EU-kommissionen föreslog på torsdagen ett stödpaket på 8,5 miljoner euro till 5 800 personer som sagts upp efter Northvolts konkurs i mars. Pengarna från EU:s globaliseringsfond ska finansiera bland annat omskolning och yrkesvägledning. Åtgärderna kostar totalt 14,2 miljoner euro och medfinansieras av Arbetsförmedlingen. Förslaget måste nu godkännas av ministerrådet och EU-parlamentet.

Ett 12-punktsförslag för fred i Ukraina kallat "Komponenter för fred i Ukraina" cirkulerar bland EU-länderna sedan en tid tillbaka, rapporterar RFE/RL. Planen, som inte är ett officiellt EU-dokument, föreslår en vapenvila följt av förhandlingar om bland annat de ockuperade områdenas framtida styre. Enligt uppgifter till Yle skulle fredsplanen bygga på en liknande stegvis modell som den som nu diskuteras för Gaza, där Israel och Palestina gått med på fredsförslag på amerikanskt initiativ. Chanserna till framgång bedöms som små. 
– Vi kan ha en 12-punktsplan, men det blir ingen fred – det är Putins enpunktsplan, sade en europeisk diplomat til RFE/RL.

Enligt RFE/RL innehåller programmet innehåller bland annat följande delar: ​​Vapenvila, en "icke-angreppspakt" mellan Ryssland och Ukraina, "förtroendeskapande åtgärder", Ryssland välkomnas tillbaka till internationella organisationer, en "fredsnämnd" inrättas, under ledning av president Trump, förhandlingar om en slutgiltig kontaktlinje kommer att inledas och säkerhetszoner med internationell bevakning etableras runt kontaktlinjen, säkerhetsgarantier, att ”öka den ömsesidiga förståelsen och respekten för mångfalden av språk, kultur och religion”, ”inledningen av förhandlingar om permanent styrning av de ockuperade territorierna”, återuppbyggnad av Ukraina och att Rysslandssanktioner gradvis ska hävas i takt med att planen genomförs.

EU-kommissionen kan i nuläget inte bekräfta om EU omfattas av torsdagen amerikansk-kinesiska  uppgörelse där Kina pausar sina exportkontroller för sällsynta jordartsmetaller i ett år. Överenskommelsen med USA innebär att Kina temporärt drar tillbaka de skärpta restriktioner som infördes den 9 oktober.

Från EU-kommissionens sida välkomnar man minskade handelshinder. En talesperson bekräftade att ett möte med kinesiska representanter kommer att hållas i Bryssel i morgon fredag för att reda ut frågan. EU kommer att kommentera sitt förhållande till Kina först efter det mötet.

EU:s satsning på 109 miljarder euro för att förbättra företagsklimatet har gett otillräckliga resultat, enligt en rapport från Europeiska revisionsrätten som publicerades i veckan. Endast en tredjedel av de genomförda reformerna har lett till betydande förbättringar.

– EU har använt pengarna till återhämtningen efter pandemin som en morot för EU-länderna att genomföra omfattande reformer, men de har ännu inte lett till några betydande resultat – säger Ivana Maletić, ledamoten som ledde revisionen.

EU-kommissionen förbereder förslag för att snabbt kunna flytta trupper och tung utrustning som stridsvagnar över kontinenten vid en eventuell väpnad konflikt – en logistik som idag anses bristfällig. Det rapporterar Financial Times. En "solidaritetspool" med delade transportresurser ska skapas, där medlemsländer kan få tillgång till varandras lastbilar, tåg och färjor. Målet är att drastiskt korta förflyttningstiderna inom unionen som ett svar på det ryska hotet. Förslagen från kommissionen, som utvecklas i samarbete med Nato, väntas i november.

Europeiska centralbanken, ECB, lämnade på torsdagen styrräntan oförändrad på 2,0 procent. Det är tredje mötet i rad utan ränteändring. Banken motiverar beslutet med att ekonomin växer, arbetsmarknaden är robust och inflationsutsikterna stabila. Beskedet kom efter att ny data visat att eurozonens BNP växte med 0,2 procent under tredje kvartalet, mer än väntat. Inflationen i september var 2,2 procent.

