Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Mer fakta
Debatt i andra medier










Artiklar i ämnet
Rysk skuggflotta hotar miljön och kringgår sanktioner
Fartyg i den ryska skuggflottan orsakar oljeutsläpp världen över, rapporterar Politico och SourceMaterial. Dessa fartyg, som ofta är gamla och dåligt underhållna, transporterar olja från Ryssland i strid med västerländska sanktioner. Minst nio fall av utsläpp har identifierats. Experter varnar för att situationen är en "tickande bomb" som kan leda till allvarliga miljökatastrofer. Skuggflottan har mer än tredubblats sedan 2022 och hjälper Ryssland att kringgå sanktioner. EU och Storbritannien överväger nu åtgärder för att stävja problemet, men möjligheterna att stoppa flottan är begränsade.
Julia Navalnayja vill bli rysk president
Julia Navalnaja, änka efter den ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, planerar att ställa upp som presidentkandidat i Ryssland. I en intervju med BBC sade hon:
– Jag kommer att delta i valen som kandidat [när tiden är inne]. Min politiska motståndare är Vladimir Putin och jag kommer att göra allt för att hans regim ska falla så snart som möjligt.
Navalnaja kan dock inte återvända till Ryssland så länge Putin är vid makten, då hon riskerar att arresteras. Hon anklagar Putin för att ha beordrat mordet på hennes man, som dog i ett fängelse i februari. Aleksej Navalnyj var Putins främste kritiker och "dömdes" till 19 års fängelse för "extremism".
Svantesson vill syna rysk ekonomibluff
Rysk ekonomi mår betydligt sämre än vad president Vladimir Putin vill påskina. Det anser bland andra finansminister Elisabeth Svantesson (M) som driver på för att avslöja den ryska bluffen, enligt TT/SvD.
– Det är något som stört mig under lång tid, säger hon om landets ekonomiska statistik. I början av oktober presenterade Konjunkturinstitutet på uppdrag av regeringen en analys om rysk ekonomi.
Zelenskyj om sin fredsplan: "Stort misstag" om den inte stöds
Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj sökte stöd på EU-toppmötet för sin plan för hur landet ska kunna nå en långvarig fred med Ryssland. – Om vi inte får det stödet kommer det att bli oerhört svårt för oss, sade Zelenskyj. Enligt statsminister Ulf Kristersson blev planen väl mottagen på mötet.
Tyskland skärper regler för asylsökande
Tysklands parlament förbundsdagen har på fredagen röstat för att skärpa landets regler för asylsökande, skriver TT/GP. Omröstningen kommer efter ett antal uppmärksammade våldsdåd, bland annat knivattacken i Solingen den 30 augusti då tre personer dödades. Bland annat ska förmåner dras in för asylsökande som redan har registrerats i andra EU-länder och de som ska utvisas. Frågan måste i nästa steg även godkännas i förbundsrådet för att träda i kraft.
Moldavien röstar om president och EU-inrikting
Moldavien går till val den 20 oktober för att välja president och rösta om EU-medlemskap, rapporterar Reuters. Sittande president Maia Sandu, som förespråkar närmare band till väst, söker omval. Hon har det klart starkaste stödet i opinionsundersökningarna. Samtidigt hålls en folkomröstning om att göra EU-medlemskap till ett grundlagsfäst mål. En klar majoritet stödjer detta men för att resultatet ska bli giltigt krävs ett valdeltagande på minst 33 procent. Landet, som ligger mellan Rumänien och Ukraina, har länge varit delat mellan pro-västerländska och pro-ryska krafter. Sandu har anklagat Ryssland för att försöka störta henne. Polisen har varnat för ryska försök att störa valet, bland annat genom mutor.
På torsdagen fördömde EU-toppmötet i Bryssel Rysslands inblandning i Moldaviens val och folkomröstning och uttalande sitt "orubbliga stöd för Republiken Moldavien" och dess väg mot EU-anslutning.
Ukraina pressas i ryska Kurskregionen – tappar mark
Ukraina ser ut att ha tappat närmare hälften av det territorium man tagit i den ryska Kurskregionen sedan det överraskande anfallet i början av augusti, uppger SVT. Ett av Ukrainas uttryckliga mål med anfallet mot Kurskregionen var att tvinga ryssarna trappa ner på offensiven på östfronten för att möta det nya hotet i sitt eget land.
Politiska utvecklingen i Georgien oroar EU – äventyrar framtida medlemskap
EU är bekymrat efter att Georgiens regering tidigare i år infört en så kallad agentlag efter rysk förebild för att försvåra för oppositionen, begränsat hbtqi-personers rättigheter och senaste lovat att förbjuda landets största oppositionsparti om det vinner parlamentsvalet den 26 oktober. Så sent som i december förra året fick Georgien villkorad status som kandidatland till EU.
I ett uttalande från torsdagens EU-toppmöte i Bryssel uttrycker EU-ledarna sin djupa oro över den georgiska regeringens handlande, att de strider mot de värden och principer som EU bygger på. Man varnar för att “detta agerande äventyrar Georgiens väg mot Europa och gör att anslutningsprocessen i praktiken avstannar.”
USA skickar nytt militärt stöd till Ukraina
USA:s president Joe Biden meddelad på onsdagen att man ger Ukraina ett nytt stödpaket värt 425 miljoner dollar, uppger Reuters. Paketet innehåller luftförsvar, ammunition och pansarfordon. I ett samtal med Biden lyfte den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj möjligheten att tillverka vapen tillsammans.
Rumänien höjer minimilönen trots ekonomiska utmaningar
Rumäniens regering har beslutat att höja minimilönen med 9,5 procent från januari nästa år, rapporterar Reuters. Den nya månadslönen blir 4 050 lei (cirka 9 300 kronor). Beskedet kommer från premiärminister Marcel Ciolacu efter möten med arbetsgivare och fackföreningar. Höjningen sker trots att landet brottas med hög inflation och stort budgetunderskott. Experter varnar för att löneökningen kan förvärra situationen. Rumänien har också lovat EU att minska underskottet, men har ännu inte lämnat in en plan för detta.
Debatt i andra medier









