Sverige kan tvingas betala stora summor om landet misslyckas med att nå EU:s klimatmål till 2030, enligt uppgifter från Sveriges Radio. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) bekräftade i går att hon är medveten om att det kan bli dyrt för Sverige.

Irland har redan räknat på sina potentiella kostnader, som kan uppgå till mellan 90 och 290 miljarder kronor för att köpa utsläppskrediter från länder som överträffar sina mål. 

I juni 2025 meddelade Naturvårdsverket att utsläppen av växthusgaser steg i Sverige med 7 procent under 2024, främst på grund av ökad användning av diesel – direkt orsakad av regeringens sänkning av reduktionsplikten samma år.

EU-parlamentet röstade i dag tisdag för att lättare kunna dra in visumfrihet för länder utanför unionen. Nya grunder för att återinföra visumkrav blir bland annat hybridhot, om säkerhetsproblem uppstår med så kallade gyllene pass och vid brott mot mänskliga rättigheter. Mekanismen blir mer flexibel och kan riktas mot specifika grupper, som regeringstjänstemän. Reformen antogs med 518 röster för och 96 emot. Den berör 61 länder vars medborgare kan vistas i Schengen i upp till 90 dagar utan visum. Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för förutom Vänsterpartiets och Miljöpartiets ledamöter som röstade emot.

EU-länderna har enats om att begränsa ryska diplomaters resefrihet inom unionen som svar på ökande sabotageattacker, rapporterar Financial Times. Ryska diplomater måste nu informera andra regeringar innan de reser utanför sitt värdland.

Underrättelsetjänster menar att Moskva-sponsrade spioner ofta opererar under diplomatisk täckmantel och utför sabotage i andra länder än där de är stationerade. Ungern, sista landet som motsatte sig åtgärden, har släppt sitt veto.

Juridiskt antagande kan dock försenas av Österrikes krav på sanktionslättnad kopplad till oligarken Oleg Deripaska. Minst tolv länder motsätter sig detta.

EU-parlamentet beslutade i dag tisdag med en rösts övervikt, 306 mot 305 att behålla den italienska ledamoten vänsterpolitikern Ilaria Salis immunitet och därmed skydda henne från åtal i Ungern, skriver Politico. Salis anklagas för en misshandel som skedde innan hon blev parlamentariker. Beslutet gick emot EPP-gruppens linje, som menar att skyddet inte gäller retroaktivt. Parlamentet skyddade även, med bred marginal, immuniteten för de ungerska ledamöterna socialdemokraten Klára Dobrev och konservative Péter Magyar. Magyar, som leder det största ungerska oppositionspartiet Tisza, står åtalad för stöld efter att han ska ha tagit en mans mobiltelefon på en bar och kastat den i Donau. Telefonen återfanns senare.

84 av EU:s 242 regioner har nått eller överträffat målet att minst 45 procent av 25-34-åringar ska ha högskoleutbildning år 2030, enligt uppgifter från Eurostat. EU-snittet ligger i dag på 44,2 procent.

Stockholm tillhör de 25 toppregioner där minst 57,5 procent av unga vuxna har högskoleutbildning. Andra toppregioner inkluderar huvudstadsområden som Bryssel, Dublin och Paris samt holländska Utrecht och Groningen.

I botten finns 24 regioner med under 26,5 procent, främst landsbygdsområden i östra och södra EU där yrkesutbildning dominerar.

Europeiska centralbankens chef Christine Lagarde varnade i går måndag för att använda frysta ryska tillgångar för att hjälpa Ukraina utan ett vattentätt juridiskt stöd. Vid en utfrågning i Strasbourg underströk hon att varje plan måste följa internationell rätt för att inte skada eurons trovärdighet och den finansiella stabiliteten, skriver Reuters. Varningen kommer samtidigt som EU utreder hur avkastningen från frysta ryska tillgångar värda 210 miljarder euro kan användas för att finansiera Ukraina.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz vill skrota EU:s förbud mot försäljning av nya bensin- och dieselbilar från 2035, skriverTT/GP. Utspelet sker mot bakgrund av krisen i landets fordonsindustri, som är pressad av kinesiska elbilstillverkare.