Andrej Babiš, som fått i uppdrag att bilda Tjeckiens nya regering, siktar på att ha en ny koalition klar till mitten av december. Det rapporterar tjeckisk public service-radio Rozhlas. Babiš parti ANO förhandlar med högerpopulistiska SPD och högerpopulistiska Motoristerna. I måndags informerade han president Petr Pavel om att ett koalitionsavtal och ett regeringsprogram måste vara helt färdiga innan han föreslår vilka som ska få ministerposterna. Den 18-19 december håller EU toppmöte för att bland annat ta ställning till Ukrainastödet för 2026 och 2027.

USA bekräftade på onsdagen en truppminskning vid Natos östra flank, rapporterar nyhetsbyrån AP. En återvändande armébrigad kommer inte att ersättas. Enligt USA är beslutet ett tecken på ökad europeisk försvarsförmåga, inte ett minskat engagemang för Nato. Trots detta väcker neddragningen, som även mött intern kritik i USA, oro i Europa för ett säkerhetsvakuum gentemot Ryssland. Polen och Litauen uppger att de inte informerats om några neddragningar i sina länder.

Frankrike har infört en ny samtyckeslag efter svensk modell, rapporterade SVT Nyheter på onsdagen. Beslutet kommer i kölvattnet av en uppmärksammad våldtäktsskandal. Förslaget lades fram av politiker från Ekologisterna och president Emmanuel Macrons parti Renaissance.

Nederländska väntas väljare söka sig tillbaka mot den politiska mitten i nyvalet på onsdagen, skriver Financial Times. Geert Wilders ytterhögerparti PVV spås åter bli störst, men två mittenpartier har utlovat en regeringskoalition utan honom. Kampen om premiärministerposten står främst mellan tidigare EU-kommissionären Frans Timmermans (Gröna-Socialdemokraterna) och kristdemokraten Henri Bontenbal. Valet följer på att en PVV-ledd koalition kollapsade i juni.

Representanter för Ukraina och europeiska läder ska mötas i slutet av veckan för att diskutera detaljerna i en plan för vapenvila. Det uppgav Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på tisdagen, rapporterar Reuters. Zelenskyj betonade dock att det inte är en plan för att avsluta kriget.

– Först och främst behövs en vapenvila, sade presidenten och förtydligade att syftet är att inleda diplomatiska samtal.

Mötet mellan parternas rådgivare väntas äga rum på fredag eller lördag.

Ukraina använder nu inhemska vapen i 90–95 procent av sina långdistansanfall då västerländska lager håller på att sina. Det sade president Volodymyr Zelenskyj i måndags, uppger Yle. I tisdags talade han i telefon med Finlands president Alexander Stubb om läget. Enligt Zelenskyj har den nya ukrainska kryssningsroboten Flamingo, med en räckvidd på 3 000 kilometer, använts i strid. Attackerna mot ryska oljeraffinaderier uppges ha minskat Rysslands raffineringskapacitet med 20 procent.

Ryska regioner har börjat sänka bonusarna till personer som tecknar kontrakt med armén kraftigt, rapporterar Moscow Times/Expressen. I Samararegionen har den regionala bonusen sänkts från 3,6 miljoner till 400 000 rubel – en minskning med nästan 90 procent. Liknande nedskärningar har gjorts i flera andra regioner.

Närmare vart femte hushåll (17,4 procent) i EU hade svårt eller mycket svårt att få ekonomin att gå ihop under 2024. Det visar nya data som EU:s statistikbyrå Eurostat publicerade på tisdagen. I andra änden av skalan uppgav 26 procent att de klarade sin ekonomi lätt eller mycket lätt.

En kraftig ökning av unga ukrainska män som anländer till Tyskland och Polen har utlöst en politisk motreaktion, rapporterar Politico. Inflödet följer på ändrade ukrainska utreseregler från augusti för män mellan 18 och 22 år. I Tyskland har antalet nyanlända i åldersgruppen stigit från 19 per vecka till över 1 400. Ledande politiker i både tyska regeringspartier och på högerkanten i båda länderna ifrågasätter nu sociala ersättningar och menar att männen undviker militärtjänst.

Försäljningen av nya bilar i EU ökade med tio procent i september, den tredje månaden i rad med tillväxt. Det visar ny statistik från branschorganisationen Acea, rapporterar TT/GP. Uppgången drevs främst av laddhybrider, som ökade med 65,4 procent. Volkswagen-koncernen stärkte sin marknadsledande ställning, medan både Tesla och svenska Volvo Cars tappade andelar. Volvos marknadsandel sjönk till 2,1 procent.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen besöker Sverige den 27-28 oktober för sitt första deltagande i ett Nordiska rådets möte. Under besöket ska hon diskutera konkurrenskraft, försvarsberedskap och Arktis med regionens ledare.

