Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till notiser
ANNONSER
EP
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 31 oktober

Revisorer ger EU:s byråer godkänt – en byrå får anmärkning

Den ekonomiska förvaltningen av EU:s 43 byråer fungerade bättre under 2024 jämfört med tidigare år, enligt den årliga granskningsrapport som Europeiska revisionsrätten offentliggjorde på fredagen. Alla byråer får grönt ljus för sina räkenskaper och intäkter. Men revisorerna ser även i år vissa problem med budgetförvaltningen, förfarandena för offentlig upphandling samt förvaltnings- och kontrollsystemen. Europeiska arbetsmyndigheten, ELA, får som enda byrå en anmärkning av revisorerna för bristande hantering i samband med två kontrakt för 2,6 miljoner euro.

EU-byråerna som ligger i 23 medlemsländer, däribland Sverige, utför specifika tekniska, vetenskapliga eller administrativa uppgifter åt EU-länderna.

Skatter och avgifter ökade i EU – Sverige på sin lägsta nivå

Andelen skatter och sociala avgifter av bruttonationalprodukten (BNP) steg i EU från 39,9 procent 2023 till 40,4 procent 2024, meddelade Eurostat på fredagen. 

Sverige ligger på sjunde plats i EU med 42,5 procent i skatter och avgifter, vilket är den lägsta svenska andelen i modern tid. Det kan bland annat jämföras med år 2000 då Sverige toppade EU-listan med unionens högst skatter och avgifter – motsvarande 49,0 procent av BNP.

Ungern pressas att sluta köpa rysk olja

Inför att amerikanska sanktioner mot rysk oljeexport träder i kraft den 21 november gör Ungerns premiärminister Viktor Orbán ett besök i USA i nästa vecka för att försöka få undantag för landets ryska oljeimport, rapporterar Politico.

Medan andra EU-länder kraftigt minskat sin oljeimport från Ryssland i protest mot landets olagliga angreppskrig mot Ukraina har Ungern gjort tvärtom. I takt med att andelen rysk råolja i EU:s energiimport minskade från 26 procent 2021 till 3 procent förra året, fördjupade Ungern istället sitt beroende och gick från en andel på 61 procent före kriget till 86 procent 2024. Ett skäl till Ungerns stora import antas vara att den ryska oljan är billigare än annan olja.

Skulle Viktor Orbán få ett undantag av president Donald Trump väntar sannolikt andra hinder i form av nya EU-tullar på rysk olja i ett försök att påskynda unionens utfasningen före 2027.   

Lettland lämnar konvention mot kvinnovåld

Lettland blev på torsdagen det andra landet efter Turkiet att lämna Europarådets så kallade Istanbulkonvention mot våld mot kvinnor och flickor, rapporterar Reuters. Konventionen är ett juridiskt bindande internationellt fördrag som genom flera olika åtgärder vill förhindra och minska våldet mot kvinnor och flickor. 

Alla EU-länder har antagit Istanbulkonventionen utom två som lämnat, Turkiet och Lettland, och fem länder som inte ratificerat konventionen: Bulgarien, Tjeckien, Ungern, Litauen och Slovakien.

När Europaparlamentet antog konventionen 2023 sade parlamentets rapportör moderaten Arba Kokalari att Europa nu “blir bättre, friare och säkrare”. 472 Europaparlamentariker röstade för, 62 emot och 73 lade ner sina röster. Alla svenska partier stödde förslaget utom Sverigedemokraterna som lade ner sina röster.

Notiser 30 oktober

Hårda strider i Pokrovsk

Från Pokrovsk i östra Ukraina kommer rapporter om intensifierade strider och kaos på gatorna, rapporterar SVT. Efter uppgifter om att ryska soldater omringat staden meddelar Ukrainas överbefälhavare Oleksandr Syrskyj nu att man stärker försvaret ytterligare.

”Den viktigaste prioriteringen är att rädda våra soldaters liv”, skriver Syrskyj i ett inlägg på Telegram på torsdagen. I ett försök att omringa staden ska 11 000 ryska soldater ha placerats ut, rapporterar Reuters med hänvisning till ukrainsk militär.

EU-miljoner föreslås till Northvolt-uppsagda i Sverige

EU-kommissionen föreslog på torsdagen ett stödpaket på 8,5 miljoner euro till 5 800 personer som sagts upp efter Northvolts konkurs i mars. Pengarna från EU:s globaliseringsfond ska finansiera bland annat omskolning och yrkesvägledning. Åtgärderna kostar totalt 14,2 miljoner euro och medfinansieras av Arbetsförmedlingen. Förslaget måste nu godkännas av ministerrådet och EU-parlamentet.

Tillväxten ökade i Sverige

Under tredje kvartalet, jämfört med kvartalet före, ökade den svenska tillväxten med 1,1 procent, meddelade Eurostat på torsdagen. Det är den högsta tillväxten under kvartalet bland de 15 EU-länder som det finns uppgifter för. Eurozonens ekonomi växte oväntat med 0,2 procent under årets tredje kvartal, vilket var dubbelt så mycket som prognosen, enligt Financial Times

Spanien, Finland och Sverige har högst arbetslöshet i EU

Jämfört med ett år tidigare steg arbetslösheten i EU-länderna från 5,9 till 6,0 procent i september. Det motsvarar 13,2 miljoner arbetssökande, meddelade Eurostat på torsdagen. Spanien (10,5 %), Finland (9,8 %) och Sverige (8,7 %) hade högst arbetslöshet i EU.

En majoritet i Europaparlamentet avvisar ny EU-budget

Enligt läckta uppgifter i Politico har den breda mitten i Europaparlamentet bestående av konservativa EPP, liberala RE, socialdemokratiska S&D och de Gröna i ett brev till kommissionen avvisat förslaget till ny flerårsbudget för 2028-2034. 

Europaparlamentarikerna motsätter sig kommissionens förslag att låta de nationella regeringarna förvalta EU-stödet för regioner och bönder. Detta är en förändring från det nuvarande systemet där regionerna spelar en avgörande roll i hanteringen av finansieringen.

Nytt fredsförslag för Ukraina cirkulerar i EU

Ett 12-punktsförslag för fred i Ukraina kallat "Komponenter för fred i Ukraina" cirkulerar bland EU-länderna sedan en tid tillbaka, rapporterar RFE/RL. Planen, som inte är ett officiellt EU-dokument, föreslår en vapenvila följt av förhandlingar om bland annat de ockuperade områdenas framtida styre. Enligt uppgifter till Yle skulle fredsplanen bygga på en liknande stegvis modell som den som nu diskuteras för Gaza, där Israel och Palestina gått med på fredsförslag på amerikanskt initiativ. Chanserna till framgång bedöms som små. 
– Vi kan ha en 12-punktsplan, men det blir ingen fred – det är Putins enpunktsplan, sade en europeisk diplomat til RFE/RL.

Enligt RFE/RL innehåller programmet innehåller bland annat följande delar: ​​Vapenvila, en "icke-angreppspakt" mellan Ryssland och Ukraina, "förtroendeskapande åtgärder", Ryssland välkomnas tillbaka till internationella organisationer, en "fredsnämnd" inrättas, under ledning av president Trump, förhandlingar om en slutgiltig kontaktlinje kommer att inledas och säkerhetszoner med internationell bevakning etableras runt kontaktlinjen, säkerhetsgarantier, att ”öka den ömsesidiga förståelsen och respekten för mångfalden av språk, kultur och religion”, ”inledningen av förhandlingar om permanent styrning av de ockuperade territorierna”, återuppbyggnad av Ukraina och att Rysslandssanktioner gradvis ska hävas i takt med att planen genomförs.

EU i ovisshet efter USA-Kinas metallpakt

EU-kommissionen kan i nuläget inte bekräfta om EU omfattas av torsdagen amerikansk-kinesiska  uppgörelse där Kina pausar sina exportkontroller för sällsynta jordartsmetaller i ett år. Överenskommelsen med USA innebär att Kina temporärt drar tillbaka de skärpta restriktioner som infördes den 9 oktober.

Från EU-kommissionens sida välkomnar man minskade handelshinder. En talesperson bekräftade att ett möte med kinesiska representanter kommer att hållas i Bryssel i morgon fredag för att reda ut frågan. EU kommer att kommentera sitt förhållande till Kina först efter det mötet.

Revisorer: EU:s coronastöd till företag gav magra resultat

EU:s satsning på 109 miljarder euro för att förbättra företagsklimatet har gett otillräckliga resultat, enligt en rapport från Europeiska revisionsrätten som publicerades i veckan. Endast en tredjedel av de genomförda reformerna har lett till betydande förbättringar.

– EU har använt pengarna till återhämtningen efter pandemin som en morot för EU-länderna att genomföra omfattande reformer, men de har ännu inte lett till några betydande resultat – säger Ivana Maletić, ledamoten som ledde revisionen.