– Jag vill inte att Tyskland är ett av de länder som stödjer det här felaktiga förbudet, sade Merz till tyska Ntv.

EU-beslutet från 2023 väntas bli granskade i förtid.

En person dödades och cirka 30 skadades när ryska drönare i lördags attackerade en tågstation i Sjostka i norra Ukraina, rapporterar Reuters. Attacken är en del av en intensifierad rysk kampanj mot landets järnväg. President Volodymyr Zelenskyj kallade dådet för terrorism. Enligt chefen för Ukrainas statliga järnvägsbolag jagar Ryssland specifikt lokomotiv för att göra gränsområden obeboeliga och för att hindra persontrafik. 

Ryssland har återkommande förnekat att de attackerar civila mål även om så är fallet. Civilpersoner eller civil egendom får inte utsättas för militära anfall eller repressalier enligt internationell rätt, Genèvekonventionerna.

EU-kommissionen väntas i morgon tisdag presentera en ny AI-strategi för att stärka unionens tekniska suveränitet, skriver Financial Times. Enligt ett utkast till förslaget varnas för att beroenden av utländsk AI-teknik kan ”utnyttjas som vapen”. Målet är att minska Europas beroende av USA och Kina genom att främja egenutvecklad AI, bland annat inom försvar och hälsovård. En miljard euro från befintliga program ska mobiliseras för att öka användningen och få offentlig sektor att efterfråga europeiska lösningar.

Efter ett ifrågasatt lokalval i lördags och efterföljande massprotester meddelar landets premiärminister Irakli Kobachidze nu avsikten att förbjuda oppositionen, rapporterar TT/GP. Det pro-ryska regeringspartiet Georgisk dröm utropade seger i samtliga kommuner i lokalvalet som bojkottades av åtta oppositionspartier. 

I ett uttalande på söndagen gav EU:s utrikeschef  Kaja Kallas och kommissionär Marta Kos EU:s syn på situationen i landet:

"Månader av räder mot oberoende medier, antagande av lagar riktade mot civilsamhället, fängslanden av motståndare och aktivister eller ändringar i vallagen som gynnade det regerande partiet, minskade drastiskt möjligheten att hålla konkurrensutsatta val. " 

"Ett stort antal människor protesterade ständigt mot det regerande partiets, Georgian Dream, repressiva politik. Vi kräver frigivning av alla godtyckligt frihetsberövade."

Polen har mobiliserat stridsflyg och försatt sitt markförsvar i högsta beredskap. Åtgärden vidtogs efter en rysk drönarattack mot Zaporizjzja i Ukraina i går söndag, rapporterar SVT Nyheter. Attacken krävde en kvinnas liv och skadade sex personer. Ryssland har under den senaste veckan genomfört storskaliga attacker mot ukrainsk infrastruktur.

Bostadspriserna steg med 5,4 procent i EU och 5,1 procent i euroområdet under årets andra kvartal jämfört med samma period i fjol, enligt siffror från Eurostat. Det är en liten avmattning jämfört med kvartalet innan. Sveriges ökning på 0,7 procent tillhör de minsta i unionen. Portugal (+17,2 procent) ökade mest medan Finland var enda land med sjunkande priser (-1,3 procent).

Hundratusentals personer demonstrerade i lördags i flera europeiska storstäder mot Israels krigföring i Gaza, skriver Expressen. I Madrid, Barcelona och Rom gick polisens och arrangörernas uppgifter om deltagarantal kraftigt isär. Budskap som "Stoppa folkmordet" var vanliga. Enligt italienska public service förekom även flaggor till stöd för Hamas och Hizbollah i Rom. I London greps 355 personer i samband med en stödmanifestation.

Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar och EU-parlamentarikerna Jonas Sjöstedt och Hanna Gedin tvingades söka skydd i flera timmar under en rysk drönar- och robotattack mot Lviv natten till i går söndag. Det rapporterar SVT Nyheter. Delegationen besökte staden för att träffa ukrainska vänster- och fackföreningsrörelser.