Programmet inleds med en arbetsmiddag med svenska ministrar och näringslivsrepresentanter, följt av ett möte med samtliga nordiska statsministrar på tisdagen. Efter lunch med kung Carl XVI Gustaf håller von der Leyen ett tal i Riksdagen vid rådets 77:e session om "Norden tillsammans – nordiska värderingar och sammanhållning i oroliga tider".

EU-kommissionen anser på fredagen preliminärt att Meta och TikTok har brutit mot rättsakten om digitala tjänster (DSA). Bolagen anklagas för att ha försvårat forskares tillgång till offentliga data. Meta (Facebook och Instagram) kritiseras även för att ha bristfälliga system för att anmäla olagligt innehåll och överklaga beslut, bland annat genom vilseledande design. Nätjättarna kan nu svara på kommissionens slutsatser. Om de fälls riskerar plattformarna böter på upp till sex procent av sin globala omsättning.

Finlands statsminister Petteri Orpo bjuder in EU:s östra gränsländer till ett toppmöte för att stärka försvaret mot Ryssland. Beskedet gavs under natten till fredagen, skriver Yle. Mötet hålls i Finland den 16 december. Statschefer från de baltiska länderna, Bulgarien, Polen och Rumänien väntas delta. På agendan står även hur försvarsåtgärderna ska finansieras i EU:s kommande budget.

Ett ryskt stridsflygplan och ett tankningsplan kränkte på torsdagskvällen Litauens luftrum från Kaliningradregionen. Det rapporterar Politico. Intrånget skedde samtidigt som EU:s ledare diskuterade försvarsfrågor i Bryssel. Litauens president Gitanas Nausėda, som deltog i toppmötet, sade att händelsen understryker vikten av diskussionerna. Spanska Nato-plan skickades upp för att genskjuta de ryska planen, som befann sig i litauiskt luftrum i cirka 18 sekunder.

På torsdagen antog EU sitt nittonde sanktionspaket mot Ryssland. Paketet, som tidigare stoppats av Slovakien och Österrike, ska snabba på utfasningen av rysk naturgas, svartlista sammanlagt 557  fartyg, nya företag och personer och begränsa ryska diplomatresor med misstänkt tillhörande fientliga underrättelseaktiviteter inom unionen.  Även Belarus omfattas av nya sanktioner och aktörer från bland annat Nordkorea, Kina, Förenade Arabemiraten.

– Vi har just antagit vårt 19:e sanktionspaket. Det riktar sig bland annat mot rysk energi, banker, kryptobörser och enheter i Kina. EU reglerar också ryska diplomaters rörelser för att motverka försök till destabilisering. Det blir allt svårare för Putin att finansiera sitt krig. Varje euro vi nekar Ryssland är en som landet inte kan spendera på krig. Det 19:e paketet kommer inte att bli det sista, sade Kaja Kallas, EU:s utrikeschef i ett uttalande efter beslutet.

USA inför kraftfulla sanktioner mot Rysslands två största oljebolag i syfte att försvaga landets ”krigsmaskin”, rapporterar TT/GP. Enligt finansdepartementet är orsaken Moskvas ”bristande engagemang” för att uppnå fred. USA uppmanar andra länder att följa efter och varnar för att brott mot sanktionerna kan leda till rättsliga påföljder för både amerikanska och utländska aktörer.

Enligt Bloomberg kommer sanktionerna att ha stor inverkan på flödet av ryska fat till raffinaderier, särskilt i Indien och göra det nästan omöjligt för dem att fortsätta köpa rysk olja.

Ukrainas potentiella köp av upp till 150 svenska Jas Gripen-plan kan finansieras med frysta ryska tillgångar. Det är ett alternativ som regeringen överväger, sade försvarsminister Pål Jonson (M) på onsdagen i Aktuellt.

– Vi tittar på möjligheten att kunna använda de frusna ryska tillgångarna, sade Jonson.

En affär med 100 plan beräknas kosta 80 miljarder kronor, vilket gör finansieringen till en nyckelfråga för den historiskt stora ordern.

Ryssland genomförde i onsdags en våg av robot- och drönarattacker mot Kiev och andra ukrainska städer, rapporterar Financial Times. Minst sju civila dödades och kritisk infrastruktur skadades. Attackerna kom dagen efter att ett möte mellan USA:s president Trump och Rysslands president Putin ställts in. Attacken bevisar "att Ryssland inte känner tillräcklig press för att dra ut på kriget", enligt president Volodymyr Zelenskyj.