G7 planerar en "produktionsallians" för kritiska mineraler

G7:s energi- och miljöministrar samlas på torsdagen i Toronto för ett tvådagarstoppmöte som domineras av en enda fråga: hur man säkrar tillgången på kritiska mineraler som är avgörande för grön teknik och försvar. Enligt uppgift till Politico väntas ministrarna att tillkännage en "produktionsallians" för kritiska mineraler på fredag med planen att samordna gruv- och bearbetningsprojekt i G7-länderna. EU som sedan tidigare har konkreta målsättningar  och strategiska projekt när det gäller  att öka mängden kritiska mineraler  i unionen utlovar nu en ny plan kallad "ReSource EU" för mineralförsörjning före årets slut.

G7-gruppen är ett mellanstatligt politiskt och ekonomiskt forum bestående av Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Storbritannien, USA och EU.

EU planerar för snabbare militära transporter

EU-kommissionen förbereder förslag för att snabbt kunna flytta trupper och tung utrustning som stridsvagnar över kontinenten vid en eventuell väpnad konflikt – en logistik som idag anses bristfällig. Det rapporterar Financial Times. En "solidaritetspool" med delade transportresurser ska skapas, där medlemsländer kan få tillgång till varandras lastbilar, tåg och färjor. Målet är att drastiskt korta förflyttningstiderna inom unionen som ett svar på det ryska hotet. Förslagen från kommissionen, som utvecklas i samarbete med Nato, väntas i november.

ECB lämnar räntan oförändrad

Europeiska centralbanken, ECB, lämnade på torsdagen styrräntan oförändrad på 2,0 procent. Det är tredje mötet i rad utan ränteändring. Banken motiverar beslutet med att ekonomin växer, arbetsmarknaden är robust och inflationsutsikterna stabila. Beskedet kom efter att ny data visat att eurozonens BNP växte med 0,2 procent under tredje kvartalet, mer än väntat. Inflationen i september var 2,2 procent.

Babiš siktar på ny regering i Tjeckien i december

Andrej Babiš, som fått i uppdrag att bilda Tjeckiens nya regering, siktar på att ha en ny koalition klar till mitten av december. Det rapporterar tjeckisk public service-radio Rozhlas. Babiš parti ANO förhandlar med högerpopulistiska SPD och högerpopulistiska Motoristerna. I måndags informerade han president Petr Pavel om att ett koalitionsavtal och ett regeringsprogram måste vara helt färdiga innan han föreslår vilka som ska få ministerposterna. Den 18-19 december håller EU toppmöte för att bland annat ta ställning till Ukrainastödet för 2026 och 2027.

USA minskar trupper vid Natos östgräns

USA bekräftade på onsdagen en truppminskning vid Natos östra flank, rapporterar nyhetsbyrån AP. En återvändande armébrigad kommer inte att ersättas. Enligt USA är beslutet ett tecken på ökad europeisk försvarsförmåga, inte ett minskat engagemang för Nato. Trots detta väcker neddragningen, som även mött intern kritik i USA, oro i Europa för ett säkerhetsvakuum gentemot Ryssland. Polen och Litauen uppger att de inte informerats om några neddragningar i sina länder.

Frankrike inför samtyckeslag

Frankrike har infört en ny samtyckeslag efter svensk modell, rapporterade SVT Nyheter på onsdagen. Beslutet kommer i kölvattnet av en uppmärksammad våldtäktsskandal. Förslaget lades fram av politiker från Ekologisterna och president Emmanuel Macrons parti Renaissance.

Notiser 29 oktober

Flera skadade i rysk terrorattack mot barnsjukhus

Minst nio personer har skadats i en rysk attack mot ett barnsjukhus i staden Cherson, enligt ukrainska uppgifter, rapporterar TT/GP. Fyra av de skadade uppges vara barn, enligt ukrainska tjänstemän som anklagar Ryssland för krigsbrott, skriver AFP.

Enligt Genèvekonventionerna, är det ett krigsbrott att attackera sjukhus under väpnade konflikter.

EU kräver att Belarus kontrollerar sitt luftrum

Efter att hundratals stora väderballonger med smuggelgods från Belarus stört ut flygtrafiken i Litauens luftrum, med betydande förluster för litauiska flygplatser och tusentals resenärer, krävde EU på onsdagen att Belarus omedelbart vidtar åtgärder för att stoppa verksamheten. 

– EU står i full solidaritet med Litauen och alla andra medlemsstater som drabbas av Belarus hybridverksamhet. Sanktioner mot den belarusiska regimen har införts, och EU är beredd att vidta ytterligare lämpliga åtgärder om sådana åtgärder fortsätter, sade EU:s utrikeschef Kaja Kallas i ett uttalande.

Politico: EPP måste välja väg – mitten eller ytterhögern

Efter att Europaparlamentets huvudförhandlare Jörgen Warborn (M) och hans konservativa och kristdemokratiska grupp EPP den 23 oktober med röstsiffrorna 318 mot 309 misslyckades att få majoritet för urvattnade hållbarhetsregler för företag, efter en oheliga allians mellan yttervänstern och ytterhögern och några däremellan, riktas nu fokus på parlamentets nästa beslutsdatum den 13 november. 

Enligt Politico kan beslutet i november leda EPP bort från kompromisser med mitten, som alltid varit norm, till uppgörelser med ytterhögern. Eftersom parlamentet delar lagstiftningsmakten med ministerrådet, där extremhögern är betydligt svagare än i parlamentet, kan en uppgörelse med ytterhögern, som tidigare med avskogningslagen, ändå malas ner i en slutuppgörelse med rådet.

Norska staten får rätt om oljelicenser i Arktis

Norge bröt inte mot sina klimatskyldigheter när de 2016 utfärdade licenser för olje- och gasutforskning i Arktis, fastslår Europadomstolen, rapporterar TT/GP.  Aktivister från miljöorganisationerna Greenpeace och Natur og Ungdom hade anmält norska staten till domstolen och hävdat att Norge bröt mot Europarådets konvention om mänskliga rättigheter, som garanterar rätten till en hälsosam miljö. Någon olja hittades inte.

Nederländarna väntas rösta mitten

Nederländska väntas väljare söka sig tillbaka mot den politiska mitten i nyvalet på onsdagen, skriver Financial Times. Geert Wilders ytterhögerparti PVV spås åter bli störst, men två mittenpartier har utlovat en regeringskoalition utan honom. Kampen om premiärministerposten står främst mellan tidigare EU-kommissionären Frans Timmermans (Gröna-Socialdemokraterna) och kristdemokraten Henri Bontenbal. Valet följer på att en PVV-ledd koalition kollapsade i juni.

Planerat möte om vapenvila i Ukraina

Representanter för Ukraina och europeiska läder ska mötas i slutet av veckan för att diskutera detaljerna i en plan för vapenvila. Det uppgav Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på tisdagen, rapporterar Reuters. Zelenskyj betonade dock att det inte är en plan för att avsluta kriget.

– Först och främst behövs en vapenvila, sade presidenten och förtydligade att syftet är att inleda diplomatiska samtal.

Mötet mellan parternas rådgivare väntas äga rum på fredag eller lördag.

Zelenskyj: Ukrainska vapen dominerar i långdistansanfall

Ukraina använder nu inhemska vapen i 90–95 procent av sina långdistansanfall då västerländska lager håller på att sina. Det sade president Volodymyr Zelenskyj i måndags, uppger Yle. I tisdags talade han i telefon med Finlands president Alexander Stubb om läget. Enligt Zelenskyj har den nya ukrainska kryssningsroboten Flamingo, med en räckvidd på 3 000 kilometer, använts i strid. Attackerna mot ryska oljeraffinaderier uppges ha minskat Rysslands raffineringskapacitet med 20 procent.

Krav på EU: agera mot Kinas mineralgrepp

En intressegrupp för energisäkerhet, EIES, uppmanade på onsdagen EU att snabbt finansiera projekt för kritiska mineraler. Kravet kommer efter att Kina infört nya exportstopp, skriver Financial Times. Mineralerna är avgörande för grön teknik och försvarsindustrin. EU-kommissionen aviserade i lördags gemensamma inköp, men en bransch-vd menar att det är för sent för lagerhållning då materialet inte kan köpas från Kina.

Ryssland sänker bonusar till soldater – regionerna har slut på pengar

Ryska regioner har börjat sänka bonusarna till personer som tecknar kontrakt med armén kraftigt, rapporterar Moscow Times/Expressen. I Samararegionen har den regionala bonusen sänkts från 3,6 miljoner till 400 000 rubel – en minskning med nästan 90 procent. Liknande nedskärningar har gjorts i flera andra regioner.

Många EU-hushåll har svårt med ekonomin

Närmare vart femte hushåll (17,4 procent) i EU hade svårt eller mycket svårt att få ekonomin att gå ihop under 2024. Det visar nya data som EU:s statistikbyrå Eurostat publicerade på tisdagen. I andra änden av skalan uppgav 26 procent att de klarade sin ekonomi lätt eller mycket lätt.