President Emmanuel Macron presenterade i går söndag en ny regering under premiärminister Sébastien Lecornu, rapporterar Svenska Yle. Utnämningen sker i ett politiskt dödläge efter fjolårets val som lämnade parlamentet splittrat. Tidigare finansminister Bruno Le Maire blir ny försvarsminister och Roland Lescure tar över som finansminister. Flera vänsterpartier har redan hotat med en misstroendeomröstning mot den nya regeringen som är den sjunde sedan Macron blev president 2017.

Invandring har för första gången sedan brexit blivit den viktigaste frågan för brittiska väljare, visar en YouGov-mätning, uppger SVT Nyheter. Hela 70 procent av de tillfrågade tycker att invandringen är för hög. Hittills i år har 32 000 personer tagit sig illegalt över Engelska kanalen – fler än något tidigare år.   

Premiärminister Keir Starmer slöt nyligen avtal med Frankrike om att utvisa illegala migranter, men bara tre personer har skickats tillbaka trots målet om 50 per vecka. Högerextrema krafter utnyttjar missnöjet – högerextremisten Tommy Robinson samlade 150 000 på demonstration i London. Nigel Farages högerpopulistiska Reform UK, som lovar massdeporteringar , leder i opinionsmätningar.

Personer som kommer via Engelska kanalen är en liten del av den totala nettoinvandringen till Storbritannien som 2024 uppgick till preliminärt 948 000 personer vilket är en tydlig minskning från året innan, enligt officiell statistik.  

EU-kommissionen planerar att halvera importkvoterna för stål och höja tullarna till upp till 50 procent för att stoppa billigt kinesiskt stål. Åtgärderna väntas antas på tisdag i nästa vecka, rapporterar Financial Times.

Industrikommissionär Stéphane Séjourné lovade branschledare och fackföreningar vid ett krismöte i veckan att EU ska följa USA:s och Kanadas exempel. Målet är att övertyga Vita huset om att EU agerar mot kinesisk överkapacitet – och därmed få lägre amerikanska tullar i gengäld.

Men flera länder och bilindustrin varnar för att åtgärderna kan driva upp priserna. EU importerade 28 miljoner ton stål förra året, en fjärdedel av den totala försäljningen i unionen.

Münchens flygplats stängdes i torsdags kväll sedan drönare siktats vid och inne på flygplatsområdet, rapporterar SVT Nyheter. Det första larmet kom klockan 21.30 efter att flera personer sett drönare flyga intill flygplatsen. En timme senare bekräftade polisen att drönare siktats inne på flygplatsområdet. Luftrummet kring flygplatsen stängdes och omkring 20 flygningar påverkades. Flygtrafiken återupptogs på fredagsmorgonen

G7-ländernas finansministrar ska agera mot de som ökar sina inköp av rysk olja eller hjälper till att kringgå sanktioner. Det meddelade gruppen i går onsdag, uppger Reuters. Syftet är att strypa Moskvas intäkter för kriget i Ukraina. G7 överväger även andra handelsåtgärder, som tullar och importförbud, mot länder som bidrar till att finansiera Rysslands krigsinsats.

Inflationen i euroområdet steg till 2,2 procent i september, första gången över Europeiska centralbankens mål på 2 procent sedan april, rapporterar Financial Times. Siffran var i linje med ekonomers prognoser. Kärninflationen låg kvar på 2,3 procent medan tjänsteinflationen – en viktig indikator för inhemska pristryck – steg till 3,2 procent från 3,1 procent i augusti. Marknaden räknar inte med fler räntesänkningar.

Ryssland har modifierat sina ballistiska missiler så att de kan manövrera i slutfasen och undvika Ukrainas amerikanska Patriot-luftvärn, rapporterar Financial Times.

Ukrainas nedskjutningsgrad för ballistiska missiler föll från 37 procent i augusti till sex procent i september, enligt ukrainsk luftförsvarsdata. Uppgraderingen gäller Iskander-M och Kinzjal-missiler som nu dyker brant eller utför manövrar som förvirrar Patriot-systemet.