Enligt Genèvekonventionerna, är det ett krigsbrott att attackera civila och dess egendom under väpnade konflikter.

De fängslade journalisterna Andrzej Poczobut från Belarus och Mzia Amaglobeli från Georgien tilldelas EU-parlamentets Sacharovpris för tankefrihet 2025. Det meddelade parlamentet på onsdagen. Poczobut, känd kritiker av Lukasjenko-regimen, är dömd till åtta års fängelse. Amaglobeli, en förgrundsgestalt för den georgiska proteströrelsen, har dömts till två års fängelse. Priset ses som en markering för pressfrihet och demokrati i de båda länderna. Prisceremonin äger rum den 16 december.

Vid det första toppmötet någonsin mellan EU och Egypten på torsdagen i Bryssel slöts flera avtal för att fördjupa parternas relation. Centralt är ett  förmånligt lån på fyra miljarder euro för att stödja Egyptens ekonomi, villkorat med förbättrat företagsklimat och grön omställning. Dessutom ges 200 miljoner euro för migrationshantering och 75 miljoner euro i bidrag för social utveckling och landet ansluter till EU:s forskningsprogram Horisont Europa. Avtalen är en del av ett fördjupat strategiskt partnerskap.

Egypten är en diktatur på plats 128 av 167 länder i demokratiindexet 2024.
– EU-ledare bör inte ignorera de många kränkningar av mänskliga rättigheter som det egyptiska folket har lidit under [militärledaren] Sisis styre, sade Claudio Francavilla, biträdande direktör för Human Rights Watch. Organisationen skriver: 

“Påtvingade försvinnanden, tortyr och utomrättsliga avrättningar av säkerhetsstyrkor fortsätter oförminskat i nästan fullständig straffrihet”.

EU-parlamentet kräver drygt sex miljarder euro mer i 2026 års EU-budget än vad medlemsländerna i rådet är villiga att acceptera. I sin position som antogs på onsdagen föreslår parlamentet utbetalningar på 192,6 miljarder euro. Ministerrådets bud ligger på 186,49 miljarder. Parlamentet vill använda pengarna till att stärka försvar och forskning samt skydda program som Erasmus+. Parterna inleder förhandlingar i november. Slutresultatet brukar hamna närmare medlemsländernas bud än EU-parlamentets.

EU-parlamentet vägrar för 15:e året i rad att bevilja ministerrådet ansvarsfrihet för budgeten. Beslutet fattades på grund av, vad parlamentet ser som rådets, fortsatta brist på samarbete i budgetgranskningen. Parlamentet kräver nu förhandlingar på högsta nivå för att bryta dödläget. I en separat omröstning beviljades däremot EU:s asylbyrå (EUAA) ansvarsfrihet för 2023, trots kvarstående oro över brister i byråns styrning efter en granskning av antifuskbyrån OLAF.

Svenska Meva Energy får ett lån på 40 miljoner euro från Europeiska investeringsbanken (EIB) för att skala upp sin produktion av klimatneutrala biogasanläggningar för industrin, meddelade banken på torsdagen. Finansieringen ska hjälpa industrier att ersätta fossil gas och garanteras via EU:s InvestEU-program. Tekniken omvandlar biomassarester till förnybar energi och ska bland annat användas i projekt för Elcowire i Sverige och Ikea i Polen.

EU-parlamentet röstade på torsdagen oväntat nej till en kompromiss om minskade och förenklade hållbarhetskrav för företag. Nederlaget för mittenpartierna kom då en allians gröna, vänstern och ytterhögern röstade ner förslaget med siffrorna 318 mot 309, skriver TT/GP. De gröna ansåg att förenklingarna gick för långt, medan ytterhögern ville se ännu större avregleringar. Förslaget, som förhandlats fram av Jörgen Warborn (M), ett nytt förslag läggas fram för omröstning 13 november.

EU-kommissionen kommer att konfrontera Ungerns regering efter rapporter om att landet drivit ett spionnätverk i Bryssel, skriver Politico. Ungerska agenter ska ha försökt värva EU-tjänstemän mellan 2012 och 2018. Incidenterna undergräver det lojala samarbetet mellan medlemsländer, sade kommissionär Piotr Serafin i EU-parlamentet i onsdags. I parlamentet har krav rests på att Ungerns kommissionär Olivér Várhelyi, som var EU-ambassadör i Bryssel under perioden, stängs av under utredningens gång.

