Mötet pågår till den 20 november. Turkiet är värdland och ordförande, medan Australiens klimat- och energiminister Chris Bowen leder förhandlingarna. USA förnekar behovet av minskade växthusgaser och står utanför klimatförhandlingarna för andra året i rad.

Turkiets miljöminister Murat Kurum, som är mötets ordförande, konstaterade vid öppningen att det för första gången står utom rimligt tvivel att världen kommer att överskrida 1,5-gradersmålet. FN:s miljöprogram UNEP drog samma slutsats i en rapport i oktober.

– Vi kommer inte att se bort, och vi kommer inte att sänka vår ambition, sade Murat Kurum enligt AP.

Kurum vill att mötet ska handla om att genomföra tidigare löften snarare än att sätta nya mål. På samma linje ligger EU. Ministerrådet slog i oktober fast att COP31 måste innebära ett tydligt steg i genomförandet av Parisavtalet, med omställningen bort från fossila bränslen och ren elektrifiering som viktiga delar.

– COP31 måste bli vändpunkten där åtagandena blir konkret verklighet, sade Darragh O'Brien, klimat-, energi- och miljöminister i EU:s ordförandeland Irland, i ett uttalande.

Strid om elektrifieringen
Turkiet har gjort elektrifiering till mötets huvudfråga. Länderna uppmanas att skriva under ett löfte om att elens andel av världens energianvändning ska öka till 35 procent till 2035, från omkring 20 procent i dag, rapporterar Reuters.

Miljöorganisationer kritiserar löftet för att det inte kräver att den nya elen kommer från källor med låga utsläpp. Greenpeace välkomnar målet, men varnar för att det inte får skymma det centrala, att stoppa utvinningen och utbyggnaden av fossila bränslen.

EU vill få in målet i mötets slutdokument, men bara för ren el – förnybar energi och kärnkraft – enligt Rapporteur. En högt uppsatt EU-tjänsteman antydde att unionen kan nöja sig med en mindre tydlig formulering, eftersom oljeländer och kolberoende länder motsätter sig. En fransk tjänsteman pekade på en möjlig kompromiss: att knyta elektrifieringsmålet till 1,5-gradersgränsen, som Turkiet föreslagit. Den formeln säger saker ”utan att nödvändigtvis stöta sig med någon”, sade han.

Oljeländerna bromsar
Vid klimatmötet i Dubai 2023 enades länderna för första gången om att ställa om bort från fossila bränslen. Slutdokumenten från de två senaste mötena, i Baku och Belém, nämnde inte fossila bränslen alls. Enligt The Guardian vägrade Saudiarabien i Belém in i det sista att tillåta ens en indirekt hänvisning till löftet från Dubai.

Läget har inte blivit lättare. Kriget i Iran har i nio månader stört oljetransporterna genom Hormuzsundet och drivit upp bränslepriserna. Flera asiatiska länder har ökat sin användning av kol, och förespråkare av fortsatt hög användning av fossila bränslen känner sig nu stärkta, enligt John Holdren vid Harvard, tidigare vetenskaplig rådgivare till USA:s förre president Barack Obama. Både Turkiet och Australien har kritiserats för sitt kolberoende.

Pengarna delar
Klimatfinansieringen väntas bli en av de svåraste frågorna. Vid mötet i Baku 2024 enades länderna om att rika länder ska ta ledningen för att mobilisera minst 300 miljarder dollar om året till 2035. EU, världens största givare av klimatfinansiering, har enligt Rapporteur uteslutit nya åtaganden utöver det målet.

Utvecklingsländerna vill veta hur pengarna ska fås fram. Redan vid öppningen drogs förhandlarna in i en strid om dagordningen. Förslag från den afrikanska förhandlingsgruppen, som stöddes av många utvecklingsländer, ifrågasattes av EU och Kanada, enligt Iskander Erzini Vernoit, rådgivare till de afrikanska förhandlarna.

Kärnfrågan är om rika länder är skyldiga att betala offentliga pengar, eller om även privat kapital som de mobiliserar ska räknas. EU skrev i ett inlägg till FN i september att unionen ”inte kan acceptera” att ett nytt arbetsprogram om klimatfinansiering enbart inriktas på de rika ländernas skyldighet att tillhandahålla pengar.

Förhandlingar börjar om
Flera centrala frågor kommer till Antalya utan någon överenskommen text. Förhandlingarna om det globala målet för klimatanpassning och om programmet för utsläppsminskningar strandade vid FN:s förberedande möte i Bonn i juni. Mötet inleder också den andra översynen av hur världen lever upp till Parisavtalet, som ska avslutas 2028.

Även vetenskapen är omstridd. Europeiska förhandlare vill ta upp frågan om FN:s klimatpanel IPCC:s nästa stora rapport med Indien, Kina och Saudiarabien. De tre länderna vill skjuta upp publiceringen till efter översynen 2028.

Handeln ett hinder
Sveriges miljö- och klimatminister i den avgående regeringen, Romina Pourmokhtari (L), tror att förhandlingarna blir svåra. Hon pekar på EU:s gränsjusteringsmekanism, som ger högre tullar på varor med stora utsläpp och som vissa länder ser som en handelskrigsförklaring.

– Jag skulle säga att det största hindret är just handelskonflikterna, sade Romina Pourmokhtari till Sveriges Radio.

EU-tjänstemän säger däremot att de är övertygade om att mekanismen inte blir något stort hinder i år, enligt Rapporteur. Förra året användes den för att angripa EU i slutskedet av förhandlingarna.

Pourmokhtari reser till Antalya tillsammans med chefsförhandlaren Mattias Frumerie. Ett tjugotal svenska företag deltar, bland dem Alfa Laval, SSAB och Tetra Pak. Pär Holmgren (MP) ingår i EU-parlamentets officiella delegation under mötets andra vecka.

Ledarna samlas på onsdag
Stats- och regeringschefer samlas i Antalya på onsdag och torsdag. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen deltar, medan klimatkommissionär Wopke Hoekstra leder EU:s förhandlare i slutskedet.

Susi Dennison vid tankesmedjan European Council on Foreign Relations (ECFR) menar att EU bör visa att det finns ”en global majoritet av länder som vill hålla fast vid kursen mot minskade utsläpp”. I fjol misslyckades européerna med att påverka utfallet så mycket som de hade kunnat, särskilt när det gäller konkreta steg för att fasa ut fossila bränslen, skriver hon.

– Paris fungerar. Men vi måste snabbare framåt snabbare fram, sade Chris Bowen enligt Reuters.