Tysklands regering planerar att slopa ekonomiska stöd för nya privata solanläggningar och se över utbyggnaden av havsbaserad vindkraft, rapporterar Yle. Planen, som lades fram i september av ekonomiminister Katherina Reiche, syftar till att göra energiomställningen mindre subventionsberoende. Miljöorganisationer kritiserar förslaget och menar att det bromsar klimatarbetet.

Fransk militär har bordat ett tankfartyg som misstänks vara kopplat till de drönarflygningar som nyligen störde flygtrafiken i Danmark. Enligt en militärkälla till AFP beslagtogs fartyget i lördags utanför Frankrikes kust, rapporterar Le Parisien.

Det misstänkt ryska fartyget, som seglar under Benins flagg, befann sig utanför Danmarks kust mellan den 22 och 25 september. Misstanken är att det kan ha fungerat som en startplatta för drönarna.

En ukrainsk dykare har gripits i Polen misstänkt för inblandning i explosionerna mot Nord Stream-rörledningarna 2022, rapporterar Reuters. Gripandet skedde i går tisdag på begäran av tyska åklagare. I augusti greps en annan ukrainare i Italien, även han misstänkt för att ha samordnat attackerna.

Tyska myndigheter varnar för ett växande drönarhot efter att oidentifierade drönare i förra veckan flög över känsliga militära och industriella anläggningar i Schleswig-Holstein, skriver Euractiv. Händelserna, som misstänks vara ryska provokationer, har fått Tyskland att planera ett nationellt drönarförsvarscenter. Landets inrikesminister kallar det ett "hybridhot" och vill se över lagar för att kunna skjuta ner drönare. Bland de observerade målen fanns ett ubåtsvarv och ett kraftverk vid Östersjökusten.

EU:s åldersberoenderatio har ökat från 26,8 procent 2004 till 37,0 procent i år, enligt Eurostat. Det innebär att det nu finns färre än tre personer i arbetsför ålder per person över 65 år, jämfört med nästan fyra för 20 år sedan.

Skillnaderna inom EU är stora. Lägst åldersberoende har franska Mayotte med 6,1 procent, medan belgiska Veurne toppar med 72,8 procent. Totalt har 139 regioner en ratio över 50 procent, främst koncentrerade till östra Tyskland och Frankrike.

Tysk polis har gripit tre män som misstänks ha förberett terrordåd mot israeliska och judiska mål i Tyskland, rapporterar Ekot. Gripandena skedde i går onsdag enligt uppgifter från nyhetsbyrån AFP.

De gripna männen är medlemmar i den palestinska organisationen Hamas, som är terrorklassad av flera länder. Vid tillslaget beslagtog polisen även vapen och ammunition.

Ukraina förväntar sig en leverans av svenska Jas Gripen-plan i närtid, sade general Ivan Havryljuk till ukrainska BBC, rapporterar Expressen i dag tisdag. Uttalandet kommer trots att frågan pausades i maj på begäran av allierade. Sveriges försvarsdepartement bekräftar att en dialog förs med Ukraina men uppger att det inte finns några nya besked i frågan.

Solenergi var i juni den enskilt största källan till el i EU för första gången någonsin, med 22,0 procent av den totala produktionen, enligt Eurostat. Solkraften passerade därmed kärnkraft (21,6 procent) som främsta energislag. Under hela andra kvartalet kom 54,0 procent av EU:s el från förnybara källor, en ökning som främst drevs av just solenergin. Danmark hade den högsta andelen förnybar el (94,7 procent) under årets andra kvartal.

Forskare har hjälp av en energisimuleringsmodell jämfört framtiden för 22 olika energitekniker i världen. Sammanställningen visar att solenergi sannolikt kommer att dominera den globala energiproduktionen av el inom 20 år, rapporterar Bloomberg.  

EU-kommissionen och ministrar från Östersjöländerna håller i dag tisdag ett krismöte i Stockholm med anledning av den akuta situationen för fiskbestånden. En ny rapport till EU-parlamentet varnar för att inte ens ett totalt fiskestopp kan vara tillräckligt för att rädda torsk- och sillbestånden, skriver TT/GP. Enligt rapporten har den fleråriga förvaltningsplanen "i stort sett misslyckats med att uppnå sitt mål att återställa och bibehålla populationer av fiskade arter ". Mötet i Stockholm, som delvis leds av kommissionär Jessika Roswall, är ett försök att hitta nya vägar framåt inför beslutet om 2026 års fiskekvoter om en knapp månad.