Varje EU-invånare genererade i snitt 35,3 kg plastförpackningsavfall under 2023. Det är en minskning med ett kilo från 2022, enligt nya siffror från Eurostat som publicerades på onsdagen. Mängden avfall är dock fortfarande 6,4 kg högre per person än för tio år sedan. Återvinningsgraden för plastförpackningar var 42,1 procent, en ökning sedan 2013 då siffran var 38,2 procent. Stora skillnader finns inom EU, där Belgien återvinner mest (59,5 procent) och Ungern minst (23,0 procent).

För andra natten i rad har oroligheter utbrutit vid ett asylboende i Dublin, rapporterar Ekot. Hundratals personer samlades utanför boendet där vissa kastade gatsten och sköt fyrverkeripjäser mot polisen. En polis skadades under tumultet och flera personer har gripits. Protesterna startade efter att en person boende på asylboendet gripits, misstänkt för att ha ofredat en minderårig flicka.

Minst 40 migranter från Afrika på väg mot Europa har hittats döda i Medelhavet efter att den båt de färdades i sjunkit utanför Tunisiens kust. 30 personer kunde räddas, skriver TT/SvD.

Ukraina och flera tunga EU-länder förbereder en fredsplan som utgår från nuvarande frontlinje. I ett uttalande i tisdags meddelade Kiev och nio allierade, däribland Tyskland och Sverige, att förhandlingar måste baseras på nuvarande frontlinjer. Detta efter att Trump gett motstridiga signaler. 

Planen ska enligt Bloomberg bestå av tolv punkter. Förslagen som även USA måste acceptera innebär att alla bortrövade barn ska återföras till Ukraina, alla krigsfångar utväxlas, säkerhetsgarantier till Ukraina, pengar för återuppbyggnad och en snabb anslutning till EU. Samtidigt ska sanktionerna mot Ryssland gradvis hävas.

Toppmötet i Budapest mellan Donald Trump och Vladimir Putin om kriget i Ukraina har ställts in. Det bekräftade Vita huset på tisdagen, skriver Financial Times. Beskedet kommer bara fem dagar efter att mötet aviserades. Avbokningen följer på oenighet om ett eventuellt vapenstillestånd och osäkerhet kring hur Putin, som är efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen (ICC), skulle kunna resa till mötet i EU. I ett uttalande på tisdagen avvisade Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov ett omedelbart vapenstillestånd.

Europeiska underrättelsetjänster fördjupar sitt samarbete för att möta rysk aggression och en alltmer oförutsägbar partner i USA, skriver Politico. Utvecklingen accelererade efter att USA i mars stoppade delning av underrättelser med Kiev. EU:s interna underrättelseorgan INTCEN har stärkts och idén om en CIA-liknande myndighet har väckts.

EU och Kina kommer att hålla "brådskande" samtal i Bryssel inom de närmaste dagarna, skriver TT/GP. Mötet gäller Pekings nya exportkontroller för teknik relaterad till sällsynta jordartsmetaller. EU:s handelskommissionär Maroš Šefčovič kallar restriktionerna "omotiverade och skadliga". De har redan tvingat vissa europeiska företag att stoppa sin produktion. Metallerna är avgörande för tillverkning av allt från elbilar till militär utrustning och förnybar energiteknik.

Ukraina har genomfört ett omfattande anfall mot en krigsindustrianläggning i den ryska staden Brjansk, uppger Yle. Attacken ägde rum på tisdagen med bland annat brittiska Storm Shadow-kryssningsrobotar.

Enligt Ukrainas generalstab var målet en fabrik som tillverkar sprängmedel och robotar. Generalstaben hävdar att det ryska luftvärnet överlistades i attacken.

Hundratusentals invånare i Tjernihivregionen i norra Ukraina saknar el och delvis vatten efter ryska attacker mot energianläggningar, uppger Sveriges Radio. Reparationsarbetet kan inte påbörjas eftersom ryska drönare fortsätter cirkulera över de skadade anläggningarna.

EU:s ministerråd fastställde på tisdagen unionens officiella position inför FN:s klimatmöte COP30 i Belém, Brasilien. För att hålla 1,5-gradersmålet nåbart kommer EU att kräva skärpta globala utsläppsmål. Centrala krav är en global tredubbling av förnybar energi och en fördubbling av takten för energieffektivisering till 2030. Unionen driver även på för en utfasning av fossila bränslen och ökad klimatfinansiering för att stödja utvecklingsländer i omställningen.

