De fyra partier som sedan det nederländska nyvalet i november förhandlat kring en regeringsbildning är klara och presenterade på torsdagen huvudlinjerna i uppgörelsen. Det innehåller bland annat vad man kallar det strängaste asylpaketet någonsin där man vill ha ett undantag från EU:s nyklubbade migrations- och asylregler. Regeringen skruvar även ned landets klimatambitioner. Koalitionen lovar fortsätta stödja Ukraina och vara en "konstruktiv parter i EU". De fyra partierna är högernationalistiska Frihetspartiet, liberalkonservativa VVD, kristdemokratiska NSC och det populistiska jordbrukspartiet BBB. Alla partier kommer att ingå i regeringen men det är oklart vem som blir premiärminister.

EU-ländernas representanter i Bryssel har enats om att sätta upp fyra mediebolag på sanktionlistan, bolag som man menar sprider rysk propaganda, rapporterar Ekot. Det gäller bland annat voice of Europe och den ryska nyhetsbyrån RIA Novosti.

Över 30 000 människor demonstrerade på onsdagen utanför Georgiens parlament för att visa sitt missnöje med landets omstridda agentlagstiftning, skriver TT/GP. Demonstranterna fick sällskap av utrikesministrarna från Estland, Litauen och Island, som alla visade solidaritet med dem i Georgien som vill se sitt land rikta sig mot väst.

Två år efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina fortsätter stora europeiska banker att driva stora och allt mer lönsamma filialer i landet trots offentliga löften om att avveckla dem, rapporterar Bloomberg. Det sammanlagda antalet anställda för de fem EU-bankerna med den största Rysslandsverksamheten har bara minskat marginellt sedan invasionen och tack vare de höga ryska räntorna har intäkterna ungefär tredubblats. Men det finns också banker som lämnat Ryssland som den franska storbanken Société Générale S.A.

När euroländernas finansministrar möttes i måndags uppgavs att Europeiska Centralbanken, ECB, har bett alla banker med betydande filialer i Ryssland "att påskynda sina ansträngningar för … en tydlig färdplan för neddragning och utträde".

I Tbilisi fortsätter proteströrelsen fylla centrum och kräva att det georgiska parlamentet river upp den så kallade agentlagen som antogs under tisdagen, rapporterar Ekot. Det är också en protest mot Ryssland och mot det våld, som polisen använt mot fredliga demonstranter.

I söndags rapporterade DN att regeringen skjuter till ytterligare elva miljoner kronor i stöd för civilsamhället i Georgien. Efter att Georgien på tisdagen antog den så kallade agentlagen håller Sverige öppet för att skicka mer pengar.

– Jag utesluter ingenting, säger Forssell till TT/SvD.