Inför den kommande vintern bidrar Sverige med ytterligare drygt en miljard kronor i civilt stöd till Ukraina. Närmare hälften av summan ska gå till reparation av landets energisektor, meddelade biståndsminister Benjamin Dousa på måndagen.

– Vi måste stärka Ukrainas motståndskraft på alla sätt, särskilt som Ryssland eskalerar kriget. Ukrainarnas fortsatta kamp för sin frihet är central för hela Europas säkerhet., sade Dousa i ett uttalande.

Danmark kallar in ett par hundra reservister med anledning av drönarincidenter i landets luftrum, rapporterar SVT Nyheter. Beskedet kom i går måndag, inför ett informellt EU-toppmöte som inleds på onsdag. Enligt anonyma källor till danska TV2 rör det sig om ett par hundra soldater. Landets försvarsmakt har ännu inte kommenterat uppgifterna.

Ryska GPS-störningar påverkade över 122 000 flyg i Östersjöområdet, även i svenskt luftrum, mellan januari och april. Det visar en ny rapport från sex länder som Yle rapporterar om. Störningarna, som spårats till bland annat Kaliningrad, utgör ett säkerhetshot men flygtrafiken bedöms vara trygg tack vare reservsystem. FN:s internationella civila luftfartsorganisation (ICAO) väntas nu rikta en ovanlig anmärkning mot Ryssland för agerandet, vilket ökar arbetsbördan för piloter och flygledare.

Med ett minskat intresse för frivillig värvning väntas Ryssland i högre grad tvinga unga värnpliktiga att strida i Ukraina, uppger Yle. Höstens inkallelse inleds i morgon onsdag och sker mot bakgrund av att armén behöver rekrytera cirka 30 000 nya soldater varje månad. Enligt Rysslandsexpert Anders Mård är risken nu stor att värnpliktiga dras in. Samtidigt uppges president Vladimir Putin frukta en reaktion från den inflytelserika organisationen Soldatmödrarna, som har ett brett och djupt nätverk i det ryska samhället.

Frankrikes nye premiärminister Sébastien Lecornu, som tillträdde för bara tre veckor sedan, riskerar att fällas i en misstroendeomröstning ledd av Socialistpartiet. Konflikten rör budgetförslag som socialisterna anser vara orimliga, rapporterar Financial Times. Socialistledaren Olivier Faure sade i går måndag att om regeringen inte viker sig kommer den att fällas, vilket sannolikt leder till nyval. Lecornu är president Emmanuel Macrons tredje premiärminister på drygt ett år, i ett parlament där regeringen saknar egen majoritet.

Italiens budgetunderskott för 2025 väntas landa på cirka tre procent av BNP, i linje med EU:s regelverk. Det är en sänkning från prognosen på 3,3 procent, enligt källor som rapporterar till Reuters i går måndag. Förbättringen, som beror på högre skatteintäkter, kan leda till att Italien lämnar EU:s förfarande för alltför stora underskott ett år tidigare än beräknat. Detta skulle ge regeringen i Rom ökat ekonomiskt handlingsutrymme. De officiella siffrorna väntas på torsdag.

Italien har inte uppfyllt EU:s budgetkrav sedan 2019 då underskottet låg på 1,5 procent av BNP.

Europeiska rådets ordförande António Costa driver på för att kunna kringgå Ungerns veto mot Ukrainas EU-medlemskap, skriver Politico. Enligt fem diplomatkällor syftar förslaget till att ändra reglerna så att nya förhandlingskapitel kan öppnas med kvalificerad majoritet istället för enhällighet. Detta skulle låta Ukraina och Moldavien gå vidare i anslutningsprocessen trots ungerskt motstånd. För att slutgiltigt stänga ett kapitel skulle dock enhällighet fortfarande krävas. Initiativet kommer inför veckans informell EU-toppmöte i Köpenhamn.

