Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Mer fakta
Debatt i andra medier










Artiklar i ämnet
EU-jurist: Malta får fortsätta sälja medborgarskap
Maltas kontroversiella program för att sälja medborgarskap till förmögna utlänningar, så kallade gyllene pass, kan vara förenligt med EU-lag, enligt ett utlåtande från EU-domstolens generaladvokat Anthony Collins, rapporterar Bloomberg. Programmet, som kräver en donation på minst 600 000 euro och fastighetsköp, har kritiserats av EU-kommissionen för att öka risken för penningtvätt och säkerhetshot. Collins menar att kommissionen inte kunnat bevisa att EU-lag kräver en genuin koppling mellan en medlemsstat och den som ansöker om pass. Han anser att det är upp till medlemsländerna själva att bestämma vem som får bli medborgare. Utlåtandet är vägledande, men inte avgörande, för domstolens slutgiltiga dom som väntas om några månader. Fallet kan bli prejudicerande för liknande program i andra EU-länder.
Krav på skärpta åtgärder mot kvinnohat på nätet
En ny rapport, finansierad av EU och Europeiska kvinnolobbyn, efterlyser krafttag mot näthat riktat mot kvinnor. Rapporten lägger fram flera rekommendationer till EU-institutionerna för att bekämpa problemet. En central punkt är att skapa gemensamma definitioner av näthat i hela EU. Rapporten föreslår också att EU tar fram riktlinjer för bättre datainsamling om problemet. Förbättrad lagstiftning är en annan viktig åtgärd, särskilt när det gäller det nya direktivet mot våld mot kvinnor. Rapporten rekommenderar även att befintliga EU-lagar uppdateras för att tydligare ta upp könsaspekten av näthat.
SD och MP oeniga om Orbáns tal i EU-parlamentet – kritiska mot ungerska ordförandeskapet
Både Sverigedemokraternas Charlie Weimers och Miljöpartiets Alice Bah Kuhnke är kritiska mot det ungerska ordförandeskapet inför att premiärminister Viktor Orbán kommer till EU-parlamentet. Men de har olika syn på huruvida han borde få tid i talarstolen.
EU-domstolen: EU:s handelsavtal med Marocko olagliga
EU-domstolen slog på fredagen fast att handelsavtal mellan EU och Marocko från 2019 om fiske och jordbruk i det av Marocko ockuperade Västsahara är ogiltiga. Domstolen menar att avtalen bröt mot folkrätten eftersom Västsaharas folk inte tillfrågades om avtalen i tillräcklig omfattning. Domstolen säger att avtal kan vara giltiga om de ger tydliga fördelar till Västsaharas folk, men att det inte var fallet här. Detta bekräftar en dom från EU-domstolens tribunal från 2021. Domstolen ger dock ett års frist för jordbruksavtalet för att undvika plötsliga problem. Fiskeavtalet löpte ut i fjol.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell "noterar" i ett uttalande EU-domstolens beslut och lovar att stärka banden med Marocko.
"I nära samarbete med Marocko är EU fast beslutet att bevara och fortsätta att stärka de nära förbindelserna med Marocko på alla områden inom partnerskapet mellan Marocko och EU, i enlighet med principen om att alla ska tjäna varandra", heter det i uttalandet.
EU-domstolen godkänner i stort nya regler lastbilstrafik – avvisar krav på återvändande
EU-domstolen har i en dom på fredag till stor del godkänt EU:s nya regler för lastbilstrafik, det så kallade mobilitetspaketet. Domstolen avvisade de flesta invändningar som framförts av de sju EU-länderna Litauen, Bulgarien, Rumänien, Cypern, Ungern, Malta och Polen.
EU-domstolen gick dock på de sju ländernas linje när det gäller regeln om att lastbilar måste återvända till företagets hemland var åttonde vecka. Domstolen ansåg att beslutsfattarna – EU-parlamentet och medlemsländerna i ministerrådet – inte hade tillräcklig information för att bedöma om denna regel var rimlig.
Nya EU-regler om förares vilotider, regelbunden hemkomst och utstationering av förare för vissa uppdrag godkändes dock. Domstolen menar att de nya reglerna skapar en bra balans mellan bättre arbetsvillkor för förare och rättvisa affärsvillkor för företagen.
Italien ökar antalet arbetstillstånd för utländsk vårdpersonal
Italien kommer att erbjuda 10 000 extra arbetstillstånd nästa år för utländsk personal som tar hand om äldre och funktionshindrade, uppger Reuters. Detta är en del av ett nytt paket med migrationsregler som regeringen antog på onsdagen. Italien har länge haft brist på vårdpersonal på grund av en åldrande befolkning och låga födelsetal. De extra tillstånden läggs till de 452 000 arbetstillstånd som tidigare utlovats för perioden 2023-2025. Premiärminister Giorgia Melonis högerregering har infört åtgärder för att minska olaglig invandring, men utökar samtidigt lagliga vägar för arbetskraftsinvandring.
EU planerar stärkt demokratiförsvar
Efter svensk förebild vill EU-kommissionen införa ett nytt demokratiförsvar mot utländska påverkansförsök. EU-stöd ska i högre grad kopplas till att medlemsländerna lever upp till rättsstatens principer.
Migrationsfrågan upp på toppmötesagenda
På begäran från medlemsländer har migrationsfrågor lagts till på den preliminära listan över ämnen som diskuteras när EU:s ledare möts på toppmöte den 17 oktober. Särskilt fokus kommer att ligga på att "stärka kontrollen av EU:s yttre gränser" och "ökat återvändande", enligt utkast till riktlinjer för rådets slutsatser, rapporterar Politico.
Redan veckan tidigare kommer ministerrådet att ta upp hur man ska öka dagens låga återvändandeandel på 19 procent av de migranter som fått besked att de måste lämna EU. De ska även diskutera hur EU ska stärka den yttre gränsen och där finns sedan tidigare ett krav på att EU finansierar en gränsbarriär och stängsel.
Orbáns hybridhot efter EU-dom: Ska skicka migranter till Bryssel
Den ungerske premiärministern Viktor Orbán vägrar att betala utdömda EU-böter och hotar istället skicka migranter direkt från Ungerns gräns till torget Grand-Place i Bryssel.
– Vi kommer att ta migranterna som knackar på Ungerns portar till huvudtorget i Bryssel, sade Orbán i Ungerns parlament på måndagen.
Le Pen ställs inför rätta för misstänkt EU-bedrägeri i mångmiljonklassen
Marine Le Pen, ledare för det franska högerextrema partiet Nationell samling, står inför rätta i Paris för anklagelser om förskingring av EU-medel, rapporterar FT, något partiet nekar till. Åklagare hävdar att Le Pen och 24 andra, inklusive partimedlemmar och personal, felaktigt använt cirka 3,2 miljoner euro, motsvarande 36 miljoner kronor, mellan 2004 och 2016 för att betala personal i Frankrike istället för i Bryssel. Om Le Pen döms kan hon få upp till 10 års fängelse, böter på 1 miljon euro och fem års förbud att inneha valda ämbeten som exempelvis president. Detta skulle kunna få stora politiska konsekvenser i Frankrike, där hennes parti har vuxit sig starkt.
Nationell samling är inte det första franska partiet som har anklagats för att missbruka pengar från Europaparlamentet. Tidigare i år bötfälldes politiker från den liberal-kristdemokratiska-rörelsen, MoDem, en del av koalitionen som stöder Frankrikes president Emmanuel Macron, för att felaktigt använt 300 000 euro , drygt tre miljoner kronor, av EU-pengar, rapporterar Politico.
Debatt i andra medier









