Viktigast i veckan: Klimatbråk och budgetdrama – Ukraina vädjar om nytt stöd

Veckan i EU präglades av det två dagar långa EU-toppmötet i Bryssel. Sverige stred för ett bantat budgetförslag och en bibehållen klimatpolitik. Som väntat kom inte budgetdiskussionerna i mål utan frågan rullades vidare till ett särskilt EU-toppmöte i november då ett nytt kompromissförslag, det tredje i år, väntas. Fler länder med Tjeckien och Italien i spetsen ville att EU skjuter upp redan beslutade klimatåtgärder, kallat ETS2, som ska börja gälla 2028, där kritiker fruktar de prisökningar på bränsle som de nya reglerna medför. Avgående statsminister Ulf Kristersson (M) beskrev diskussionen som ett samlat angrepp på EU:s klimatpolitik. Han trodde att striden fortsätter, eftersom flera länder sitter fast i ett beroende av fossila bränslen. 

På fredagen bad president Volodymyr Zelenskyj om minst 70 miljarder euro av EU för 2027 och varnade samtidigt för en migrationskris utan motstycke där kanske 20 miljoner ukraniare kunde komma som flyktingar till EU om Ryssland skulle vinna kriget. Hur EU ska möta Ukrainas behov för nästa år diskuteras vidare.

Tidigare i veckan beslöt EU-ländernas utrikesministrar att svartlista 1 569 företag och personer i den ryska krigsindustrin. På fredagen meddelade Donald Trump att han “ i USA:s bästa intresse” stoppar verkställandet av nya amerikanska sanktioner mot Ryssland.

Det kan också noteras: 

… att Sverige, bland annat efter politiska beslut som sänkt matmoms och bränslepriser, sedan april har EU:s lägsta inflation,

… att EU 1 december inför ett tak för importen av hybridbilar tillverkade i Kina till 350 000 fordon per år, vilket är mer än en halvering av dagens import,

… att EU:s nya och bantade flerårsbudget kan bli mycket dåliga nyheter för 54 000 bönder i Sverige som idag får EU-stöd.