Minst fyra personer, varav en tolvårig flicka, dödades i en massiv rysk flygattack mot Ukraina i går söndag, rapporterar Financial Times. Enligt president Volodymyr Zelenskyj pågick attacken i över tolv timmar med nära 500 drönare och över 40 robotar. Den fick även grannlandet Polen att tillfälligt stänga delar av sitt luftrum.

Civilpersoner eller civil egendom får inte utsättas för militära anfall eller repressalier enligt internationell rätt, se första tilläggsprotokollet i Genèvekonventionerna. 

EU ska ta fram planer för ett sammankopplat drönarförsvar för att skydda hela kontinentens gränser och kritiska infrastruktur. Beskedet kom i fredags efter ett snabbinkallat försvarsministermöte, skriver Financial Times. Bakgrunden är en rad ryska kränkningar av luftrummet i flera medlemsländer.

– Det är mycket tydligt att vår förmåga att upptäcka drönare inte är på den nivå vi behöver, sade EU:s försvarskommissionär Andrius Kubilius.

Målet är kompatibla system för upptäckt och bekämpning där EU kan bidra med finansiellt och industriellt stöd.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnar för att Ryssland förbereder en attack mot ett annat europeiskt land. Enligt Zelenskyj är de drönarincidenter som nyligen rapporterats över Nato-länder som Danmark och Polen ett ryskt test av alliansens försvarsförmåga, skriver The Guardian.

EU:s miljökommissionär Jessica Roswall uttrycker oro efter att Donald Trump avfärdat klimatförändringarna som en bluff i sitt tal vid FN-mötet i New York, enligt Sveriges Radio. Under lördagens möte kallade Trump, mot bättre vetande, klimatförändringarna för "den största bluff som världen utsatts för". Forskare säger att klimatförändringarna är verkliga, mestadels orsakade av människor, och att de blir värre.

– Det är klart jag blir bekymrad, för det här kräver ju globala lösningar, sade Roswall.

Klimatfrågan har varit ett av de dominerande ämnena under FN-mötet, där majoriteten av världsledarna betonat behovet av att minska utsläppen och klimatavtrycket.

Danmark inför ett nationellt flygförbud för civila drönare från och med i dag måndag. Beslutet kommer efter att drönare observerats vid flera av försvarets anläggningar under natten, skriver TT/GP. Förbudet gäller i en vecka för att säkra EU-toppmötet i Köpenhamn. 
– Vi befinner oss just nu i en svår säkerhetssituation, sade försvarsminister Troels Lund Poulsen. Tyskland bistår med utrustning för att stärka Danmarks drönarförsvar, en åtgärd statsminister Mette Frederiksen tidigare kallat en del av ett ”hybridkrig”.

Tunga europeiska Nato-länder har varnat Kreml att alliansen är redo att skjuta ner ryskt stridsflyg vid nya luftrumskränkningar, rapporterar Bloomberg. Enligt anonyma källor framförde brittiska, franska och tyska diplomater varningen vid ett spänt möte i Moskva denna vecka. Bakgrunden är en incident i förra veckan då tre ryska MiG-31-plan kränkte Estlands luftrum, en handling som av diplomaterna bedömdes vara en medveten provokation från ryskt befäl.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen kallar de senaste drönarintrången för hybridkrig och höjer beredskapen, rapporterar Yle. Militär och polis får ökad närvaro vid kritisk infrastruktur och mandat att skjuta ner fientliga drönare. Under natten till fredag ledde en misstänkt drönare till att Ålborgs flygplats stängdes, även om observationen är obekräftad. Frankrike har erbjudit Danmark sitt stöd. 
– Jag tror att vi bara har sett början på de här attackerna, sade Frederiksen, som pekar ut Ryssland som det primära hotet mot Europa.

USA:s president Donald Trump öppnar för att häva sanktionerna som blockerar Turkiets köp av amerikanska F-35-stridsflyg. Villkoret är att Ankara slutar köpa rysk olja. Det framkom efter ett möte i går torsdag med Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan i Vita huset, uppger Reuters. USA införde sanktionerna 2020 efter Turkiets köp av det ryska luftvärnssystemet S-400. Trump sade sig nu vara övertygad om att Erdoğan kommer att gå med på kravet och antydde att sanktionerna kan lyftas "väldigt snart".

