Polen får inte tillbaka några av de miljardböter som drogs från landet under den tidigare regeringens mångåriga tvist med EU-kommissionen om domstolarnas oberoende. EU:s domstol avslog på onsdagen ett polskt krav på att skriva av åtminstone delar av böterna, skriver TT/GP. Totalt straffades landet med böter på motsvarande 3,6 miljarder svenska kronor. När Polen inte ville betala drogs pengarna automatiskt av från Polens EU-bidrag under 2022 och 2023.

Efter att länge ha rankats som sämst i EU för HBTQI-personers rättigheter, står Polen inför en historisk förändring. Under 2025 väntas landets parlament rösta igenom en ny lag som tillåter samkönade partnerskap, rapporterar TV4 Nyheterna. Även om den nya lagen inte ger samma rättigheter som för heterosexuella par, ses den som ett viktigt steg framåt i det traditionellt konservativa landet.

Tolv EU-länder, däribland Tyskland och Frankrike, har bett EU-kommissionen att använda sina befogenheter för att skydda europeiska val från utländsk påverkan, rapporterar Reuters. I ett gemensamt brev uppmanar länderna kommissionen att skapa en särskild EU-enhet för att motverka utländsk informationsmanipulation.
"De ökande hoten från utländsk inblandning och störande ingripanden i offentliga debatter under viktiga valtillfällen är en direkt utmaning mot vår stabilitet och självständighet", står det i brevet.
Enligt EU-diplomater handlar det främst om påverkan från Ryssland och Kina. Tyskland, som har val den 23 februari, har redan bildat en arbetsgrupp för att förhindra utländsk påverkan.

Det konservativa partiet CDU och dess ledare Friedrich Merz tappar stöd i opinionen efter att ha föreslagit hårdare tag mot irreguljär migration med stöd från högerpartiet AfD, skriver Reuters. I en ny undersökning från Forsa som publicerades på tisdagen har CDU:s väljarstöd sjunkit med tre procentenheter från 31 till 28 procent, medan AfD ökat från 19 till 21 procent. Merz hade tidigare lovat att inga förslag skulle läggas fram i parlamentet som behövde AfD:s stöd.