EU öppnar nya förhandlingsområden med Ukraina och Moldavien

Medlemsländernas EU-ministrar möts på tisdagen i Luxemburg för att förbereda EU-toppmötet på torsdag och fredag. Två frågor dominerade: hur unionen ska ta emot nya medlemmar och hur nästa flerårsbudget ska se ut.

Samma dag inleder EU förhandlingar med Ukraina och Moldavien inom ytterligare två så kallade kluster, grupper av förhandlingskapitel. Det ena gäller den inre marknaden, det andra konkurrenskraft och inkluderande tillväxt. Medlemsländerna enades om att öppna dem på måndagen, enligt den tyska nyhetsbyrån DPA.

Därmed har förhandlingar för Ukraina och Moldavien öppnats inom fyra av de sex så kallade förhandlingsklustren. I klustret om grundläggande principer, som öppnades i juni, har EU dock satt upp delmål som länderna måste uppfylla innan förhandlingarna där kan gå vidare. Kvar att öppna är den gröna agendan samt resurser, jordbruk och sammanhållning.

Frankrikes EU-minister Benjamin Haddad sade att Frankrike stöder att även de två sista klustren öppnas. Han lyfte fram Ukrainas förhandlingar med Ungern om en färdplan för minoriteter och att landet antagit en ny utbildningslag.

– När länder har gjort reformerna och bockat av det som kommissionen och medlemsländerna begär, är det bara rimligt att vi går vidare, sade han.

Montenegro, som kommit längst av kandidatländerna, stängde på måndagen ytterligare tre förhandlingskapitel och har nu stängt 21 av 35, enligt EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos. Albanien stängde ett kapitel på tisdagen, enligt Österrikes EU-minister Claudia Bauer.

– Det är ett tydligt tecken på att utvidgningen är på väg framåt, sade Marta Kos.

Datum för avslutade förhandlingar 
Den 28 oktober väntas enligt Rapporteur Marta Kos presentera ett datum för vart och ett av de fyra kandidatländer som kommit längst: Ukraina, Moldavien, Albanien och Montenegro. Datumet anger när kommissionen bedömer att landet kan avsluta förhandlingarna, förutsatt att reformerna är genomförda. Det är alltså inget datum för medlemskap. Det slutligt formella godkännandet av nya medlemmar, ratificeringen, kan ta flera år till.

Kommissionen vill med datumen ge förhandlingarna en fast punkt att arbeta mot, utan att bestämma i förväg hur snabbt de ska gå.

Skyddsklausul och färre veton 
Under lunchen ska EU-ministrarna för första gången diskutera de förslag som kommissionen lade fram förra veckan om hur EU ska förbereda sig för nya medlemmar.

Det kanske mest långtgående är en ny skyddsklausul. Under sina första 15 år i EU ska ett nytt medlemsland kunna fråntas rösträtten i ministerrådet om det allvarligt bryter mot unionens grundläggande värden. Till skillnad från i dag, med artikel 7 i EU-fördraget, ska ett enskilt land inte kunna stoppa sådana åtgärder.

Kommissionen vill också att fler beslut i utvidgningsprocessen fattas med kvalificerad majoritet, till exempel när nya kluster ska öppnas. Nya medlemsländer ska dessutom frivilligt kunna avstå från att använda vetot i utvidgningsfrågor som rör bilaterala tvister.

Enligt Marta Kos har kandidatländerna tagit emot förslagen väl, eftersom de inte förlorar sin vetorätt. Bland medlemsländerna går reaktionerna isär. Vissa vill gå längre med skyddsmekanismerna, andra vill helt hålla fast vid enhälligheten. Kos medgav att det blir svårt att få igenom förändringarna, eftersom de i sig själva kräver enhällighet.

– Om vi backade varje gång vi tror att något inte går igenom i rådet, vad skulle vi då göra? En del av förslagen är djärva, men vi lever i en djärv tid, sade Marta Kos.

Särlösning för ukrainskt jordbruk 
Kommissionen vill också utreda särskilda regler för Ukrainas stora jordbruk som hör till ett av de kluster som ännu inte öppnats. Ukrainska bönder skulle då få mindre EU-stöd för vissa känsliga produkter och produkterna skulle inte fritt kunna säljas på den inre marknaden.

Lösningarna ska skrivas in i anslutningsfördraget när förhandlingarna kommit så långt, sade Marta Kos på tisdagen. EU måste både skydda sina egna bönder och hjälpa Ukrainas jordbruk att utvecklas och exportera till resten av världen, framhöll hon.

Budgetuppgörelsen kan dröja 
I budgetfrågan har Sverige och andra nettobetalare redan avvisat det bud på flerårsbudget för 2028–2034 som ordförandelandet Irland lade fram i lördags.

Irlands EU-minister Thomas Byrne sade att ledarna måste enas före årsskiftet för att lagstiftningen ska hinna bli klar till den 1 januari 2028. Irlands uppgift var att ta fram en grund för förhandlingarna, inte för en överenskommelse, enligt honom.

– Vi ombads inte att hitta en grund för en överenskommelse. Det kommer senare, med Europeiska rådets ordförande, sade Thomas Byrne.

Flera nettobetalare tonar dock ned tidspressen. Tyskland vill ha en uppgörelse före årsskiftet, men inte till vilket pris som helst.

– Lyckas det, desto bättre. Lyckas det inte, finns det också ett år 2027, sade Tysklands statssekreterare för Europafrågor Gunther Krichbaum.

Samtidigt påpekade han att det som inte lyckas i år inte blir enklare nästa år. Sverige vill också gärna se en snabb uppgörelse, men inte på bekostnad av innehållet.

– Vi tänker inte känna oss stressade att nå en överenskommelse, sade avgående EU-minister Jessica Rosencrantz (M).

Ungern kvar under artikel 7 
Ministrarna fick också en uppdatering om rättsstaten i Ungern. EU-kommissionären Michael McGrath berömde samarbetet med den nya ungerska regeringen men sade att mer återstår. Om artikel 7-förfarandet ska avslutas är upp till EU-parlamentet, som utlöste det 2018, eller ministerrådet, enligt honom.

– Det är inte kommissionens sak att på egen hand begära att förfarandet avslutas, sade Michael McGrath.

Både utvidgningen och budgeten står på dagordningen när EU:s stats- och regeringschefer möts i Bryssel på torsdag och fredag.