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj planerar att avgå när kriget med Ryssland är över, rapporterar Sveriges Radio.

– Jag tänker inte ställa upp för omval om kriget slutar, val är inte mitt mål, mitt mål är att avsluta det här kriget, sade Zelenskyj.

Hans officiella mandatperiod löpte ut förra året, men på grund av kriget har inga val kunnat hållas i Ukraina. Enligt landets konstitution kan val inte genomföras under krigstid. 

Inte heller i Storbritannien hölls det val under andra världskriget, valet i juli 1945 blev det första på tio år.

Google kommer sannolikt att få sina första böter under EU:s nya lag om digitala marknader (DMA). Det rapporterade Reuters i går torsdag med hänvisning till tre anonyma källor. EU-kommissionen uppges förbereda ett beslut om att Google gynnat egna tjänster som Shopping och Flights framför konkurrenter. Böter kan uppgå till tio procent av bolagets globala årsomsättning, men enligt källorna kan Google fortfarande undvika straff med ett förbättrat förslag. Ett beslut väntas de kommande månaderna.

För 16:e året i rad vägrar EU-parlamentet att godkänna ministerrådets budgethantering. Parlamentets budgetkontrollutskott rekommenderade i veckan att inte bevilja rådet ansvarsfrihet för 2023 på grund av bristande samarbete, skriver Euractiv. Rådet menar att parlamentet överskrider sina befogenheter.

Danmark kommer att delta i EU:s arbete med att bygga en så kallad drönarmur för att stärka luftförsvaret. Det bekräftade EU-kommissionen i dag torsdag efter nya drönarkränkningar över danskt luftrum.

Redan i morgon fredag deltar Danmark i ett första möte om projektet, tillsammans med europeiska östgränsländer och Ukraina. Arbetet leds av försvarskommissionär Andrius Kubilius och syftar till att utveckla EU:s förmåga att både upptäcka och bekämpa fientliga drönare. Enligt kommissionen är medlemsstaterna drivande i processen och ska lämna in sina projektplaner senast den 30 november. Diskussionen kommer senare att breddas till att omfatta samtliga medlemsländer, bland annat vid EU-toppmötet i oktober.

EU-kommissionen inleder i dag torsdag en juridisk process mot Sverige och en rad andra medlemsländer för att inte ha infört två EU-direktiv i tid. Kritiken gäller försenad implementering av regler mot penningtvätt samt lagstiftning som ska ge investerare bättre tillgång till offentlig företagsinformation. Länderna har nu två månader på sig att vidta åtgärder efter att ha mottagit en formell underrättelse. Om så inte sker kan kommissionen gå vidare till nästa steg i överträdelseförfarandet.¨

Vid årskiftet 2024/2025 hade EU-kommissionen 43 överträdelseärenden mot Sverige på grund av olika EU-rättsliga brister.

Matkostnaderna för hushåll i euroområdet har stigit med 34 procent sedan 2019, betydligt snabbare än den allmänna inflationen. Det framgår av en analys från Europeiska centralbanken (ECB) som publicerades i dag torsdag, skriver Financial Times. ECB bedömer att gapet mot övriga priser är ”exceptionellt och ihållande”. Den senaste tidens acceleration drivs av ökade arbetskostnader och högre globala råvarupriser, vilket slår hårdast mot hushåll med lägre inkomster.

Tyskland stöder nu EU-kommissionens plan att använda frysta ryska statliga tillgångar för Ukrainas krigsinsats, en betydande omsvängning, skriver Politico. Förslaget är att upp till 172 miljarder euro i kontanter från finansinstitutet Euroclear skickas till Ukraina. För att kringgå rättsliga hinder ersätts pengarna med EU-garanterade obligationer. Berlin vill att stödet ska vara militärt. Frankrike och Europeiska centralbanken är dock fortsatt tveksamma till planens legalitet och finansiella risker. Sverige har länge drivit på för att använda de frysta ryska tillgångarna.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade i går onsdag att nedskjutning av ryska stridsflyg som kränker Natos luftrum är ett alternativ som ligger på bordet. Uttalandet, rapporterar Politico, följer på flera ryska kränkningar över bland annat Polen och Rumänien. Även USA:s president Donald Trump har uttryckt stöd för nedskjutning. von der Leyen, som inte har militärt mandat vilket ligger på enskilda länder, underströk vikten av att försvara hela Natos territorium.