Ökat flyktinginflöde från Ukraina väcker tysk och polsk kritik

En kraftig ökning av unga ukrainska män som anländer till Tyskland och Polen har utlöst en politisk motreaktion, rapporterar Politico. Inflödet följer på ändrade ukrainska utreseregler från augusti för män mellan 18 och 22 år. I Tyskland har antalet nyanlända i åldersgruppen stigit från 19 per vecka till över 1 400. Ledande politiker i både tyska regeringspartier och på högerkanten i båda länderna ifrågasätter nu sociala ersättningar och menar att männen undviker militärtjänst.

Ökad bilförsäljning i EU – Volvo backar

Försäljningen av nya bilar i EU ökade med tio procent i september, den tredje månaden i rad med tillväxt. Det visar ny statistik från branschorganisationen Acea, rapporterar TT/GP. Uppgången drevs främst av laddhybrider, som ökade med 65,4 procent. Volkswagen-koncernen stärkte sin marknadsledande ställning, medan både Tesla och svenska Volvo Cars tappade andelar. Volvos marknadsandel sjönk till 2,1 procent.

Notiser 28 oktober

FN-kommission: Ryska armén begår brott mot mänskligheten

Den ryska militärens handlingar i Ukraina utgör brott mot mänskligheten som "mord och tvångsförflyttning av befolkning", konstaterar FN:s undersökningskommission om Ukraina i en rapport på måndagen. Attackerna – som har drabbat en mängd olika civila mål – är systematiskt samordnade åtgärder som är utformade för att driva ut ukrainare från sina hem, säger rapportens författare. Rapporten baseras på cirka 500 offentligt tillgängliga videor av brott som granskats – varav 247 har fått sina platser tekniskt verifierade – och 226 intervjuer med ukrainska medborgare. 

Georgien vill förbjuda landets tre största oppositions­partier

 Shalva Papuashvili, talman i Georgiens parlament, sade på tisdagen att regeringspartiet Georgisk dröm har bett konstitutionsdomstolen förbjuda Enade nationella rörelsen, Koalitionen för förändring och Starkt Georgien, rapporterar Yle. Den EU-vänliga oppositionen utgör ett ”hot mot den konsti­tutionella ordningen”, säger parlamentets talman.

Georgisk dröm har styrt Georgien sedan 2012, men under de senaste åren har partiet successivt tagit avstånd från EU och resten av västvärlden och i stället sökt sig politiskt närmare Ryssland, ett land som ockuperar delar av Georgien.

FN-prognos visar minskade utsläpp för första gången

Globala utsläpp av växthusgaser förväntas minska med cirka 10 procent till 2035, jämfört med 1990 års nivåer, vilket är den första minskningen någonsin som FN prognostiserat, rapporterar Bloomberg. Prognosen, från UNFCCC:s NDC-syntesrapport, baseras på 64 länders utsläppsplaner, ej EU, Indien eller Kina. Planerna tyder på att ländernas utsläpp når sin topp före 2030 för att sedan minska kraftigt efter 2035, varav flertalet når nollutsläpp 2050.

Minskningen ligger dock långt ifrån den minskning på 60 procent till 2035 som forskare säger behövs för att hålla uppvärmningen nära 1,5 °C vid slutet av århundradet och undvika katastrofala klimatförändringar. 

Fiskekvoter beslutade – Sverige ensam emot

När EU på tisdagen meddelade kvoterna för fiske i Östersjön och Sverige var det enda EU-land som röstade nej, rapporterar SVT. Strömmingskvoterna för 2026 ligger över det som Sverige och även EU-kommissionen ville se.

– Jag är besviken, sade landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) efter ministermötet.

Katalanska allierade på väg att dra tillbaka sitt stöd för den spanska S-regeringen

Ledarna för Kataloniens regionala självständighetsparti Junts gick på måndagen med på att dra tillbaka sitt stöd från Spaniens vänsterregering, vilket ytterligare komplicerar regeringens förmåga att anta budgeten och annan lagstiftning, rapporterar Reuters. Om förslaget, som är ute på medlemsomröstning antas, kommer enligt katalanske separatistledaren Carles Puigdemont “socialisterna att kunna behålla makten, men utan någon kapacitet att regera" eller anta en budget. 

– Vi är inte villiga att hjälpa en regering som inte hjälper Katalonien, sade han. Puigdemont anklagade socialisterna för att inte hålla löften i en mängd olika frågor, från att decentralisera immigrationskontrollen till Katalonien till att göra katalanska till ett officiellt EU-språk. EU-språksfrågan har dock skjutits upp av andra EU-länder.

Orbánallians med förhinder

En allians inom EU mellan högerpopulister i Ungern, Slovakien och Tjeckien dröjer, rapporterar Politico. Även om vänsterpopulisten Robert Fico omvaldes till Slovakiens premiärminister 2023 har han avstått från att formellt alliera sig med den ungerska högerpopulisten premiärminister Viktor Orbán på specifika politikområden. Valvinnande högerpopulisten Andrej Babiš har ännu inte bildat regering efter sitt partis senaste valseger i Tjeckien.

Notiser 27 oktober

Europas bilindustri hotas av produktions­stopp då Kina ströp exporten av chip

Efter att Nederländerna tog kontroll över en kinesiskt ägd tillverkare i landet har Kina stoppat exporten av chip, rapporterar Yle. Inom bilindustrin i Europa bävar man nu för följderna och branschorganisationen ACEA varnar för att lagren av mikrochip kan vara tömda inom några veckor. 

Redan i samband med coronapandemin och de då brutna leveranskedjorna drabbades den europeiska bilindustrin av en akut brist på chip. Då talades det mycket om att se till att minska på beroendet av Kina, ett beroende som dock tycks kvarstå.

Politico: Plan-B för Ukraina efter misslyckat EU-toppmöte

Efter att den belgiske premiärministern på toppmötet i torsdags för tillfället satte stopp för att använda de frysta ryska tillgångarna till att finansiera Ukrainas försvar ska kommissionen återkomma före nästa toppmöte i december med olika alternativ. Enligt Politicos diplomatkällor skissar kommissionen på tre alternativ: En ny gemensam skuld för EU-länderna för att hjälpa Ukraina, de frysta ryska tillgångarna ska användas på vissa villkor och/eller inget nytt stöd alls för Ukraina. Det sistnämnda skulle enligt källorna bara stödjas av Ungern.

Belgisk domare varnar: Narkostaten närmar sig

Narkotikahandel förvandlar Belgien till en narkotikastat och rättsstatsprincipen är hotad, skriver en hög domare i hamnstaden Antwerpen i ett anonymt öppet brev på måndagen. Hen ber den federala regeringen om omedelbart skydd och hjälp mot den växande kriminaliteten, rapporterar Politico. I brevet skriver domaren att en narkotikastat kännetecknas av illegal ekonomi, korruption och våld. Domaren noterar att penningtvättsnätverk driver upp fastighetspriserna, korruptionen penetrerar statliga institutioner och kidnappningar kan beställas på Snapchat.

Urvattnat klimatmål kan ena EU inför FN-möte

Arbetet med att hitta en kompromiss om EU:s klimatmål 2040 pågår för fullt inför FN:s klimattoppmöte COP30 den 6 november. Två dagar innan FN-mötet träffas EU:s klimatministrar för att, efter EU-toppmötets klimatdiskussioner, spika målet. I utgångspunkten ligger kommissionens förslag på 90 procents reducering av klimatskadliga utsläpp på vissa villkor jämfört med 1990.  

Ett utkast till EU-kompromissförslag, som Reuters tagit del av, visade att länder har utarbetat planer som skulle göra det möjligt för EU att se över 2040-målet vartannat år – vilket potentiellt skulle göra det möjligt för EU att försvaga målet i framtiden.

Mellan 2023 och 2024 skedde, enligt WMO, den största ökningen av växthusgasen koldioxid i atmosfären sedan moderna mätningar började 1957. Nivån av koldioxid i atmosfären, som ökar temperaturen, är nu den högsta som uppmätts.

Konflikt mellan Sverige och Finland om fiskekvoter

Det är bara Sverige och EU-kommissionen som vill sänka fiskekvoterna för strömming i Östersjöområdet, rapporterar SVT. Kommissionens förslag är en 62-procentig minskning i Bottniska viken, men det stöds bara av Sverige.

– Vi vill få till så lågt satta kvoter som möjligt, säger landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).

Finland står långt från Sverige i frågan och vill inte minska fisket i någon större utsträckning.

Flera döda och sju barn skadade i ryska attacker

Ukrainska myndigheter bekräftar sent på söndagen att tre personer dödades och över 30 skadades, varav sju barn, i drönarattackerna mot huvudstaden, rapporterar TT/GP och återger vad president Volodymyr Zelenskyj sade i hans kvällssändning till ukrainarna.

Notiser 25 oktober

Stöd och flera löften vid Londonmöte om Ukraina – "pengarna tar slut i april"

Ukrainas stödländer i den så kallade ”De villigas koalition”  samlades på fredagen i London för att visa enad front i försöken att få ett slut på det ryska invasionskriget, rapporterar TT/GP. Löften kom om vapenleveranser, hårda insatser mot rysk olje- och gasexport samt ukrainsk tillgång till frysta ryska tillgångar – men flera frågetecken återstår om pressen på Ryssland är tillräcklig.

