Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Mer fakta
Debatt i andra medier
Artiklar i ämnet
Nytt brittiskt ja till att skicka asylsökande till Rwanda
Den brittiska regeringens planer på att skicka asylsökande till Rwanda tog under onsdagen ytterligare ett steg på vägen när lagförslaget vann ännu en omröstning i parlamentet, uppger Ekot. Interna kritiker argumenterade för en skarpare lagstiftning men de flesta röstade ändå på regeringens förslag. Tanken är att avskräcka asylsökande från att söka sig till Storbritannien genom att flyga dem till Rwanda där deras fall prövas och där de också får stanna om de får asyl.
EU-uppgörelse om minskade utsläpp från tunga vägfordon
Förhandlare för EU-parlamentet och medlemsländerna nådde på torsdagen en upp preliminär uppgörelse om att minska koldioxidutsläppen från tunga vägfordon. Enligt överenskommelsen måste stora lastbilar inklusive sopbilar, lastbilar med tipp och cementblandare minska sina koldioxidutsläpp med 25 procent under 2030–2034, 65 procent under 2035–39 och 90 procent år 2040. För stadsbussar är minskningen 90 procent till 2030 och nollutsläpp till 2035.
Norra Sverige kopplas mer ihop med kontinenten – "en stor seger"
Europaparlamentet och ministerrådet nådde i december en preliminär överenskommelse om att uppdatera TEN-T förordningen vilket bland annat kan förbättra tågförbindelserna till norra Sverige. Förordningen bestämmer vilka vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser som är särskilt viktiga ur ett europeiskt perspektiv och därmed har rätt till EU-medel. I lagstiftningen fastställs också vilken standard som måste råda för infrastrukturen, för att underlätta gränsöverskridande transporter.
– Den preliminära TEN-T-överenskommelsen är en stor seger för vårt arbete för att lyfta norra Sverige, sade Lotta Rönström från North Sweden i ett uttalande i måndags.
De nordliga städerna som EU pekat ut i revideringen av transportnätet är Sundsvall, Umeå, Piteå och Luleå. I överenskommelsen ingår att tågen på stamnätet ska kunna åka i 160 kilometer per timme innan 2040 och att det ska finnas ett gemensamt signalsystem för hela Europa.
EU-parlamentet: Höj artisters ersättning
Europaparlamentet tycker att ersättningen för upphovsmännen på musikströmmningstjänster är för låg och vill att EU skapar ett mer rättvist regelverk. I ett uttalande som gjordes under onsdagen fördömde parlamentet bland annat det system som ger upphovsmän lägre inkomster i utbyte mot mer så kallad synlighet på stömmningstjänsterna. De vill även att europeiska verk lyfts fram och att användandet av AI-verktyg görs mer transparent.
En majoritet av de svenska parlamentarikerna höll dock inte med. Även om en stor majoritet av EU-parlamentet röstade för uttalandet så valde de svenska Tidö-partierna och Centerpartiet att rösta nej.
EU överens att skärpa reglerna mot penningtvätt – maxtak för kontantbetalning
Europaparlamentet har nu nått en preliminär överenskommelse med ministerrådet att återigen skärpa EU-reglerna mot penningtvätt och finansiering av terrororganisationer. När överenskommelsen blir lag kommer EU-länderna att kunna dela mer information om pengatransaktioner. Det införs också en gräns för kontantbetalningar på högst 10 000 euro.
Polens tidigare vice utrikesminister gripen – misstänkt för korruption
Polens tidigare vice utrikesminister har gripits i samband med en visumskandal som underminerade den tidigare nationalkonservativa regeringen och hjälpte Donald Tusks högervänster koalition att vinna valet i oktober, skriver FT. Gripandet av Piotr Wawrzyk meddelades på onsdagen av landets antikorruptionsbyrå.
Prognos: Sverige kan få flest fångar i hela EU
Om tio år kan Sverige komma att ha EU:s största fängelsepopulation per capita, rapporterar Ekot. Om Tidöpartiernas alla straffskärpningar blir verklighet räknar Kriminalvården med att 35 000 personer kommer att sitta i fängelse då. Men myndigheten har bara planerat att få klart 27 000 fängelseplatser.
Forskare: Krisfrågor mobiliserar EU-väljare – klimat och invandring ödesfrågor
Efter att ha frågat väljare i nio EU-länder, ej Sverige, som representerar 75 procent av EU:s befolkning, har forskare kommit till slutsatsen att fem frågor kommer att mobilisera medborgare i EU-valet i juni. I rapporten från tankesmedjan ECFR framförs tesen att väljarna kan delas in i fem “krisstammar” beroende på vad de politiskt går igång på. De fem kriserna som oroar väljarna och kan få dem till valurnorna är i storleksordning: covid-19, klimatförändringar, levnadskostnader, immigration och Rysslands krig i Ukraina. Frågorna har olika tyngd för EU-ländernas väljare och de mest ödesmättade frågorna där undergången kan skymtas och “risk för utrotning” föreligger anses vara klimatförändringarna och migrationen till EU. Klimatet bekymrar unga, välutbildade och vänster medan migrationen oroar mest äldre och väljare på högerkanten.
Bondeuppror sprider sig i Europa – och infiltreras
Bonderevolten sprider sig runt om i Europa, rapporterar SvD. Över kontinenten protesterar bönder mot höga bränslepriser, lönedumping och inflödet av billigt spannmål från Ukraina. På flera håll har högerextrema partier infiltrerat protesterna.
Grekland döms till skadestånd för kränkning av migranter – en dog
Europadomstolen för mänskliga rättigheter har dömt Grekland att betala skadestånd på 80 000 euro till tre syriska medborgare för kränkning av rätten till liv, rapporterar Ekot. Det var 2014 som den grekiska kustbevakningen sköt varningsskott mot en motorbåt med migranter ombord. Två syriska medborgare ombord på båten skadades allvarligt av skotten och en av migranterna dog senare. Domstolen menar att Grekland inte kunnat påvisa att våldsanvändningen varit nödvändig.