EU-kommissionen föreslår ett startstöd på upp till 3,2 miljoner kronor för nya, unga bönder, rapporterar TT/GP. Syftet med förslaget, som presenterades i Strasbourg på tisdagen, är att säkra generationsväxlingen inom unionens jordbruk, där endast tolv procent av bönderna i dag är under 40 år.

– Det här sätter vår livsmedelssäkerhet och vår landsbygd i fara, sade jordbrukskommissionär Christoph Hansen.

Stödet är en del av en rekommendation till medlemsländerna.

Montenegros president Jakov Milatović uppmanar EU att påskynda processen för att ta in nya medlemsländer, enligt Sveriges Radio. Under sitt första officiella besök i Sverige på tisdagen framförde presidenten att Montenegro siktar på EU-medlemskap redan 2028.

Mannen som sköt Slovakiens premiärminister Robert Fico i maj 2024 har dömts till 21 års fängelse. En slovakisk specialdomstol fällde på tisdagen 72-årige Juraj Cintula för terrorbrott, skriver Reuters. Domstolen ansåg attacken riktad mot statsministerämbetet, inte en privatperson. Cintula, som motsatt sig Ficos politik rörande Ukraina och media, avser att överklaga. Attentatet har blottlagt den djupa politiska splittringen i landet.

EU-parlamentet avvisade på tisdagen kommissionens förslag om en gemensam ram för att övervaka EU:s skogar. En av de ansvarig för förslaget var Centerpartiets Emma Wiesner. Förslaget blockerades med röstsiffrorna 370 mot 264. Syftet med den föreslagna lagen var att stärka skogars motståndskraft mot bland annat torka och bränder. Av de svenska partierna röstade M, SD och KD för att fälla förslaget medan S, MP och V röstade för att behålla det. C och L lade ned sina röster.

Ukraina måste befinna sig i starkast möjliga position, eftersom Ryssland inte är seriöst inställt på fred. Det är huvudbudskapet i ett gemensamt uttalande från en rad europeiska ledare och president Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på tisdagen. De menar att Rysslands agerande visar att Putin fortsätter att "välja våld och förstörelse". Därför måste trycket på Rysslands ekonomi och försvarsindustri öka. Stödet till Ukraina ska också stärkas genom att använda frysta ryska tillgångar. Uttalandet kommer inför ett väntat möte mellan Rysslands  Vladimir Putin och USA:s Donald Trump.

USA ställer sig inte bakom EU:s plan att använda frysta ryska tillgångar som säkerhet för nya lån till Ukraina. Det skriver Dagens industri med hänvisning till Bloomberg och beskriver det som ett bakslag för EU, som sökt ett brett G7-stöd. Amerikanska tjänstemän ska ha informerat sina EU-kollegor i förra veckan med hänvisning till risker för den finansiella stabiliteten. EU:s förslag syftar till att ge Ukraina lån på uppemot 140 miljarder euro.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommer att delta i ett möte i London på fredag med den koalition av länder som stöder Ukraina, rapporterar Yle med hänvisning till Reuters. Mötet sker samtidigt som förberedelser pågår för ett toppmöte mellan USA:s president Donald Trump och Rysslands Vladimir Putin. Frankrikes president Emmanuel Macron sade på måndagen att både Ukraina och Europa måste ha en plats vid förhandlingsbordet. Zelenskyj reser även till Bryssel på torsdag för att delta i EU-toppmötet.

Nederländerna förbereder en uppgörelse med Uganda om att ta emot personer med avslag på asylansökan som inte kan återvända till sina hemländer, skriver Financial Times. Avtalet är ännu inte slutfört. Migrationsminister David van Weel sade att syftet är avskräckande men att regeringen förväntar sig juridiska prövningar. HBTQ-personer ska undantas. FN:s flyktingorgan UNHCR uppger dock att man varken sett detaljer eller haft formella samtal om planen, trots ministerns påståenden om att FN-organ är positiva.

EU håller fast vid sitt sanktionshot mot Israel, även om införandet av åtgärder pausas. Det rapporterar TT/GP. Enligt EU:s utrikeschef Kaja Kallas har vapenvilan ändrat läget, men hon var tydlig med att hotet inte lyfts från bordet.

