.

– Det är ryskt språkbruk för att detta kommer att bli illa. De kommer bli väldigt, väldigt, väldigt arga, sade De Wever.

Han påpekade att direktören för Euroclear redan lever under beskydd vilket visar hur riskfyllt det är.

De Wever efterlyste också transparens från andra europeiska länder. Han hävdade att det finns ytterligare 160 miljarder euro i frysta ryska tillgångar utanför Belgien som det aldrig talas om.

– Det genererar också oväntade vinster. Det genererar också skattepengar. Ingen talar om det. Vi är de enda som gör det. Vi ger varje öre till Ukraina. Varje öre, sade han.

Så ska pengarna användas
Enligt kommissionens förslag skulle de kontanta saldona från de frysta ryska obligationerna växlas mot nollkupongobligationer utgivna av EU. EU skulle sedan använda kontanterna för att utfärda ett "reparationslån" till Ukraina.

Lånet skulle endast betalas tillbaka av Ukraina när landet får krigsskadestånd från Ryssland i ett fredsavtal. Det innebär att Ukraina skulle kunna spendera pengarna nu i stället för att vänta tills Moskva betalar.

Merz betonade i sin artikel att pengarna uteslutande bör användas för inköp av militär utrustning, inte för att täcka Ukrainas allmänna budget.