I ett uttalande sade koalitionen bland annat att de ska ta itu med Ukrainas akuta ekonomiska behov för 2026–2027, inklusive att utarbeta alternativ för att använda hela värdet av immobiliserade ryska suveräna tillgångar, så att Ukraina har de resurser som behövs för att försvara sitt territorium och återuppbygga sina väpnade styrkor.

Ukraina, vars pengar antas vara slut i mars eller april 2026,  behöver 50 miljarder dollar i utländsk finansiering nästa år, rapporterar Yle i en ekonomisk analys över läget.

Notiser 24 oktober

Premiär: von der Leyen deltar i Nordiska rådet

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen besöker Sverige den 27-28 oktober för sitt första deltagande i ett Nordiska rådets möte. Under besöket ska hon diskutera konkurrenskraft, försvarsberedskap och Arktis med regionens ledare.

Programmet inleds med en arbetsmiddag med svenska ministrar och näringslivsrepresentanter, följt av ett möte med samtliga nordiska statsministrar på tisdagen. Efter lunch med kung Carl XVI Gustaf håller von der Leyen ett tal i Riksdagen vid rådets 77:e session om "Norden tillsammans – nordiska värderingar och sammanhållning i oroliga tider".

Krav på sänkta USA-tullar i utbyte mot handelsuppgörelse

Europaparlamentet rapportör, den tyske socialdemokraten Bernd Lange, ställde på torsdagen flera krav för att godkänna Trumps handelsöverenskommelse med EU. Grundregeln i det amerikanska upplägget är att EU-produkter ska betala 15 procent i tull i USA medan varor från USA inte ska betala någon tull i EU. Därutöver har USA en lista på 407 europeiska produkter som innehåller stål eller aluminium som ska betala 50 procent tull i USA. 

Bernd Lange är mycket kritisk till listan med högre tull på de europeiska produkterna.

– Det skadar europeisk industri och slår mot små och medelstora företag. Detta är inte acceptabelt, sade Bernd Lange. Han pekade på att den 50-procentiga amerikanska tullen drabbar 70 procent av jordbruksutrustningen och 40 procent av de maskiner som EU-företag exporterar till USA.

Han vände sig även mot att USA efter att uppgörelsen slöts kommit med flera krav riktade mot EU-regler om klimat och digitala plattformar. 

–Om detta blir allvar måste vi omedelbart avbryta denna lagstiftning [som ska reglera handelsuppgörelsen]. Vi borde vara tydliga med att detta inte är acceptabelt, sade Bernd Lange.

EU-parlamentet räknar med att ha sina ståndpunkter klara i januari, varefter förhandlingar med ministerrådet följer.  

EU-parlamentet vill skydda mot amerikansk filmdominans

Europaparlamentet vill att unionen försvarar sin filmindustri i handelsförhandlingar med USA. Parlamentet betonade på torsdagen att reglerna i det så kallade AVMSD-direktivet, som kräver att strömningstjänster har minst 30 procent europeiska verk, är viktiga för att skydda kulturell mångfald och EU:s kulturella suveränitet. USA ser kravet som ett handelshinder och president Donald Trump har hotat med 100 procent tullar på utländska filmer. Europaparlamentarikerna varnar för att försvaga reglerna eftersom den europeiska marknaden redan helt domineras av amerikanska företag och innehåll.

Filmer från USA stod dock för 69 procent av biobesöken i EU år 2023, och 85 procent av den tid européer spenderar på abonnemangsbaserade plattformar för video var koncentrerad till tre amerikanska strömingstjänster.

EU anklagar Meta och TikTok för lagbrott

EU-kommissionen anser på fredagen preliminärt att Meta och TikTok har brutit mot rättsakten om digitala tjänster (DSA). Bolagen anklagas för att ha försvårat forskares tillgång till offentliga data. Meta (Facebook och Instagram) kritiseras även för att ha bristfälliga system för att anmäla olagligt innehåll och överklaga beslut, bland annat genom vilseledande design. Nätjättarna kan nu svara på kommissionens slutsatser. Om de fälls riskerar plattformarna böter på upp till sex procent av sin globala omsättning.

Finland värd för toppmöte om östgränsen

Finlands statsminister Petteri Orpo bjuder in EU:s östra gränsländer till ett toppmöte för att stärka försvaret mot Ryssland. Beskedet gavs under natten till fredagen, skriver Yle. Mötet hålls i Finland den 16 december. Statschefer från de baltiska länderna, Bulgarien, Polen och Rumänien väntas delta. På agendan står även hur försvarsåtgärderna ska finansieras i EU:s kommande budget.

Ryska plan kränkte Litauens luftrum under EU-toppmöte

Ett ryskt stridsflygplan och ett tankningsplan kränkte på torsdagskvällen Litauens luftrum från Kaliningradregionen. Det rapporterar Politico. Intrånget skedde samtidigt som EU:s ledare diskuterade försvarsfrågor i Bryssel. Litauens president Gitanas Nausėda, som deltog i toppmötet, sade att händelsen understryker vikten av diskussionerna. Spanska Nato-plan skickades upp för att genskjuta de ryska planen, som befann sig i litauiskt luftrum i cirka 18 sekunder.

Notiser 23 oktober

EU klart med nya sanktioner mot Ryssland – "inte det sista paketet"

På torsdagen antog EU sitt nittonde sanktionspaket mot Ryssland. Paketet, som tidigare stoppats av Slovakien och Österrike, ska snabba på utfasningen av rysk naturgas, svartlista sammanlagt 557  fartyg, nya företag och personer och begränsa ryska diplomatresor med misstänkt tillhörande fientliga underrättelseaktiviteter inom unionen.  Även Belarus omfattas av nya sanktioner och aktörer från bland annat Nordkorea, Kina, Förenade Arabemiraten.

– Vi har just antagit vårt 19:e sanktionspaket. Det riktar sig bland annat mot rysk energi, banker, kryptobörser och enheter i Kina. EU reglerar också ryska diplomaters rörelser för att motverka försök till destabilisering. Det blir allt svårare för Putin att finansiera sitt krig. Varje euro vi nekar Ryssland är en som landet inte kan spendera på krig. Det 19:e paketet kommer inte att bli det sista, sade Kaja Kallas, EU:s utrikeschef i ett uttalande efter beslutet.

USA inför sanktioner mot rysk oljesektor – har stor betydelse

USA inför kraftfulla sanktioner mot Rysslands två största oljebolag i syfte att försvaga landets ”krigsmaskin”, rapporterar TT/GP. Enligt finansdepartementet är orsaken Moskvas ”bristande engagemang” för att uppnå fred. USA uppmanar andra länder att följa efter och varnar för att brott mot sanktionerna kan leda till rättsliga påföljder för både amerikanska och utländska aktörer.

Enligt Bloomberg kommer sanktionerna att ha stor inverkan på flödet av ryska fat till raffinaderier, särskilt i Indien och göra det nästan omöjligt för dem att fortsätta köpa rysk olja.

Frysta ryska tillgångar kan betala för Jas-plan till Ukraina

Ukrainas potentiella köp av upp till 150 svenska Jas Gripen-plan kan finansieras med frysta ryska tillgångar. Det är ett alternativ som regeringen överväger, sade försvarsminister Pål Jonson (M) på onsdagen i Aktuellt.

– Vi tittar på möjligheten att kunna använda de frusna ryska tillgångarna, sade Jonson.

En affär med 100 plan beräknas kosta 80 miljarder kronor, vilket gör finansieringen till en nyckelfråga för den historiskt stora ordern.

Ryska attacker mot Ukraina efter inställt toppmöte

Ryssland genomförde i onsdags en våg av robot- och drönarattacker mot Kiev och andra ukrainska städer, rapporterar Financial Times. Minst sju civila dödades och kritisk infrastruktur skadades. Attackerna kom dagen efter att ett möte mellan USA:s president Trump och Rysslands president Putin ställts in. Attacken bevisar "att Ryssland inte känner tillräcklig press för att dra ut på kriget", enligt president Volodymyr Zelenskyj.

Enligt Genèvekonventionerna, är det ett krigsbrott att attackera civila och dess egendom under väpnade konflikter.

Fängslade journalister vinner EU:s Sacharovpris

De fängslade journalisterna Andrzej Poczobut från Belarus och Mzia Amaglobeli från Georgien tilldelas EU-parlamentets Sacharovpris för tankefrihet 2025. Det meddelade parlamentet på onsdagen. Poczobut, känd kritiker av Lukasjenko-regimen, är dömd till åtta års fängelse. Amaglobeli, en förgrundsgestalt för den georgiska proteströrelsen, har dömts till två års fängelse. Priset ses som en markering för pressfrihet och demokrati i de båda länderna. Prisceremonin äger rum den 16 december.

