Manfred Weber,  ordförande för EU-parlamentets största partigrupp, konservativa och kristdemokratiska EPP, varnade på tisdagen för ett uppsving för högerextrema krafter i Europa vid nästa EU-val, om inte unionen når en lösning i migrationsfrågorna, skriver Politico. Samtidigt visar sammanställda opinionsundersökningar att de två partigrupperna till höger om EPP, ECR och ID, skulle få 166 platser av Europaparlamentets över 700 platser om det vore EU-val idag.

För ett år sedan briserade en skandal i EU-parlamentet där högt uppsatta politiker och andra greps av belgisk polis för att ha tagit emot mutor från Qatar och Marocko för att driva de två icke-demokratiernas linje. Belgiska myndigheter har utfärdat en europeisk arresteringsorder på Marockos ambassadör i Polen, Abderrahim Atmoun, som misstänks ha varit en viktig aktör i att muta EU-parlamentariker, rapporterar Politico. Atmoun antas dock ha flytt tillbaka till Marocko.

I “Principer för EU-politik” som Sverigedemokraterna antog vid möte i Västerås i fredags framgår att partiet vill se en omfattande och oberoende utvärdering av Sveriges EU-medlemskap. Vidare föreslås att EU:s uppgifter och makt ska minskas väsentligt och att fler EU-beslut som länderna i dag tar med kvalificerad majoritet istället ska tas med krav på enhällighet. Dessa förändringar kräver en omförhandling av EU:s fördrag där alla länder har vetorätt.

Partiet vill vidare att Sverige ska stämma EU inför EU-domstolen varje gång som riksdagen anser att nya förslag bryter mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga att beslut ska tas så nära medborgarna som möjligt. Man vill även ha folkomröstningar innan riksdagen tar ett beslut “om att flytta ytterligare maktbefogenheter från nationell till EU-nivå”. Sverigedemokraterna vill också begränsa EU:s budget så att den inte ökar mer än inflationen.

Mellan 2019 och 2022 betalade 108 ledamöter tillbaka totalt mer än 2 miljoner euro, motsvarande över 20 miljoner kronor, pengar öronmärkta för att anställa politiska assistenter. Genom att betala tillbaka pengarna slipper de vidare rättsliga påföljder något som väcker frågor om hur parlamentet hanterar denna praxis. Det avslöjades på torsdagen av grävande journalister från nätverket Follow the money i samarbete med tidningen Die Welt. Vilka de 108 ledamöter är eller från vilka EU-länder de kommer eller vilka partigrupper de tillhör vägrar dock Europaparlamentet uppge.

EU-parlamentet röstade på torsdagen om hur de vill att EU:s fördrag ska ändras. De vill bland annat införa ett tvåkammarsystem med mer makt till parlamentet, skrota flera veton för medlemsländerna, göra det möjligt för parlamentet att lägga fram lagförslag och stärka dess roll i förhandlingar om unionens flerårsbudget. De vill dessutom döpa om kommissionen till ”Europeiska verkställande myndigheten” och att det är EU-parlamentet som nominerad kandidaten till ordförandeposten. De två EU-ordförandena för Europeiska rådet och EU-kommissionen föreslås slås ihop till en "president".

Omröstningen om betänkandet visar dock att synen på frågan i EU-parlamentet är delad där 305 röstade för medan återstående 305 parlamentariker antingen röstade mot (276) eller avstod (29). Bland de svenska ledamöter som röstade var det bara Miljöpartiet och Liberalerna som stödje planen medan övriga röstade nej.