Senast uppdaterad: 30 november 2022
Mer fakta
Mest lästa artiklar i ämnet
Artiklar i ämnet
EU:s revisor: Svartlista mer – skydda EU-pengar
EU måste bli bättre på att använda svartlistning för att skydda EU:s budget. Det slår EU:s revisionsrätt fast i en färsk rapport. Svartlistning – eller uteslutning – är ett viktigt verktyg som regeringar och internationella organisationer använder för att skydda sina finanser. Men enligt revisionsrätten används det inte på rätt sätt för att förhindra att EU-pengar betalas ut till privatpersoner, företag eller organisationer som är inblandade i olaglig verksamhet som bedrägeri och korruption. Bland annat svartlistas för få namn och det saknas en samordning mellan medlemsländerna system vilket gör att skyddet varierar mellan olika länder.
Kritisk EU-revisor: Immateriella rättigheter måste skyddas bättre
I en särskild rapport på onsdagen varnar Europeiska revisionsrätten för att EU:s skydd för den immateriella äganderätten inte är så effektiv som den skulle kunna vara, särskilt när det gäller mönsterskydd. Revisorerna betonar också att EU:s system och de nationella systemen skulle gynnas av att anpassas bättre till varandra. Varje år uppskattas förfalskade produkter leda till 83 miljarder euro i försäljningsförluster för den legala ekonomin.
– Immateriella rättigheter är ytterst viktiga för EU:s ekonomi. De främjar innovation och investeringar och motverkar förfalskningar och deras skadeverkningar, säger ansvarig EU-revisor Ildikó Gáll-Pelcz i ett uttalande.
Krav på bättre cyberskydd i EU
Antalet cyberattacker mot EU:s organ ökar kraftigt – men beredskapen varierar och står inte alltid emot de allt större hoten. Det framgår i en färsk rapport från Europeiska revisionsrätten, som föreslår att man inför bindande säkerhetsregler och ökar samarbetet mellan EU-organen.
– Attackerna kan få betydande politiska konsekvenser, säger granskande revisor Bettina Jakobsen.
Alltjämt inget svenskt stöd att ge kommissionen ansvarsfrihet
EU-ländernas finansministrar röstade på tisdagen för en rekommendation om att ge EU-kommissionen ansvarsfrihet för sin hantering av unionens budget för 2020. Sverige lade dock ned sin röst med hänvisning till att den så kallade felandelen i Europeiska revisionsrättens granskning hamnade på 2,7 procent – över acceptansnivån på 2 procent. Nederländerna röstade mot att ge kommissionen ansvarsfrihet. I ett gemensamt medskick uttrycker de båda länderna en ”oro över bristen på ändamålsenlighet och effektivitet i vissa delar av EU:s utgifter och över de resultatfrågor som revisionsrätten har lyft fram”. Under många år har Sverige och Nederländerna vägrat att rekommendera att kommissionen ska få ansvarsfrihet för sin hantering av EU-budgeten. Det är nu upp till EU-parlamentet att avgöra om att ge kommissionen ansvarsfrihet. Kommissionen ansvarar för räkenskaperna men de flesta felen begås i och av medlemsländerna.
EU:s jättestöd till arbetstagare granskas
För att bevara arbetstillfällen under coronakrisen beslutade medlemsländerna att ta upp 100 miljarder euro i lån i det så kallade Sure-instrumentet. Pengar som i sin tur lånades ut till 19 EU-länder som anmält intresse, dock ej Sverige, för att betala permitteringslöner för anställda och inkomststöd för egenföretagare. Sammanlagt uppskattas 31 miljoner människor och 2,5 miljoner företag fått del av pengarna under 2020. EU:s revisorer meddelade på måndagen att de ska granska om Sure-instrumentet nått sina mål och hur EU-kommissionen hanterat stödet.
– Vi vill undersöka om kommissionen på ett ändamålsenligt sätt lyckades hjälpa krisdrabbade arbetstagare och företag i EU att bevara antalet arbetstillfällen, sade ansvarig revisor Iliana Ivanova i ett uttalande.
Europeiska revisionsrätten får på fingrarna för misstänkt mygel
EU-parlamentets budgetkontrollutskott röstade på måndagen för att inte i nuläget ge ansvarsfrihet för Europeiska revisionsrättens budget för 2020. Anledningen till beslutet är att revisionsrättens ordförande Klaus-Heiner Lehen enligt medieavslöjanden haft en adress registrerad i Luxemburg, där revisionsrätten ligger, endast i syfte att kunna kräva EU-ersättning för ytterligare boende.
– Svaret på frågan ”vem granskar granskare?” kräver ett mycket uppriktigt och grundligt svar. EU-institutionernas trovärdighet står på spel, sade den spanska socialdemokratiska EU-parlamentarikern Isabel García Muñoz i ett uttalande. Hela EU-parlamentet väntas i maj rösta om huruvida man ska stödja utskottets beslut.
Revisorer: Låga energiskatter fördröjer grön omställning
Europeiska revisionsrätten konstaterar att de senaste årens priser på energi inte återspeglar utsläppens miljömässiga kostnader.
EU-revisorer: Medlemsländer segar med 5G
EU har satt mål om att ha täckning för 5G-nätet i hela unionen senast 2030. Europeiska revisionsrätten har granskat hur arbetet går och slår i en rapport fast att bara hälften av medlemsländerna omfamnat detta mål i sina nationella planer. Revisorerna kritiserar även vad de ser som brister i säkerheten kring 5G-näten, inte minst för att sex av de åtta största leverantörerna inte är baserade i EU.
”Revisorerna uttrycker oro över att användare i EU kan omfattas av utländsk lagstiftning när kontrollcentrumen är belägna utanför EU”, heter det i ett pressmeddelande.
Parlamentet avvisar åter polsk ledamot i EU:s revisionsrätt
EU-parlamentet har i veckan röstat för att inte förlänga mandatet för Polens ledamot vid Europeiska revisionsrätten, Marek Opioła. Det är andra gången parlamentet röstar nej till hans kandidatur. Parlamentet har dock bara en rådgivande roll. För ett år sedan godkände medlemsländerna polacken som EU-revisor.
EU-revisorer: Klimatstöd till företag har oklar effekt
I EU:s arbete med att bli klimatneutralt till 2050 ingår stöd till företag för att göra dem mer energieffektiva. Europeiska revisionsrätten har granskat stöden och drar i en specialrapport slutsatsen att det inte går att slå fast hur mycket stöden faktiskt bidragit till omställningen i företagen som fått stöd.
– Hittills är det dock oklart vilken egentlig effekt EU:s finansiering har för företagens energieffektivitet, sade EU-revisorn Samo Jereb i ett uttalande.
Man ifrågasätter mervärdet i EU-finansiering då många av projekten skulle ha genomförts även utan EU-stöd.