EU och Egypten i nytt miljardavtal – trots brott mot mänskliga rättigheter

Vid det första toppmötet någonsin mellan EU och Egypten på torsdagen i Bryssel slöts flera avtal för att fördjupa parternas relation. Centralt är ett  förmånligt lån på fyra miljarder euro för att stödja Egyptens ekonomi, villkorat med förbättrat företagsklimat och grön omställning. Dessutom ges 200 miljoner euro för migrationshantering och 75 miljoner euro i bidrag för social utveckling och landet ansluter till EU:s forskningsprogram Horisont Europa. Avtalen är en del av ett fördjupat strategiskt partnerskap.

Egypten är en diktatur på plats 128 av 167 länder i demokratiindexet 2024.
– EU-ledare bör inte ignorera de många kränkningar av mänskliga rättigheter som det egyptiska folket har lidit under [militärledaren] Sisis styre, sade Claudio Francavilla, biträdande direktör för Human Rights Watch. Organisationen skriver

“Påtvingade försvinnanden, tortyr och utomrättsliga avrättningar av säkerhetsstyrkor fortsätter oförminskat i nästan fullständig straffrihet”.

Stor spricka om EU:s budget för 2026

EU-parlamentet kräver drygt sex miljarder euro mer i 2026 års EU-budget än vad medlemsländerna i rådet är villiga att acceptera. I sin position som antogs på onsdagen föreslår parlamentet utbetalningar på 192,6 miljarder euro. Ministerrådets bud ligger på 186,49 miljarder. Parlamentet vill använda pengarna till att stärka försvar och forskning samt skydda program som Erasmus+. Parterna inleder förhandlingar i november. Slutresultatet brukar hamna närmare medlemsländernas bud än EU-parlamentets.

Ministerrådet nekas åter ansvarsfrihet

EU-parlamentet vägrar för 15:e året i rad att bevilja ministerrådet ansvarsfrihet för budgeten. Beslutet fattades på grund av, vad parlamentet ser som rådets, fortsatta brist på samarbete i budgetgranskningen. Parlamentet kräver nu förhandlingar på högsta nivå för att bryta dödläget. I en separat omröstning beviljades däremot EU:s asylbyrå (EUAA) ansvarsfrihet för 2023, trots kvarstående oro över brister i byråns styrning efter en granskning av antifuskbyrån OLAF.

EU-miljonlån till svensk biogasteknik

Svenska Meva Energy får ett lån på 40 miljoner euro från Europeiska investeringsbanken (EIB) för att skala upp sin produktion av klimatneutrala biogasanläggningar för industrin, meddelade banken på torsdagen. Finansieringen ska hjälpa industrier att ersätta fossil gas och garanteras via EU:s InvestEU-program. Tekniken omvandlar biomassarester till förnybar energi och ska bland annat användas i projekt för Elcowire i Sverige och Ikea i Polen.

EU-mitten förlorade urvattnade hållbarhetsregler

EU-parlamentet röstade på torsdagen oväntat nej till en kompromiss om minskade och förenklade hållbarhetskrav för företag. Nederlaget för mittenpartierna kom då en allians gröna, vänstern och ytterhögern röstade ner förslaget med siffrorna 318 mot 309, skriver TT/GP. De gröna ansåg att förenklingarna gick för långt, medan ytterhögern ville se ännu större avregleringar. Förslaget, som förhandlats fram av Jörgen Warborn (M), ett nytt förslag läggas fram för omröstning 13 november.

EU granskar Ungern efter spionanklagelser

EU-kommissionen kommer att konfrontera Ungerns regering efter rapporter om att landet drivit ett spionnätverk i Bryssel, skriver Politico. Ungerska agenter ska ha försökt värva EU-tjänstemän mellan 2012 och 2018. Incidenterna undergräver det lojala samarbetet mellan medlemsländer, sade kommissionär Piotr Serafin i EU-parlamentet i onsdags. I parlamentet har krav rests på att Ungerns kommissionär Olivér Várhelyi, som var EU-ambassadör i Bryssel under perioden, stängs av under utredningens gång.

Mindre plastavfall per person men långsiktig ökning

Varje EU-invånare genererade i snitt 35,3 kg plastförpackningsavfall under 2023. Det är en minskning med ett kilo från 2022, enligt nya siffror från Eurostat som publicerades på onsdagen. Mängden avfall är dock fortfarande 6,4 kg högre per person än för tio år sedan. Återvinningsgraden för plastförpackningar var 42,1 procent, en ökning sedan 2013 då siffran var 38,2 procent. Stora skillnader finns inom EU, där Belgien återvinner mest (59,5 procent) och Ungern minst (23,0 procent).

Våldsamma protester fortsätter vid asylboende i Dublin

För andra natten i rad har oroligheter utbrutit vid ett asylboende i Dublin, rapporterar Ekot. Hundratals personer samlades utanför boendet där vissa kastade gatsten och sköt fyrverkeripjäser mot polisen. En polis skadades under tumultet och flera personer har gripits. Protesterna startade efter att en person boende på asylboendet gripits, misstänkt för att ha ofredat en minderårig flicka.

Minst 40 migranter döda i båtolycka

Minst 40 migranter från Afrika på väg mot Europa har hittats döda i Medelhavet efter att den båt de färdades i sjunkit utanför Tunisiens kust. 30 personer kunde räddas, skriver TT/SvD.

Notiser 22 oktober

Ukraina vill köpa stort antal Jas Gripen – skrev en avsiktsförklaring

Under onsdagen möttes president Volodymyr Zelenskyj och statsminister Ulf Kristersson i Linköping och skrev på en avsiktsförklaring om att Ukraina i framtiden ska köpa mellan 100 till 150 Gripenplan modell E. Nästa steg är att få till en finansiering.

Ukraina och EU utarbetar en fredsplan

Ukraina och flera tunga EU-länder förbereder en fredsplan som utgår från nuvarande frontlinje. I ett uttalande i tisdags meddelade Kiev och nio allierade, däribland Tyskland och Sverige, att förhandlingar måste baseras på nuvarande frontlinjer. Detta efter att Trump gett motstridiga signaler. 

Planen ska enligt Bloomberg bestå av tolv punkter. Förslagen som även USA måste acceptera innebär att alla bortrövade barn ska återföras till Ukraina, alla krigsfångar utväxlas, säkerhetsgarantier till Ukraina, pengar för återuppbyggnad och en snabb anslutning till EU. Samtidigt ska sanktionerna mot Ryssland gradvis hävas.

Trump och Putin ställer in toppmöte om Ukraina

Toppmötet i Budapest mellan Donald Trump och Vladimir Putin om kriget i Ukraina har ställts in. Det bekräftade Vita huset på tisdagen, skriver Financial Times. Beskedet kommer bara fem dagar efter att mötet aviserades. Avbokningen följer på oenighet om ett eventuellt vapenstillestånd och osäkerhet kring hur Putin, som är efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen (ICC), skulle kunna resa till mötet i EU. I ett uttalande på tisdagen avvisade Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov ett omedelbart vapenstillestånd.

Minskad tillit till USA driver på EU:s underrättelsesamarbete

Europeiska underrättelsetjänster fördjupar sitt samarbete för att möta rysk aggression och en alltmer oförutsägbar partner i USA, skriver Politico. Utvecklingen accelererade efter att USA i mars stoppade delning av underrättelser med Kiev. EU:s interna underrättelseorgan INTCEN har stärkts och idén om en CIA-liknande myndighet har väckts.

EU kallar Kina till krissamtal om metaller

EU och Kina kommer att hålla "brådskande" samtal i Bryssel inom de närmaste dagarna, skriver TT/GP. Mötet gäller Pekings nya exportkontroller för teknik relaterad till sällsynta jordartsmetaller. EU:s handelskommissionär Maroš Šefčovič kallar restriktionerna "omotiverade och skadliga". De har redan tvingat vissa europeiska företag att stoppa sin produktion. Metallerna är avgörande för tillverkning av allt från elbilar till militär utrustning och förnybar energiteknik.

Ukraina slog till mot rysk vapenfabrik

Ukraina har genomfört ett omfattande anfall mot en krigsindustrianläggning i den ryska staden Brjansk, uppger Yle. Attacken ägde rum på tisdagen med bland annat brittiska Storm Shadow-kryssningsrobotar.

Enligt Ukrainas generalstab var målet en fabrik som tillverkar sprängmedel och robotar. Generalstaben hävdar att det ryska luftvärnet överlistades i attacken.

Nionde utfrågningen av Ungern

För nionde gången, sedan Europaparlamentet 2018 igångsatte en så kallade Artikel 7-utfrågning angående rättsstatsläget i Ungern, höll ministerrådet en utfrågning på tisdagen. Artikel 7-förfarandet kan aktiveras om det finns en tydlig risk i ett medlemsland för ett allvarligt brott mot EU:s värden. Utfrågningen behandlade det konstitutionella systemets funktion och maktbalanser, rättsväsendets oberoende, korruptionsbekämpningsåtgärder, skydd av det medborgerliga utrymmet, mediemångfald, mötesfrihet och skydd av HBTQ+-rättigheter i Ungern.

