Frankrike och Storbritannien planerar fredsbevarande styrka för Ukraina – möter stark kritik

Förslaget om en europeisk styrka har vuxit fram som ett svar på de bilaterala samtalen mellan USA och Ryssland i Saudiarabien där varken europeiska eller ukrainska representanter bjudits in. Trump-administrationens vilja att snabbt nå en överenskommelse med Kreml, tillsammans med presidentens hårda kritik mot Zelenskyj, har tvingat fram en motreaktion. Bland annat sade Sveriges statsminister Ulf Kristersson på onsdagen att Europa kan ersätta det amerikanska stödet till Ukraina.

Frankrike och Storbritannien planerar att en ny styrka ska omfatta mindre än 30 000 soldater och fokusera på luft- och sjöförsvar, enligt The Guardian. Markstyrkor ska hållas till ett minimum och inte placeras nära frontlinjen i östra Ukraina.

Enligt planerna ska styrkan använda drönare, satelliter och övervakningsflyg för gränsövervakning, med flygstyrkor baserade i Polen och Rumänien. I Svarta havet planeras två särskilda insatsstyrkor: en för minröjning och en för patrullering av farvatten.

Styrkans huvuduppgifter blir att säkra ukrainskt luftrum för civil flygtrafik och skydda sjöfarten i Svarta havet, vilket är avgörande för landets livsmedels- och spannmålsexport. Även skydd av kritisk infrastruktur som kraftverk ingår i uppdraget.

Kräver amerikanskt stöd
En förutsättning för den europeiska planen är ett amerikanskt säkerhetsåtagande. Frankrikes president Emmanuel Macron och Storbritanniens premiärminister Keir Starmer kommer nästa vecka att var och en för sig besöka Washington för att försöka övertyga president Donald Trump om att ge det nödvändiga stödet.

– En amerikansk säkerhetsgaranti är det enda effektiva sättet att avskräcka Ryssland från att attackera Ukraina igen, sade Starmer enligt Financial Times.

Bolton varnar för förhastad fred
John Bolton, tidigare säkerhetsrådgivare till Trump, är starkt kritisk till planerna och varnar för att de riskerar att legitimera en de facto-delning av Ukraina.

– Jag är emot att sätta in en fredsbevarande styrka. Erfarenheten från FN har visat att när man väl sätter in en sådan styrka kan den bli en permanent del av landskapet, sade Bolton enligt Politico.

Bolton varnade också för att en förhastad fred i Ukraina snabbt skulle kunna öppna dörren för USA:s utträde ur Nato.

– Jag trodde Trump skulle lämna Nato och han har inte gjort det än, men man kan höra musiken börja spela, sade han och tillade att en uppgörelse skulle kunna innebära att "det blir vapenvila, en militariserad zon skapas, förhandlingar inleds och Ukraina går med på att inte ansluta sig till Nato – en uppgörelse som de lika gärna kunde ha skrivit i Kreml."

Den tidigare säkerhetsrådgivaren uppmanade istället europeiska ledare att fortsätta stödja Ukraina med vapen och annat stöd, snarare än att planera för scenarier överenskomna mellan Trump och Putin.

Splittrad europeisk respons
Flera europeiska länder har redan avvisat deltagande i styrkan. Bulgarien, Slovakien, Kroatien och Polen har alla sagt nej till att bidra med trupper, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg. Italien har uttryckt skepsis medan Tyskland anser att det är för tidigt att ta ställning.

Kapacitetsproblemen är också betydande. Enligt analyser från Royal United Services Institute skulle Storbritannien behöva använda huvuddelen av sin ingenjörs- och supportkapacitet bara för att bidra med 5 000 soldater. Som exempel på europeiska försvarsmakters begränsningar pekar experter på att Tyskland ännu inte uppfyllt sitt löfte från 2022 om att placera en brigad, runt 5 000 soldater, i Litauen.

Tysklands försvarsminister Boris Pistorius är kritisk till att frågan tas upp inför öppen ridå.

– Jag är lite irriterad över att alla möjliga européer nu rusar fram och säger vad de är beredda att göra eller inte. Detta är frågor som inte kan klargöras nu eftersom de bara kan och får klargöras under en vapenvila och fredsprocess. Spekulationer om detta hjälper inte någon förutom Vladimir Putins förhandlingsposition, sade Pistorius i en intervju med radio Deutschlandfunk på onsdagen.

Zelenskyj kräver större styrka
Det är oklart om Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj skulle acceptera en så begränsad styrka. Han har tidigare efterlyst en avskräckande styrka på 100 000-150 000 soldater med amerikanskt deltagande, enligt The Guardian.

Framtida osäkerhet
Analytiker pekar på att grundfrågan som Europa måste besvara är om man är beredd att gå i krig med Ryssland. Tyskland och andra makter har gjort klart att de inte vill ha en militär konfrontation.

– Detta betyder i praktiken att Ryssland kommer ha eskalationsdominans över europeiska truppförband i Ukraina, eftersom de helt enkelt kan kalla bluffens, sade försvarsanalytikern Franz-Stefan Gady enligt Bloomberg.