Varningar för att ett minskat jordbruksstöd kan leda till livsmedelskriser i framtiden framfördes i jordbruksutskottet på tisdagen. Även EU-kommissionen betonade nödvändigheten av en stark jordbrukspolitik.

För första gången klarar sig jordbrukspolitiken utan anmärkningar i revisionsrättens årliga granskning av EU:s budget. Däremot har 25 miljarder kronor felaktigt betalats ut i EU:s så kallade strukturbidrag.

Irlands jordbrukare har blivit betydligt med positivt inställda till Lissabonfördraget sedan förra årets folkomröstning. En ny mätning visar att 69 procent av jordbrukarna tänker rösta för fördraget.

Europaportalen intervjuar toppkandidaterna: Marit Paulsen ryter gärna till. Hon är en politiker som inför EU-valet konstaterat att hon tänker förändra EU:s hela jordbrukspolitik. Med tillägget att hon inte är rädd för att de franska bönderna ska komma och begrava henne i dynga.

EU:s nya jordbrukspolitik innebär att mer stöd ska gå till miljösatsningar och att den svenska stötestenen om betesmarker har fått en lösning.
– Jag är väldigt nöjd över att vi lyckats ta ett första steg att ställa om jordbrukspolitiken så att pengarna satsas där de behövs, nämligen på miljön, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson (c).

Sverige har tilldömts 34 miljoner kronor i böter av EU-kommissionen för bristande kontroll av EU-bidrag till svenska bönder. Kommissionen menar att antalet kontroller i vissa län varit för liten och att felaktigheterna i ansökningarna varit allt för många.