Hundratusentals utan el i norra Ukraina efter ryska attacker

Hundratusentals invånare i Tjernihivregionen i norra Ukraina saknar el och delvis vatten efter ryska attacker mot energianläggningar, uppger Sveriges Radio. Reparationsarbetet kan inte påbörjas eftersom ryska drönare fortsätter cirkulera över de skadade anläggningarna.

Rådet enas om EU:s klimatlinje inför COP30

EU:s ministerråd fastställde på tisdagen unionens officiella position inför FN:s klimatmöte COP30 i Belém, Brasilien. För att hålla 1,5-gradersmålet nåbart kommer EU att kräva skärpta globala utsläppsmål. Centrala krav är en global tredubbling av förnybar energi och en fördubbling av takten för energieffektivisering till 2030. Unionen driver även på för en utfasning av fossila bränslen och ökad klimatfinansiering för att stödja utvecklingsländer i omställningen.

EU vill ge unga bönder miljonstöd

EU-kommissionen föreslår ett startstöd på upp till 3,2 miljoner kronor för nya, unga bönder, rapporterar TT/GP. Syftet med förslaget, som presenterades i Strasbourg på tisdagen, är att säkra generationsväxlingen inom unionens jordbruk, där endast tolv procent av bönderna i dag är under 40 år.

– Det här sätter vår livsmedelssäkerhet och vår landsbygd i fara, sade jordbrukskommissionär Christoph Hansen.

Stödet är en del av en rekommendation till medlemsländerna.

Montenegros president vill se snabbare EU-utvidgning

Montenegros president Jakov Milatović uppmanar EU att påskynda processen för att ta in nya medlemsländer, enligt Sveriges Radio. Under sitt första officiella besök i Sverige på tisdagen framförde presidenten att Montenegro siktar på EU-medlemskap redan 2028.

Slovakisk domstol dömer Ficos skytt för terrorism

Mannen som sköt Slovakiens premiärminister Robert Fico i maj 2024 har dömts till 21 års fängelse. En slovakisk specialdomstol fällde på tisdagen 72-årige Juraj Cintula för terrorbrott, skriver Reuters. Domstolen ansåg attacken riktad mot statsministerämbetet, inte en privatperson. Cintula, som motsatt sig Ficos politik rörande Ukraina och media, avser att överklaga. Attentatet har blottlagt den djupa politiska splittringen i landet.

Notiser 21 oktober

Sverige vill täppa till kryphål för EU-länder som bryter mot rättsstaten

I ett förslag, som Europaportalen sett, lägger Sverige fram för EU-kommissionen flera konkreta åtgärder för att täppa till kryphål i EU:s kommande flerårsbudget 2028–2034. Syftet är att förhindra att länder som bryter mot rättsstatens principer får EU-stöd. De svenska förhoppningarna är att övriga länder ska ge förslagen sitt stöd i de kommande budgetförhandlingarna.

– Att stärka rättsstatsprincipen i EU handlar inte bara om att agera ansvarsfullt med skattebetalarnas pengar, det handlar om att upprätthålla de grundläggande värderingar som vi alla har skrivit under på, sade EU-minister Jessica Rosencrantz (M) i ett uttalande på måndagen.

EU-beslut om frysta ryska tillgångar uppges nära

EU närmar sig ett beslut, sannolikt på veckans toppmöte, om att använda frysta ryska tillgångar för att finansiera ett lån på 140 miljarder euro till Ukraina, uppger Politico. Pengarna anses som helt avgörande för att finansiera Ukrainas försvar för ytterligare två till tre års krig. 

Nej i parlamentet till gemensam skogsövervakning

EU-parlamentet avvisade på tisdagen kommissionens förslag om en gemensam ram för att övervaka EU:s skogar. En av de ansvarig för förslaget var Centerpartiets Emma Wiesner. Förslaget blockerades med röstsiffrorna 370 mot 264. Syftet med den föreslagna lagen var att stärka skogars motståndskraft mot bland annat torka och bränder. Av de svenska partierna röstade M, SD och KD för att fälla förslaget medan S, MP och V röstade för att behålla det. C och L lade ned sina röster.

Uppgift: Personförändringar på flera tunga EU-poster väntas

Enligt Politico, som talat med 13 kommissionstjänstepersoner i kabinetten och “djupt inne i maskineriet”, pågår förberedelser inom EU-kommissionen för att inför nästa år ersätta och omplacera flera tunga och ledande tjänster inom handel, konkurrens, kommunikation, utvidgning, kommunikationsnätverk, hälsa och energi.

Ledare: Ukraina måste stärkas – Ryssland vill inte ha fred

Ukraina måste befinna sig i starkast möjliga position, eftersom Ryssland inte är seriöst inställt på fred. Det är huvudbudskapet i ett gemensamt uttalande från en rad europeiska ledare och president Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på tisdagen. De menar att Rysslands agerande visar att Putin fortsätter att "välja våld och förstörelse". Därför måste trycket på Rysslands ekonomi och försvarsindustri öka. Stödet till Ukraina ska också stärkas genom att använda frysta ryska tillgångar. Uttalandet kommer inför ett väntat möte mellan Rysslands  Vladimir Putin och USA:s Donald Trump.

Uppgift: USA nobbar EU-plan om ryska tillgångar

USA ställer sig inte bakom EU:s plan att använda frysta ryska tillgångar som säkerhet för nya lån till Ukraina. Det skriver Dagens industri med hänvisning till Bloomberg och beskriver det som ett bakslag för EU, som sökt ett brett G7-stöd. Amerikanska tjänstemän ska ha informerat sina EU-kollegor i förra veckan med hänvisning till risker för den finansiella stabiliteten. EU:s förslag syftar till att ge Ukraina lån på uppemot 140 miljarder euro.

Ukrainas allierade samlas i London

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommer att delta i ett möte i London på fredag med den koalition av länder som stöder Ukraina, rapporterar Yle med hänvisning till Reuters. Mötet sker samtidigt som förberedelser pågår för ett toppmöte mellan USA:s president Donald Trump och Rysslands Vladimir Putin. Frankrikes president Emmanuel Macron sade på måndagen att både Ukraina och Europa måste ha en plats vid förhandlingsbordet. Zelenskyj reser även till Bryssel på torsdag för att delta i EU-toppmötet.

Nederländerna vill skicka migranter till Uganda

Nederländerna förbereder en uppgörelse med Uganda om att ta emot personer med avslag på asylansökan som inte kan återvända till sina hemländer, skriver Financial Times. Avtalet är ännu inte slutfört. Migrationsminister David van Weel sade att syftet är avskräckande men att regeringen förväntar sig juridiska prövningar. HBTQ-personer ska undantas. FN:s flyktingorgan UNHCR uppger dock att man varken sett detaljer eller haft formella samtal om planen, trots ministerns påståenden om att FN-organ är positiva.

EU:s sanktionshot mot Israel lever kvar — "verklig förändring krävs"

EU håller fast vid sitt sanktionshot mot Israel, även om införandet av åtgärder pausas. Det rapporterar TT/GP. Enligt EU:s utrikeschef Kaja Kallas har vapenvilan ändrat läget, men hon var tydlig med att hotet inte lyfts från bordet.

– Så länge som vi inte ser verklig och hållbar förändring, särskilt när det gäller humanitär hjälp till Gaza, så ligger sanktionshotet kvar, sade Kallas.

Förslagen rör handelshinder och sanktioner mot två israeliska ministrar.

Misstänkt kartell i skidbranschen granskas av EU

EU-kommissionen har genomfört oanmälda inspektioner hos flera företag i skidutrustningsbranschen. Räderna är en del av en utredning om misstänkta brott mot EU:s konkurrensregler som förbjuder karteller och andra konkurrensbegränsande affärsmetoder. Kommissionen, som fick hjälp av nationella myndigheter, betonar att inspektionerna inte föregriper utredningens resultat.

Sarkozy inleder femårigt fängelsestraff

Frankrikes förre president Nicolas Sarkozy inleder på tisdagen ett femårigt fängelsestraff för sin inblandning i den så kallade Libyenaffären, skriver Reuters. Domen gäller konspiration i samband med försök att få olaglig kampanjfinansiering från Libyen inför valet 2007. Sarkozy blir den första före detta franska ledaren i fängelse sedan andra världskriget. Han måste avtjäna straffet trots en pågående överklagan.

Notiser 20 oktober

Uppgift: Nya EU-medlemskap utan vetorätt utreds

Enligt Politico utreds möjligheten om kandidatländer ska kunna gå med i EU utan att få vetorätt i olika frågor. Hittills har den gängse uppfattningen inom unionen varit att EU först ska reformera sitt fördrag för att sedan släppa in nya länder – nu vänder man på logiken och tar utvidgning först och fördragsändringar senare. En förändring skulle dock kräva att alla nuvarande EU-länder, som har vetorätt i frågan, ansluter sig till förslaget.

– Framtida medlemmar bör vara skyldiga att avstå från sin vetorätt tills viktiga institutionella reformer, såsom införandet av kvalificerad majoritetsomröstning inom de flesta politikområden, har genomförts, sade Anton Hofreiter, ordförande för den tyska förbundsdagens Europautskott.