– Så länge som vi inte ser verklig och hållbar förändring, särskilt när det gäller humanitär hjälp till Gaza, så ligger sanktionshotet kvar, sade Kallas.

Förslagen rör handelshinder och sanktioner mot två israeliska ministrar.

EU-kommissionen har genomfört oanmälda inspektioner hos flera företag i skidutrustningsbranschen. Räderna är en del av en utredning om misstänkta brott mot EU:s konkurrensregler som förbjuder karteller och andra konkurrensbegränsande affärsmetoder. Kommissionen, som fick hjälp av nationella myndigheter, betonar att inspektionerna inte föregriper utredningens resultat.

Frankrikes förre president Nicolas Sarkozy inleder på tisdagen ett femårigt fängelsestraff för sin inblandning i den så kallade Libyenaffären, skriver Reuters. Domen gäller konspiration i samband med försök att få olaglig kampanjfinansiering från Libyen inför valet 2007. Sarkozy blir den första före detta franska ledaren i fängelse sedan andra världskriget. Han måste avtjäna straffet trots en pågående överklagan.

Tyska kristdemokraternas (CDU) ledare Friedrich Merz slår fast att partiet inte kommer att samarbeta med högerextrema Alternativ för Tyskland (AfD), uppger Ekot. Detta efter att partiledningen i går söndag samlats för att diskutera frågan.

– Det är ett parti som är emot EU, som är emot Nato, och därför blir det inget samarbete med AfD, sade Merz.

Uttalandet föranleddes av att flera framträdande kristdemokrater under veckan förespråkat att den så kallade "brandmuren" mot AfD borde luckras upp.

Stora livsmedels- och råvaruföretag kritiserar skarpt EU-kommissionens förslag att återigen försena en ny lag mot avskogning. Bolag som Nestlé och Ferrero menar att förseningen underminerar EU:s gröna agenda, enligt Financial Times. Lagen, som kräver bevis på att varor som kaffe och kakao är avskogningsfria, skulle ha trätt i kraft 2026. Kommissionen vill nu skjuta upp den till slutet av året med hänvisning till IT-problem. Företagen, som investerat miljoner i förberedelser, varnar för att det belönar eftersläntrare som inte förberett sig.

Regeringen har föreslagit fyra svenska experter till en ny EU-panel som ska utreda hur barns säkerhet på sociala medier kan stärkas. Socialminister Jakob Forssmed skickade i förra veckan en lista till EU-kommissionen.

Panelen, som annonserades av kommissionsordförande Ursula von der Leyen, ska presentera rekommendationer före årsskiftet. Enligt ministern kan Sverige bidra med erfarenheter från nationellt arbete med skärmtid, mobilfria skolor och åldersgränser för sociala medier.

Europeiska centralbankens (ECB) fackförbund Ipso har stämt banken för censur och försök att tysta kritik, uppger Financial Times. Stämningen lämnades in till EU-domstolen i förra veckan och är den senaste i en bitter arbetsrättslig strid. Konflikten bottnar i varningsbrev till en facklig talesperson efter en intervju i maj, där han sade att det finns en press på anställda att anpassa forskningsresultat. Facket anser att breven är ett hot mot yttrandefriheten. ECB förnekar anklagelserna men kommenterar inte ett pågående rättsfall.

EU-kommissionens förslag till ny flerårsbudget om att ändra i EU:s regionalstöd har utlöst en budgetstrid, skriver Financial Times. I förhandlingarna om nästa långtidsbudget vill kommissionen slå ihop sammanhållningsfonderna med jordbruksstödet, vilket skulle halvera öronmärkta medel för fattigare regioner. Varje medlemsland föreslås utforma en enda plan för investeringar och reformer som sedan godkänns av kommissionen. Förslaget stöds av ny forskning som ifrågasätter fondernas effekt och av nettobetalande länder, men möter hårt motstånd från mottagarländer och EU-parlamentet som varnar för ökade klyftor.

Förhandlingarna inom FN:s sjöfartsorgan (IMO) om en global koldioxidskatt för sjöfarten har kollapsat. Ett möte i London sköts på fredagen upp med ett år, rapporterar TT/GP. Beslutet, initierat av Saudiarabien, följde på hot om sanktioner från USA mot länder som stödjer förslaget. En talesperson för EU kallade det en "beklaglig försening" men sade att unionen är fast besluten att nå ett avtal. Sjöfarten står för cirka tre procent av världens samlade utsläpp av växthusgaser.