EU vill återuppta de strandade förhandlingarna med USA för att förmå landet att sänka sina tullar på stål och aluminium. Det uppger EU:s handelskommissionär Maroš Šefčovič inför ett möte med sin amerikanska motpart senare i veckan, skriver Bloomberg/Affärsvärlden. Målet är att helt eliminera eller drastiskt sänka tullarna, som i dag ligger på 50 procent. USA har ännu inte kommenterat initiativet. 
– Men vi vet att det är mycket viktigt för vår bransch och därför lägger vi det ständigt på bordet, sade Šefčovič.

För andra gången på en vecka har drönare tvingat en dansk flygplats att stänga. Natten till i dag torsdag stängdes trafiken vid Ålborgs flygplats i tre timmar, uppger Reuters. Händelsen följer en liknande incident vid Kastrup i måndags. Ålborg är även en militärbas, och drönare har också setts nära F-35-basen Skrydstrup.

Ryska spaningsplan flög vid två tillfällen lågt över den tyska fregatten Hamburg i Östersjön i förra veckan, uppger Der Spiegel. Fartyget deltog i en Nato-övning. Enligt tyska militärkällor flög planen på under 100 meters höjd utan att svara på radioanrop. Tysklands försvarsminister Boris Pistorius sade att Ryssland testar Natos gränser. 
– Putin vill provocera oss och utnyttja förmodade svagheter i Nato, sade ministern.

Rysslands regering planerar att höja momsen från 20 till 22 procent för att täcka de skenande försvarsutgifterna, skriver Financial Times. Beskedet kom i går onsdag och bryter mot Vladimir Putins tidigare skattelöften. Höjningen sker mot en bakgrund av ett växande budgetunderskott och sänkta BNP-prognoser. Enligt en bedömare tvingas nu alla medborgare och företag direktfinansiera kriget då andra finansieringskällor är uttömda.

Polens regering förbereder en lagändring som ska ge militären rätt att skjuta ned ryska objekt, som drönare, över ukrainskt luftrum utan att först få godkännande från Nato eller EU. Det rapporterar Euractiv med hänvisning till polska medier. Syftet är att ge militären större handlingsfrihet. Förslaget, som lades fram i juni, river upp en lag från 2022 som krävde allierat godkännande för sådana insatser. Det väntas nu snabbehandlas i parlamentet.

Ryssland anklagas för en storskalig komplott för att ta makten i Moldaviens parlamentsval på söndag, sade landets premiärminister i går onsdag. Målet är att stoppa landets EU-närmande, rapporterar nyhetsbyrån AP.

Enligt premiärminister Dorin Recean finansierar Moskva röstköp och planerar upplopp via den efterlyste oligarken Ilan Shor.

– Detta är inte en vanlig valstrid. Det är en belägring av vårt land, sade Recean.

Den styrande proeuropeiska koalitionen riskerar att förlora sin majoritet i valet.

Apple kräver att EU-kommissionen helt slopar lagen om digitala marknader (DMA), enligt Financial Times. Bolaget anser att lagen, som ska  hindra techjättarna från att missbruka sin marknadsdominans och skydda konsumenter, "skadar konsumenter och försvårar för affärer i Europa". Kravet markerar en eskalering i konflikten mellan EU-länderna och amerikanska techbolag som inte vill bli reglerade.

Italiens regering överväger att frysa pensionsåldern vid 67 år och därmed pausa den automatiska kopplingen till ökad medellivslängd, skriver Financial Times. Förslaget, som drivs av fack och regeringspartiet Lega, går emot trenden i länder som Frankrike och Tyskland. Kritiker varnar för att ett stopp skulle öka Italiens statsskuld och underminera den finansiella disciplin som regeringen vunnit investerares förtroende med. Den nuvarande reformen var en central åtstramning under eurokrisen.