Merz avvisar samarbete med högerextrema AfD

Tyska kristdemokraternas (CDU) ledare Friedrich Merz slår fast att partiet inte kommer att samarbeta med högerextrema Alternativ för Tyskland (AfD), uppger Ekot. Detta efter att partiledningen i går söndag samlats för att diskutera frågan.

– Det är ett parti som är emot EU, som är emot Nato, och därför blir det inget samarbete med AfD, sade Merz.

Uttalandet föranleddes av att flera framträdande kristdemokrater under veckan förespråkat att den så kallade "brandmuren" mot AfD borde luckras upp.

Sverige vill se EU-gemensam utvisning av afghaner

Sverige är ett av 19 EU-länder, plus Norge, som i ett brev till EU-kommissionen kräver en samordning för att utvisa afghanska medborgare som inte har rätt att stanna. Enligt länderna berör det nästan 23 000 afghaner där hittills endast 435 har återvänt. Prioritet bör ges, heter det i brevet, åt återvändande av personer som utgör ett hot mot allmän ordning eller nationell säkerhet.

 – Kommissionen har varit i nära kontakt med medlemsländer i denna fråga. Tidigare i år har vi tagit initiativ till sonderande kontakt på teknisk nivå med de facto-myndigheteri Afghanistan och vi är redo att hjälpa medlemsstaterna, sade en talesperson för EU-kommissionen på måndagen.

Löfven kräver EU-topposter 2027 – maktkamp väntar

Stefan Löfven, ledare för Europeiska socialdemokratiska partiet, PES, kräver att nuvarande talman för Europaparlamentet, den konservativa och kristdemokratiska EPP-ledamoten Roberta Metsola, avgår inför halvtidsombildningen 2027 och att en socialdemokrat tar över klubban, rapporterar Politico. Löfven åberopar ett maktdelningsavtal från 2024 mellan partierna där topposten i parlamentet delas – den första halvan av mandatperioden för EPP, andra halvan för socialdemokraterna, något Löfven nu befarar EPP inte kommer att följa.

– Om du och jag ingår en överenskommelse, förväntar ni er att jag ska hålla den ... om de fortfarande vill ha en anständig arbetsmiljö i Bryssel, måste de hålla fast vid överenskommelsen, sade Löfven till Politico på fredagen. 

Han tillade att 2024 års överenskommelse också inkluderar en andra mandatperiod för Europeiska rådets ordförande, socialdemokraten António Costa, EPP-tjänstemän bestrider dock att det uttryckligen var en del av avtalet.

Andersson i EU: Fel med Sveriges tidigare asylsystem

När S-ledaren Magdalena Andersson talade på de europeiska socialdemokraternas årliga kongress, denna gång i Nederländerna, tog hon avstånd från den tidigare asylpolitiken i Sverige, rapporterar Euractiv
– Vi hade ett av de mest generösa asylsystemen i Europa, och det var fel, sade hon och krävde förnyat fokus på "jobb, välfärd och säkerhet för familjer".

Stefan Löfven, omvald av kongressen som ledare för europeiska socialdemokrater, höll inte med. 
– Flyktingar har en universell rätt att söka skydd, sade han till Euractiv och tillade: Europas demografi är inte bra. Vi kan inte säga att vi inte vill ha er nu, och sedan fråga oss var är arbetarna som håller vårt välfärdssystem igång?

Företag kritiserar försenad EU-lag mot avskogning

Stora livsmedels- och råvaruföretag kritiserar skarpt EU-kommissionens förslag att återigen försena en ny lag mot avskogning. Bolag som Nestlé och Ferrero menar att förseningen underminerar EU:s gröna agenda, enligt Financial Times. Lagen, som kräver bevis på att varor som kaffe och kakao är avskogningsfria, skulle ha trätt i kraft 2026. Kommissionen vill nu skjuta upp den till slutet av året med hänvisning till IT-problem. Företagen, som investerat miljoner i förberedelser, varnar för att det belönar eftersläntrare som inte förberett sig.

Sverige erbjuder experter till EU-panel om sociala medier

Regeringen har föreslagit fyra svenska experter till en ny EU-panel som ska utreda hur barns säkerhet på sociala medier kan stärkas. Socialminister Jakob Forssmed skickade i förra veckan en lista till EU-kommissionen.

Panelen, som annonserades av kommissionsordförande Ursula von der Leyen, ska presentera rekommendationer före årsskiftet. Enligt ministern kan Sverige bidra med erfarenheter från nationellt arbete med skärmtid, mobilfria skolor och åldersgränser för sociala medier.

ECB stäms av facket för censurförsök

Europeiska centralbankens (ECB) fackförbund Ipso har stämt banken för censur och försök att tysta kritik, uppger Financial Times. Stämningen lämnades in till EU-domstolen i förra veckan och är den senaste i en bitter arbetsrättslig strid. Konflikten bottnar i varningsbrev till en facklig talesperson efter en intervju i maj, där han sade att det finns en press på anställda att anpassa forskningsresultat. Facket anser att breven är ett hot mot yttrandefriheten. ECB förnekar anklagelserna men kommenterar inte ett pågående rättsfall.

Ny EU-budget hotar stöd till fattiga regioner

EU-kommissionens förslag till ny flerårsbudget om att ändra i EU:s regionalstöd har utlöst en budgetstrid, skriver Financial Times. I förhandlingarna om nästa långtidsbudget vill kommissionen slå ihop sammanhållningsfonderna med jordbruksstödet, vilket skulle halvera öronmärkta medel för fattigare regioner. Varje medlemsland föreslås utforma en enda plan för investeringar och reformer som sedan godkänns av kommissionen. Förslaget stöds av ny forskning som ifrågasätter fondernas effekt och av nettobetalande länder, men möter hårt motstånd från mottagarländer och EU-parlamentet som varnar för ökade klyftor.

Klimatavtal för sjöfarten kollapsar efter USA-hot

Förhandlingarna inom FN:s sjöfartsorgan (IMO) om en global koldioxidskatt för sjöfarten har kollapsat. Ett möte i London sköts på fredagen upp med ett år, rapporterar TT/GP. Beslutet, initierat av Saudiarabien, följde på hot om sanktioner från USA mot länder som stödjer förslaget. En talesperson för EU kallade det en "beklaglig försening" men sade att unionen är fast besluten att nå ett avtal. Sjöfarten står för cirka tre procent av världens samlade utsläpp av växthusgaser.

Teodorescu Måwe föreslås till KD-toppen

EU-parlamentarikern Alice Teodorescu Måwe (KD) föreslås få en plats i partiets högsta ledning, skriver TT/GP. Partiets valberedning har nominerat henne till partistyrelsen, med beslut på rikstinget i mitten av november. Teodorescu Måwe kandiderar även till riksdagen i nästa års val via partiets rikslista.

Återföreningsvänlig kandidat vann på norra Cypern

Socialdemokraten Tufan Erhürman vann söndagens presidentval i det av Turkiet sedan 1974 ockuperade norra Cypern, vilket väcker hopp om nya fredssamtal om öns framtid, skriver Financial Times. Segern ses som ett bakslag för Turkiets inflytande. Med nästan 63 procent av rösterna besegrade Erhürman den sittande presidenten Ersin Tatar, som med stöd från Ankara har förespråkat en tvåstatslösning. Erhürman vill i stället se en federal lösning.

– Det är ett budskap mot all form av inblandning och påtryckningar från Turkiet, sade analytikern Mete Hatay om resultatet.

Belarus säkerhetschef vill ha dialog med Ukraina

Chefen för Belarus säkerhetstjänst KGB, Ivan Tertel, sade i söndags att man försöker bygga kontakter med Ukraina för att finna en lösning på kriget, rapporterar Reuters. Initiativet kommer efter att Minsk även närmat sig EU-länder för att minska sin isolering.

– Jag är övertygad om att vi kan lösa den här situationen endast genom tysta samtal och sökandet efter en kompromiss, sade Tertel.

Belarus är en nära allierad till Ryssland och lät Moskva använda landets territorium för invasionen 2022, men har hållit sina egna styrkor utanför konflikten.

Notiser 18 oktober

Trump vill inte ge Ukraina nya vapen eller nya sanktioner mot Ryssland

Mötet i Vita huset mellan president Donald Trump och president Volodymyr Zelenskyj på fredagen gav inget nytt amerikanskt stöd i form av Tomahawk-robotarna, som Ukraina efterfrågat eller andra påtryckningar för att tvinga fram ett ryskt eldupphör, rapporterar Bloomberg. Tidningen konstaterade att mötet blir en besvikelse för den ukrainska ledaren.

Istället uppmanade Donald Trump båda sidor i ett inlägg på sociala medier efter mötet att "stanna vid frontlinjen" och att "det är dags att stoppa dödandet” och "göra en överenskommelse".

