Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till notiser
ANNONSER
Annons
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 10 oktober

Kompromiss minskar företagens ansvar för hållbarhet och mänskliga rättigheter

Som ett resultat av ett mer högerlutande Europaparlament efter förra årets EU-val ändras tidigare beslut om att företag med fler än 1000 anställda och en omsättning på 450 miljoner euro från 2027 ska ta ansvar för miljö och mänskliga rättigheter för sina underleverantörer, rapporterar Reuters. I en kompromiss mellan konservativa och kristdemokratiska EPP, där svensken Jörgen Warborn (M) är sakansvarig rapportör, och liberalerna och socialdemokraterna höjs ribban så att de nya EU-reglerna bara ska gälla företag med minst 5000 anställda och en omsättning på minst 1500 miljoner euro. Förändringen, som ska antas av rättsliga utskottet på måndag, medför också förändringar i omfattningen och detaljerna i hållbarhetsrapporteringen. 

Svängningen kom efter att  Jörgen Warborn hotat att söka stöd hos ytterhögern, rapporterar TT/GP. Socialdemokrater och liberaler, som först sade nej, men ändrade sig för att begränsa förändringen. Den socialdemokratiska förhandlaren har avgått i protest.

Massiva ryska attacker mot Kiev – fem skadade

Ryssland genomförde under natten till fredag omfattande attacker mot ukrainsk infrastruktur, rapporterar Ekot. I centrala Kiev hördes flera explosioner och drönare. Minst fem personer skadades i attackerna mot huvudstaden, enligt Kievs borgmästare Vitalij Klytjko. Som en följd av attackerna har strömförsörjningen slagits ut på flera platser i östra delen av staden.

Arbetstagarnas rättigheter i europeiska företagsråd stärks

Med stor majoritet, 414 mot 139 röster, antog Europaparlamentet på torsdagen nya EU-regler för så kallade europeiska företagsråd, EWC. Råden ska garantera ett visst arbetstagarinflytande, såsom rätten till information och samtal, i ledningen för större företag med verksamhet i minst två europeiska länder. Förändringarna innebär bland annat rätt för arbetstagarrepresentanter till personliga möten med företagsledningen minst två gånger om året och en jämnare könsfördelning på arbetstagarrepresentanter.

De svenska Europaparlamentarikerna var delade – S, MP och V röstade för, M, KD och SD röstade mot och C lade ner sina röster, Liberalernas ledamot deltog inte i omröstningen.

Sverige undantar EU-regel för snabbare bredband

Svenska regeringen säger nej till en central del i nya EU-regler som ska snabba på utbyggnaden av gigabitnät. Därmed införs inte "tyst godkännande", vilket skulle ge automatiskt tillstånd för fiber- och mastbyggen om en myndighet inte svarar inom fyra månader. Regeringen hänvisar till  EU-undantag och risker för nationell säkerhet samt kultur- och naturmiljöer. 

Om en myndighet inte fattar beslut om tillståndsansökan inom fyra månader, finns möjligheten att begära ersättning för skada.

Tyskland öppnar för stärkt EU-tillsyn av finansmarknaden

Tysklands regering signalerar att man är redo att överföra makt till EU:s värdepappers- och marknadsmyndighet (Esma), ett genombrott som undanröjer ett stort hinder för EU:s kapitalmarknadsunion. Omsvängningen, som Financial Timesrapporterar om, följer på samtal med Frankrike och syftar till att stärka EU:s konkurrenskraft. Enligt källor har finansminister Lars Klingbeil gått med på att utreda centraliserad tillsyn för bland annat aktiebörser.

EU-länder inför avgifter mot Temu och Shein

Flera EU-länder agerar på egen hand med avgifter på småpaket från e-handelsjättar som Temu och Shein, eftersom ett gemensamt EU-förslag dröjer. Det skriver Financial Times. Syftet är att hantera den flod av tullfria paket från Kina. Medan Rumänien redan har infört en avgift, överväger Polen och Nederländerna att följa efter. Experter varnar för att nationella åtgärder kan snedvrida EU:s inre marknad. En EU-gemensam lösning försenas av en strid om vem som ska få intäkterna.

