Europol: Tre fjärdedelar av de värsta kriminella nätverken i EU finns inte kvar

Europol presenterade i dag sin andra rapport om EU:s mest hotfulla kriminella nätverk. Det är en rapport som rymmer en paradox: 76 procent av de nätverk som identifierades 2024 är inte längre bland de farligaste. Men totalt har antalet aktiva nätverk bara minskat från 821 till 731 – eftersom 533 nya tillkommit under samma period.

Att försvinna från listan behöver inte innebära att nätverket har slagits ut. Det kan bero på polisinsatser, men också på att nätverket har lösts upp, omstrukturerats eller att länderna ändrat sina kriterier för vad som räknas som ett av de farligaste. Europol uppmanar till försiktighet i tolkningen av siffrorna.

De 198 nätverk som kvarstår sedan 2024 är genomgående de mest etablerade: hierarkiskt strukturerade, ofta familje- eller klanbaserade, med global räckvidd och decennier av verksamhet bakom sig.

Vinstmöjligheten kvarstår
Rapporten beskriver ett systematiskt och löpande utnyttjande av svagheter i samhällets digitala, finansiella och geopolitiska strukturer. Brottsligheten överlever enskilda insatser så länge de underliggande sårbarheterna inte hanteras.

– Varje stört nätverk spelar roll. Varje avlägsnat mål försvagar det kriminella ekosystemet. Men rapporten visar att organiserad brottslighet anpassar sig snabbt – fyller luckor och utnyttjar nya möjligheter, sade Europols tillförordnade chef Jürgen Ebner under en presskonferens på fredagen.

EU:s inrikeskommissionär Magnus Brunner menade att brottslingarna är välorganiserade.

– Det här är inte gatugäng. Det är brottslighetsbolag – multinationella sådana, sade Brunner.

Gömmer sig bakom lagliga bolag
85 procent av de farligaste nätverken utnyttjar lagliga företagsstrukturer för att dölja och finansiera sin verksamhet. Den siffran är i det närmast identisk med 2024 och visar enligt rapporten att EU:s ekonomi förblir djupt exponerad för infiltration.

De sektorer som löper störst risk är kontantintensiva verksamheter som restaurang och hotell, logistik och transport, samt fastigheter och bygg. Dessa tre sektorer svarar för 70 procent av all identifierad missbruk av lagliga bolag.

Rapporten pekar ut advokater, fastighetsmäklare, revisorer och logistikexperter som nyckelyrken som kriminella nätverk söker utnyttja – ibland med tvång, ibland med mutor, ibland utan att yrkesutövaren vet om det.

Hamnar under press – kriminella svarar med sjööverföringar
EU:s hamnallians – Port Alliance – som samlar polis och tullmyndigheter i EU:s stora hamnar, har gett mätbara resultat. Men framgångarna driver nu narkotikasmugglarna mot svagare punkter.

– Vi har sett en förflyttning från de stora hamnarna mot de mindre, eftersom insatserna har fungerat i de stora, sade Brunner, och tillade att ett möte om hamnalliansens expansion hålls nästa vecka i Dublin.

Rapporten visar att nätverken dessutom i ökad utsträckning undviker hamnarna helt och hållet. Narkotika hämtas av stora moderskepp utanför Latinamerikas kuster och förs sedan över till mindre fartyg mitt ute till havs. Dessa tar sig sedan iland vid avlägsna stränder, flodsystem och små marinor.

Brunner sade att man även erbjuder hamnalliansens kunskaper till länder utanför EU. Han nämnde ett möte i Colombia och uppgav att Latinamerika nu överväger att bygga upp en liknande allians i regionen.

Nätverk rekryterar barn till våldsbrott
En av rapportens mest alarmerande avsnitt handlar om nätverket som kallas "The Com" – kort för "The Community". Det kombinerar organiserad brottslighet med våldsbejakande extremism och rekryterar barn och ungdomar i åldern åtta till 17 år via spel- och meddelandeplattformar, ibland via kanaler för ungas psykiska hälsa.

Offren lockas, manipuleras och tvingas sedan utföra brott såsom sexuell exploatering, cyberattacker, utpressning, misshandel och mord. Motivationen liknar den i spelkulturen: status, rivalitet och tillhörighet.

Nätverket, som identifierades 2021, har sedan 2025 kopplats till incidenter i flera EU-länder: knivdåd, skolattacker och våldsbrott. Att barn används som gärningsmän är delvis ett medvetet val – det sänker de rättsliga konsekvenserna för vuxna nätverksmedlemmar, konstaterar rapporten.

Narkotika dominerar – cyberbrottslighet ökar
Narkotikahandel, framför allt kokain, är den dominerande brottsformen och involverar mer än var tredje nätverk. Räknas flerkriminella nätverk in är mer än hälften av alla identifierade nätverk involverade i droger.

Bedrägeri via nätet är den snabbast växande kategorin. Cyberbrottslighetens andel är liten men ökar markant jämfört med 2024. Ransomware-grupper erbjuder i ökad utsträckning sina tjänster till andra kriminella som en affärsmodell – de tar ut en fast andel, typiskt 20 procent, av varje lösen som medaktörer pressar in.

Svenska spår i rapporten
Rapporten nämner tre konkreta kopplingar till Sverige.

I Operation CANDY ledde beslag av två mobiltelefoner från en lokal narkotikahandlare i Sverige till att ett internationellt nätverk med kopplingar till Thailand, Australien och Spanien kartlades.

Inom ramen för OTF GRIMM – en europeisk insatsstyrka mot ungdomsrekrytering till våldsbrott – greps två 18-åriga män i västra Sverige, misstänkta för att ha rekryterat unga som torpeder för mord i Sverige och Danmark.

En efterlyst svensk kopplad till det kriminella Foxtrot-nätverket greps i Tunisien. Han eftersöktes via EU:s plattform för efterlysta, misstänkt för mord och rekrytering till grova våldsbrott.

Europols mandat förstärks
Rapporten publiceras samma vecka som EU-kommissionen i veckan lade fram ett förslag om ett förstärkt mandat för Europol och för EU:s rättsliga samarbete Eurojust. Förslagen ska ge byrån utökade verktyg för gränsöverskridande samarbete, snabbare informationsdelning och starkare kapacitet mot digital brottslighet.

Rapporten uppdateras vartannat år på uppdrag av ministerrådet. Fynden ska ligga till grund för EU:s nästa brottshotsanalys, Socta, 2027.