Notiser 17 oktober

Uppgift: Trump tycks tveka om Tomahawk till Ukraina

Avancerade kryssningsrobotar är en av de viktigaste frågorna när presidenterna Volodymyr Zelenskyj och Donald Trump träffas i Vita huset på fredagen, rapporterar TT/GP. Efter ett samtal med den ryske ledaren Putin tycks Trump ställa sig tveksam till att skicka hett eftertraktade kryssningsrobotarna till Ukraina. – Vi behöver Tomahawks för USA också, säger Trump.

Kristersson öppnar för ny eurodebatt

Statsminister Ulf Kristersson öppnar för en ny diskussion om Sveriges förhållande till euron, rapporterar SvD.

– På lång sikt kan vi inte låtsas som att euron inte finns, sade Kristersson.

Ordkrig mellan Georgien och Finland – finska ministern bötfälld

Finlands utrikesminister Elina Valtonen fick 1 600 euro i böter i Georgien för ”olaglig blockering” av en gata när hon visade sig framför Georgiens parlamentsbyggnad och gav sitt stöd till den regeringskritiska demonstration som pågick, rapporterar Yle. Valtonen besökte Georgien i början av veckan i egenskap av ordförande för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE. Efter besöket hamnade hon i en hetsig debatt med Georgiens premiärminister Irakli Kobachidze på sociala medier.

EU-krav: Skärpt åldersgräns på nätet

Kraven på skärpta åldersgränser för sociala medier växer i EU. Enligt TT/GP manar EU-parlamentets inremarknadsutskott till en 16-årsgräns utan föräldratillstånd, med en absolut minimiålder på 13 år. Separat välkomnade 25 EU-länder tillsammans med Norge och Island i fredags ett utredningsinitiativ från kommissionen. "Vi kan inte lämna det till de sociala medierna att bestämma om åldersgränserna", heter det i ländernas gemensamma uttalande.

EU vill köpa USA-vapen med ryska tillgångar

EU-kommissionen har erbjudit USA att använda delar av ett planerat lån på 140 miljarder euro, backat av frysta ryska centralbankstillgångar, för att köpa amerikanska vapen till Ukraina, rapporterar Financial Times. Villkoret är att USA fortsätter stödja Ukraina.

Förslaget presenterades för EU-ambassadörer på fredagen. Donald Trump har nyligen öppnat för att sälja fler amerikanska vapen till Ukraina, förutsatt att Europa betalar.

Fler frysta ryska tillgångar kan bli tillgängliga för Ukraina

I EU finns framskridna planer på att använda frysta ryska tillgångar för att låna ut betydande belopp till Ukraina. Nu ansluter sig även Storbritannien, som har fryst ryska tillgångar på cirka 29 miljarder euro, till upplägget, rapporterar Bloomberg. Tillsammans med de frysta tillgångarna i EU blir det ett lånbart belopp på 229 miljarder euro.

Rekordhöga halter av koldioxid i atmosfären – värmer upp planeten

Mellan 2023 och 2024 skedde den största ökningen av växthusgasen koldioxid sedan moderna mätningar började 1957, meddelade Världsmeteorologiska organisationen WMO på torsdagen. Orsaken är ökade utsläpp från mänskliga aktiviteter, skogsbränder och minskat naturligt upptag av koldioxid i skog och hav. Ju mer koldioxid det finns i atmosfären, desto varmare blir det.

2024 låg den uppmätta halten av koldioxid i atmosfären på 423,9 ppm, att jämföra med 377,1 ppm 2004 och den förindustriell nivån på 280 ppm.

– Värmen som fångas av koldioxid och andra växthusgaser turboladdar vårt klimat och leder till mer extremt väder. Att minska utsläppen är därför avgörande, inte bara för vårt klimat utan också för vår ekonomiska trygghet och vårt samhälles välbefinnande, sade WMO:s biträdande generalsekreterare Ko Barrett i ett uttalande.

EU-enighet om pengar till försvarsindustrin

EU-parlamentet och rådet nådde på fredagen en politisk uppgörelse om ett nytt program för försvarsindustrin (EDIP). Programmet på 1,5 miljarder euro för 2025–2027 ska stärka industrin och stödja Ukraina. 

EDIP ska stötta EU:s försvarsindustri genom gemensam upphandling och industriell uppskalning. Minst 65 procent av komponenterna i finansierade projekt måste komma från EU eller associerade länder. Programmet innehåller också ett särskilt instrument för att modernisera Ukrainas försvarsindustri och integrera den med EU:s försvarsindustri. Enligt Euractiv ses EDIP allmänt som början på en framtida försvarsbudget för EU.

Trump och Putin möts i Budapest

USA:s president Donald Trump ska möta Vladimir Putin i Budapest inom "ungefär två veckor" för att diskutera kriget i Ukraina. Det meddelade Trump på torsdagen efter ett telefonsamtal med den ryske diktatorn, skriver Financial Times. Enligt Ukraina är initiativet ett resultat av att Trump hotat sälja Tomahawk-robotar till Ukraina, vilket pressat Putin till dialog. Beskedet kom dagen före ett planerat besök av president Volodymyr Zelenskyj i Vita huset. Ungerns premiärminister Viktor Orbán välkomnar mötet.

Något högre prisökningstakt i september

Årstakten på inflationen i EU ökade mellan augusti och september från 2,4 procent till 2,6 procent, meddelade Eurostat på fredagen. I Sverige sjönk årstakten under samma period från 3,4 procent till 3,2 procent. Inflationen i Sverige ligger på plats 18 bland de länder som har lägst inflation. Riktmärket för acceptabel inflation är enligt Europeiska centralbanken, ECB, och Riksbanken på två procent.

Missnöje med polska regeringen

Efter två år med den nya mitten-höger regeringen i Polen har frustrationen bland väljarna vuxit: 60 procent av polackerna säger att de är missnöjda med regeringens prestationer, rapporterar Euractiv. Av 100 "konkreta löften" som regeringspartierna gjorde före valet har endast 19 genomförts fullt ut. Viktiga löften – som att höja inkomstskattegränsen till 14 000 euro – är fortfarande ouppfyllda. Däremot har inflationen minskat rejält från drygt 13 procent 2022 till 2,9 procent i september 2025.  

Polen stoppar utlämning av Nord Stream-misstänkt

En polsk domstol har på fredagen stoppat Tysklands begäran att få en ukrainsk medborgare utlämnad, misstänkt för sabotaget mot Nord Stream 2022. Mannen har försatts på fri fot, skriver Reuters. Enligt domen kan mannen omfattas av "funktionell immunitet" om han agerat för den ukrainska staten, och då kan endast Ukraina hållas ansvarigt. Premiärminister Donald Tusk, som motsatt sig utlämningen, välkomnade beslutet. Ukraina förnekar inblandning i dådet.

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

Europaportalen på flera språk – News in English

Om man klickar på den brittiska flaggan bredvid sökrutan uppe till höger på sidan blir Europaportalens text engelsk. Önskas andra språk finns fler valmöjligheter högst upp till vänster.  

>>> Europaportalen in English.

Sverige i EU

FÖRDJUPNING: En kort berättelse om Sverige i EU, politikerna och medborgarna.

Klimat- och energipolitik | EU:s och Sveriges läge och mål

FÖRDJUPNING: Sveriges  och EU:s klimatmål och hur det har gått hittills. 

Sverige utan välfärdsmedalj i EU

BRYSSEL 29 augusti 2024

Sverige når inte upp till toppen på EU:s sociala resultattavla över välfärd och arbetsmarknad. En före detta öststat gör istället bra ifrån sig och kniper andraplatsen efter Nederländerna. Det visar Europaportalens sammanställning.

Dålig ekonomi hotar pressfriheten – Sverige tappar i ny ranking

BRYSSEL 6 maj 2025

Pressfriheten i Europa fortsätter att försämras. Enligt Reportrar utan gränsers årliga index har den genomsnittliga poängen i de europeiska länderna sjunkit med nästan tio poäng sedan 2012. Sverige tappar sin tredjeplats i världsrankingen. Svag ekonomi för mediebolag lyfts fram som en viktig orsak bakom den negativa utvecklingen.

Undersökning: Sverige stödjer nästan alla nya EU-lagar

BRYSSEL 5 februari 2024

Sverige tillsammans med övriga EU-länder röstar ja i till nya EU-lagar i över 97 procent av fallen. Inte ens EU:s bråkstakar Ungern och Polen har tryckt på nej-knappen i mer än 30 fall under de senaste nio åren och de över 700 omröstningarna i ministerrådet. Det visar Europaportalens sammanställning.

Demokrati i Europa

FÖRDJUPNING: Inte alla EU-länder anses vara fullvärdiga demokratier. Se hur experter rankar dem i fyra olika globala index.

Kandidatländernas väg till EU-medlemskap – så långt har de kommit

BRYSSEL 12 november 2024

Tio länder knackar på EU:s dörr men vägen till medlemskap är lång och krävande. Medan vissa länder som Albanien och Ukraina tar viktiga steg framåt, står andra still eller går bakåt. Europaportalens sammanställning över demokrati, korruption och ekonomi i ansökarländerna visar på fortsatt tydliga skillnader mot läget i de nuvarande medlemsländerna.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons från EU-kommissionen
annons
Fackliga Brysselkontoret