Belarus ökar bränsleexport till Ryssland

Belarus fyrdubblade sin export av bensin via järnväg till Ryssland under september. Det rapporterar Reuters med hänvisning till källor inom industrin. Leveranserna, som uppgick till 49 000 ton, är en direkt följd av den akuta bränslebrist som drabbat Ryssland efter Ukrainas drönarattacker mot landets oljeraffinaderier. Den ryska bristen har lett till ransonering och ett stopp för landets egen bränsleexport.

Extremhögern väntas vinna mark i Portugals lokalval

Det högerextrema partiet Chega väntas gå starkt framåt i Portugals lokalval nu på söndag, skriver Politico. Framgången skulle följa på partiets genombrott i parlamentsvalet i maj och bekräfta en bredare europeisk trend. Bostadskrisen är den dominerande frågan i valet. Chega, som ännu inte innehar några borgmästarposter, kan nu få en vågmästarroll i storstäder som Lissabon och Porto samt vinna styret i mindre kommuner, särskilt i Algarve-regionen.

Notiser 9 oktober

USA hotar handelsavtal – kräver slopade klimatregler

USA kräver att EU försvagar centrala delar av sin klimatlagstiftning och hotar det handelsavtal som slöts i somras. Kraven har framförts till EU-kommissionen i dagarna, skriver Financial Times som sett ett amerikanskt policydokument. Washington vill att amerikanska företag undantas från EU-regler om bland annat klimatomställningsplaner och granskning av leverantörskedjor. USA erbjuder inga eftergifter i utbyte.

Ryska attacker slog ut halva Ukrainas gasproduktion

Ryska attacker de senaste dagarna har utplånat mer än hälften av Ukrainas inhemska naturgasproduktion vilket sannolikt tvingar det krigshärjade landet att spendera nästan två miljarder euro på bränsleimport för att överleva vintern, rapporterar Bloomberg.

Ukraina har vädjat om utrustning för att reparera sitt energisystem och upprepat önskemål om fler luftförsvarssystem för att skydda energiinfrastrukturen. Gas är avgörande under de ofta hårda vintrarna i Ukraina där hushållen nästan helt är beroende av bränslet för uppvärmning.

EU utreder kommissionär efter spionanklagelser mot Ungern

EU-kommissionen inleder en intern utredning av den ungerske kommissionären Olivér Várhelyi. Beskedet kom i dag torsdag efter att en mediegranskning av bland annat belgiska De Tijd och tyska Der Speigel anklagat honom för delaktighet i en ungersk spionoperation.

Operationen ska ha pågått 2015–2017 då Várhelyi var Ungerns EU-ambassadör. Enligt granskningen försökte underrättelseagenter, utsända som diplomater, då rekrytera ungerska kommissionstjänstemän.

Vid sin dagliga pressträff på torsdagen sade en talesperson för kommissionen att man ser mycket allvarligt på anklagelserna och att en intern grupp ska utreda saken. Talespersonen bekräftade att kommissionen inte kände till dessa uppgifter när Várhelyi säkerhetsprövades och utnämndes.

Nato överväger skarpare svar mot rysk hybridkrigföring

Nato-allierade diskuterar ett kraftfullare svar på Rysslands provokationer, rapporterar Financial Times. Förslagen inkluderar att beväpna drönare och att låta piloter lättare öppna eld. Diskussionerna är en reaktion på ryska kränkningar av luftrummet vid den östra flanken. Enligt källor till tidningen är samtalen i ett tidigt skede och vissa medlemmar varnar för eskaleringsrisken.

EU-parlamentet kräver att Kina friger Gui Minhai

EU-parlamentet antog i dag torsdag en resolution med krav på att Kina omedelbart och villkorslöst friger den svenske medborgaren Gui Minhai. Beslutet fattades inför den kommande tioårsdagen av hans bortförande. I resolutionen, som röstades igenom med 546 röster mot tre, beskrivs fallet som ett exempel på Kinas systematiska och transnationella förtryck. Parlamentet uppmanar EU:s institutioner och medlemsländer att fortsätta lyfta fallet gentemot Kina. Alla närvarande svenska ledamöter röstade för resolutionen.

