Personer och länder
Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Här återfinns artiklar om politiker som arbetar i eller gentemot EU, bland annat EU-kommissionärerna och svenska EU-parlamentariker.
Här återfinns artiklar om politiker som arbetar i eller gentemot EU, bland annat EU-kommissionärerna och svenska EU-parlamentariker.
Rumänien står vid ett vägskäl efter att högernationalisten George Simion fått 41 procent i presidentvalets första omgång. Den EU-kritiske Simion möter nu Bukarests borgmästare, mittenpolitikern Nicușor Dan, i en duell som kan få betydelse för landets relation till Ukraina och EU då presidenten i Rumänien har ett betydande politiskt inflytande.
Gapet mellan kandidaterna i det polska presidentvalet har minskat betydligt, rapporterar Sveriges Radio. Rafał Trzaskowski från premiärminister Donald Tusks liberalkonservativa parti Medborgarplattformen är fortfarande favorit, men nationalkonservativa Lag och Rättvisas kandidat Karol Nawrocki har stärkt sin position. Trzaskowski skulle få runt 33 procent av rösterna i första omgången, Nawrocki runt 25, visar aggregerade opinionsundersökningar. I en andra omgång skulle Trzaskowski vinna över Nawrocki, enligt sonderingarna. Första valomgången hålls den 18 maj.
Amerikanska molntjänster, som tidigare rapporterats, riskerar att bli obrukbara i EU om USA inte längre uppfyller kraven för dataskydd, enligt Ekonomiekot. Beslutet kan tas om EU bedömer att USA inte lever upp till den nuvarande överenskommelsen.
– I ett värsta scenario kan de amerikanska tjänsterna bli omöjliga att använda, sade Carl Heath, senior forskare på RISE.
EU letar nu europeiska alternativ medan svenska företag oroar sig för följderna.
EU bör införa tullar som slår mot amerikansk ekonomi, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) efter IMF:s och Världsbankens möten i Washington i förra veckan, enligt TT/Expressen.
– Det gäller att vara så precis och specifik som möjligt där det är tuffast för amerikanska företag och den amerikanska ekonomin, sade Svantesson.
Förhandlingar mellan EU och USA pågår.
För andra gången sedan 2023 bötfälls megaplattformen och mobilappen Tiktok för att ha brutit mot EU:s datalagar om skydd av personuppgifter, rapporterar Bloomberg. Företaget ska i strid mot reglerna ha lagrat personuppgifter från EU i Kina. Bötesbeloppet, som utdömts av Irlands dataskyddsbyrå på uppdrag av EU, blev motsvarande 6 miljarder kronor. Företaget som hävdar att kinesiska myndigheter inte haft tillgång till uppgifterna och kommer att överklaga beslutet.
EU-kommissionen förbereder ett förslag om totalförbud mot rysk gas från slutet av 2027, rapporterar Bloomberg/TT/GP. Förslaget väntas presenteras i Strasbourg i morgon tisdag.
Enligt uppgifter kan en tredjedel av importen som baseras på så kalla de spot-kontrakt med ryska leverantörer stoppas redan i slutet av 2025. Förbudet skulle gälla både gas via ledningar och flytande gas via tankfartyg.
Ryssland står i dag för cirka 19 procent av EU:s gasimport, jämfört med över 40 procent före den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022. På senare tid har särskilt importen av rysk flytande gas ökat.
Inför nästa veckas parlamentsmöte i Strasbourg står bland annat unionens nästa långtidsbudget, vargfrågan, handelsrelationerna med USA och nya regler för bilindustrins koldioxidutsläpp på dagordningen. Två svenska EU-parlamentariker, Jörgen Warborn (M) och Sofie Eriksson (S), ger sin syn på de mest omstridda frågorna.
EU planerar ett 17:e sanktionspaket mot Ryssland, samordnat med nya amerikanska åtgärder, enligt TT/GP. Den franske utrikesministern Jean-Noël Barrot uppger att timing och innehåll ska koordineras med Washington.
– Vi européer kommer att följa detta amerikanska sanktionsinitiativ med ett 17:e paket av sanktioner, sade Barrot till AFP.
Det amerikanska förslaget, med starkt stöd i senaten enligt senator Graham, skulle innebära 500-procentiga tullar på länder som köper rysk olja och gas om Putin inte inleder seriösa fredsförhandlingar om Ukraina.
Frankrike och Polen kommer att underteckna ett omfattande försvars- och ekonomiavtal den 9 maj, enligt Financial Times. Avtalet signeras av president Emmanuel Macron och premiärminister Donald Tusk i den franska staden Nancy.
– Det är en tydlig signal att Polen inte bara är beroende av USA utan också kan ha andra starka kärnvapenallierade, sade Aleksander Olech, säkerhetsanalytiker vid den polska tankesmedjan Defence24.
Avtalet ses som ett svar på Rysslands aggression och osäkerhet kring amerikanska säkerhetsgarantier, särskilt med tanke på Donald Trumps tidigare uttalanden. Pakten undertecknas symboliskt på 80-årsdagen av andra världskrigets slut i Europa.
USA:s president Donald Trump har godkänt export av militär utrustning värd 50 miljoner dollar till Ukraina, enligt The Times. Beslutet kommer efter att ett länge väntat mineralavtal undertecknats mellan länderna.
Avtalet, som innebär att USA och Ukraina delar vinster från framtida försäljning av ukrainska mineral- och energireserver, tillkännagavs på onsdagen. Det är det första nya militära biståndet till Ukraina sedan Trump tillträdde.
För Trump representerar avtalet en slags kompensation för tidigare bistånd i miljardklassen, medan Ukraina ser det som en garanti för fortsatt amerikanskt stöd i kriget mot Ryssland.