Finlands liberalkonservative statsminister Petteri Orpo är positiv till att EU tar gemensamma lån för att stärka försvaret i unionens östra delar, skriver TT/GP. I en intervju med Yle förklarar han att pengarna behövs där hotet från Ryssland är störst, som i Finland och andra östliga EU-länder.

– Jag utesluter inte att vi skulle kunna använda gemensam europeisk finansiering, inklusive skuldfinansiering specifikt för att stärka försvaret, under förutsättning att pengarna används där Europa försvaras, sade Orpo.

Han betonar att detta är hans personliga åsikt och inte regeringens politik. Tidigare har Danmark ändrat inställning och öppnat för gemensam EU-lån för att stärka försvaret. Sveriges regeringen motsätter sig nya gemensamma EU-lån.

EU-kommissionen meddelade på fredagen att den första delen av ett stort lån till Ukraina på 3 miljarder euro betalats ut. Lånet är en del av ett större stödpaket på totalt 18,1 miljarder euro som ingår i G7-ländernas gemensamma låneinitiativ på cirka 45 miljarder euro. Det speciella med lånet är att det ska betalas tillbaka med pengar från ryska tillgångar som frysts i EU. Dessa tillgångar uppskattas vara värda omkring 210 miljarder euro och genererar årligen 2,5–3 miljarder euro i ränteintäkter.

– Lånet kommer att återbetalas med intäkterna från frysta ryska tillgångar i EU. Ryssland startade detta krig, så Ryssland måste betala priset för det, sade EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas i ett uttalande.

Pengarna ska hjälpa Ukraina att upprätthålla ekonomisk stabilitet, återuppbygga viktig infrastruktur och stödja landets försvar. Resterande utbetalningar planeras ske månadsvis fram till december 2025 då den sista utbetalningen på 6,1 miljarder euro ska göras.

13 personer dödades och 133 skadades, varav 10 allvarligt, i den ryska attacken mot staden Zaporizjzja i Ukraina på onsdagen, enligt ukrainska myndigheter, rapporterar SVT.

– Detta var en direkt attack mot staden, mot vanliga människor, skriver president Volodymyr Zelenskyj på Telegram.

Tiotusentals civila har dödats och skadats i landet sedan invasionen inleddes 2022, enligt FN, och miljoner har drabbats av de systematiska angreppen mot landets energiinfrastruktur.

Om Israels premiärminister Benjamin Netanyahu vill besöka minnesceremonin av den 80-åriga årsdagen av när Auschwitz-Birkenau befriades kommer han att få ta sig dit utan att gripas, meddelar den polska regeringen, enligt TT/SvD. Det trots att Internationella brottmålsdomstolen ICC utfärdat en arresteringsorder mot honom.

EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell sade i november förra året att alla medlemsländer var bundna att följa ordern. EU-uttalandet skedde i samband med att Ungern sade sig vilja trotsa domstolsbeslutet.

Ledaren för det liberala tyska partiet FDP, Christian Lindner, attackerades på torsdagen i ansiktet med en tårta gjord av någon form av salva eller rakskum, rapporterat Ekot. Attacken kom från en ung kvinna som fanns med som åhörare på det valmöte där Lindner uppträdde. Varför kvinnan gick till angrepp är fortfarande oklart.

Armeniens regering vill att landet slår in på den formella vägen mot ett medlemskap i EU. Premiärminister Nikol Pasjinjans regering kommer att lägga fram ett lagförslag om detta i parlamentet, skriver TT/DN. Om och när det står klart att Armenien ska försöka inleda processen är det många steg som återstår. Först blir det upp till EU att värdera om landet bör få möjlighet att lämna in en ansökan.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) ger sitt stöd till Danmark efter att USA:s tillträdande president Donald Trump talat om att ta kontroll över Grönland.

– Det är bara Danmark och Grönland som bestämmer i frågor som rör Danmark och Grönland och Sverige står självklart bakom vårt grannland i dessa frågor, sade Kristersson enligt TT/GP.