EU-parlamentarikern Alice Teodorescu Måwe (KD) föreslås få en plats i partiets högsta ledning, skriver TT/GP. Partiets valberedning har nominerat henne till partistyrelsen, med beslut på rikstinget i mitten av november. Teodorescu Måwe kandiderar även till riksdagen i nästa års val via partiets rikslista.

Socialdemokraten Tufan Erhürman vann söndagens presidentval i det av Turkiet sedan 1974 ockuperade norra Cypern, vilket väcker hopp om nya fredssamtal om öns framtid, skriver Financial Times. Segern ses som ett bakslag för Turkiets inflytande. Med nästan 63 procent av rösterna besegrade Erhürman den sittande presidenten Ersin Tatar, som med stöd från Ankara har förespråkat en tvåstatslösning. Erhürman vill i stället se en federal lösning.

– Det är ett budskap mot all form av inblandning och påtryckningar från Turkiet, sade analytikern Mete Hatay om resultatet.

Chefen för Belarus säkerhetstjänst KGB, Ivan Tertel, sade i söndags att man försöker bygga kontakter med Ukraina för att finna en lösning på kriget, rapporterar Reuters. Initiativet kommer efter att Minsk även närmat sig EU-länder för att minska sin isolering.

– Jag är övertygad om att vi kan lösa den här situationen endast genom tysta samtal och sökandet efter en kompromiss, sade Tertel.

Belarus är en nära allierad till Ryssland och lät Moskva använda landets territorium för invasionen 2022, men har hållit sina egna styrkor utanför konflikten.

Statsminister Ulf Kristersson öppnar för en ny diskussion om Sveriges förhållande till euron, rapporterar SvD.

– På lång sikt kan vi inte låtsas som att euron inte finns, sade Kristersson.

Kraven på skärpta åldersgränser för sociala medier växer i EU. Enligt TT/GP manar EU-parlamentets inremarknadsutskott till en 16-årsgräns utan föräldratillstånd, med en absolut minimiålder på 13 år. Separat välkomnade 25 EU-länder tillsammans med Norge och Island i fredags ett utredningsinitiativ från kommissionen. "Vi kan inte lämna det till de sociala medierna att bestämma om åldersgränserna", heter det i ländernas gemensamma uttalande.

EU-kommissionen har erbjudit USA att använda delar av ett planerat lån på 140 miljarder euro, backat av frysta ryska centralbankstillgångar, för att köpa amerikanska vapen till Ukraina, rapporterar Financial Times. Villkoret är att USA fortsätter stödja Ukraina.

Förslaget presenterades för EU-ambassadörer på fredagen. Donald Trump har nyligen öppnat för att sälja fler amerikanska vapen till Ukraina, förutsatt att Europa betalar.

EU-parlamentet och rådet nådde på fredagen en politisk uppgörelse om ett nytt program för försvarsindustrin (EDIP). Programmet på 1,5 miljarder euro för 2025–2027 ska stärka industrin och stödja Ukraina. 

EDIP ska stötta EU:s försvarsindustri genom gemensam upphandling och industriell uppskalning. Minst 65 procent av komponenterna i finansierade projekt måste komma från EU eller associerade länder. Programmet innehåller också ett särskilt instrument för att modernisera Ukrainas försvarsindustri och integrera den med EU:s försvarsindustri. Enligt Euractiv ses EDIP allmänt som början på en framtida försvarsbudget för EU.

USA:s president Donald Trump ska möta Vladimir Putin i Budapest inom "ungefär två veckor" för att diskutera kriget i Ukraina. Det meddelade Trump på torsdagen efter ett telefonsamtal med den ryske diktatorn, skriver Financial Times. Enligt Ukraina är initiativet ett resultat av att Trump hotat sälja Tomahawk-robotar till Ukraina, vilket pressat Putin till dialog. Beskedet kom dagen före ett planerat besök av president Volodymyr Zelenskyj i Vita huset. Ungerns premiärminister Viktor Orbán välkomnar mötet.

En polsk domstol har på fredagen stoppat Tysklands begäran att få en ukrainsk medborgare utlämnad, misstänkt för sabotaget mot Nord Stream 2022. Mannen har försatts på fri fot, skriver Reuters. Enligt domen kan mannen omfattas av "funktionell immunitet" om han agerat för den ukrainska staten, och då kan endast Ukraina hållas ansvarigt. Premiärminister Donald Tusk, som motsatt sig utlämningen, välkomnade beslutet. Ukraina förnekar inblandning i dådet.