Tysk tvekan stoppar omröstning om ”chat control”

En planerad omröstning i ministerrådet om det kritiserade förslaget ”chat control” ställs in efter att Tyskland vägrat ge sitt stöd. Därmed saknas den nödvändiga majoriteten bland EU-länderna, rapporterar TT/GP. Beslutet att stryka frågan från nästa veckas ministermöte togs av EU-ländernas ambassadörer i går onsdag. Förslaget syftar till att bekämpa barnövergreppsmaterial men kritiseras för att möjliggöra massövervakning av privat kommunikation.

– En fantastisk seger för friheten, sade tyske piratpartisten Patrick Breyer.

EU-trycket ökar på Belgien om ryska tillgångar

EU-länderna ökar trycket på Belgien för att få landet att godkänna ett lån på 140 miljarder euro till Ukraina, finansierat av frysta ryska tillgångar. Enligt Financial Times växer irritationen över att premiärminister Bart De Wever kräver att övriga länder delar de finansiella riskerna, trots att Belgien redan tjänat 3,6 miljarder euro i skatt på tillgångarna. Diplomatkällor pekar på Belgiens jämförelsevis låga militära stöd till Ukraina, i kontrast till länder som Sverige och Danmark.

Grönland vill ha strategiskt partnerskap med EU

Grönlands regeringschef Jens-Frederik Nielsen tackade på onsdagen EU för stödet under det gångna året och efterlyste ett fördjupat samarbete. I sitt tal i Europaparlamentet sade Nielsen att ”Grönland behöver Europeiska unionen, och Europeiska unionen behöver Grönland” och betonade vikten av detta partnerskap

Han nämnde att säljakt alltid har varit en viktig del av inuiternas kultur och hoppades att EU skulle överväga att ändra det allmänna förbudet mot att släppa ut sälprodukter på EU-marknaden eftersom Grönland upplever allvarliga negativa effekter av detta förbud.

Jens-Frederik Nielsen betonade även möjligheten att stärka samarbetet ytterligare inom områden som gruvdrift, där Grönland innehar 24 av de 34 kritiska mineraler som identifierats av EU.

Tysk tillväxtprognos höjs marginellt

Tysklands regering höjer sin tillväxtprognos för 2025 från noll till 0,2 procent, skriver Reuters. Beskedet gavs i går onsdag. Den svaga uppjusteringen förklaras av ett stort statligt utgiftspaket, men Europas största ekonomi är fortsatt pressad. Exporten, som normalt är landets tillväxtmotor, väntas minska under året till följd av handelskonflikter och en svag omvärld. Tillväxten förväntas i stället drivas av inhemsk konsumtion och investeringar.

Macron utser ny premiärminister senast fredag

Frankrikes president Emmanuel Macron kommer att utse en ny premiärminister senast fredag kväll, rapporterar Financial Times. Det meddelade avgående premiärminister Sébastien Lecornu i går onsdag efter förhandlingar med partierna i det splittrade parlamentet.

Lecornu sade att risken för nyval minskar och att en budgetuppgörelse för 2026 är möjlig. Han avgick i måndags efter mindre än en månad, den tredje premiärministern som fallit sedan Macron förlorade sin majoritet i snabbvalet sommaren 2024.

Meta och Apple nära uppgörelse med EU om böter

Meta och Apple är i slutskedet av förhandlingar med EU-kommissionen för att undvika eskalerande böter under Digital Markets Act, uppger Financial Times.

Företagen bötfälldes i april med totalt 700 miljoner euro. Meta fick böta 200 miljoner euro för sin "betala eller samtycka"-modell som tvingar användare välja mellan dataspårning eller betalabonnemang. Apple bötfälldes 500 miljoner euro för App Store-regler som hindrade apputvecklare från att erbjuda köp utanför plattformen.

En uppgörelse skulle innebära att båda undviker dagliga straffavgifter som kan nå upp till fem procent av global omsättning.

Lagförslag: Tysk polis ska få skjuta ned drönare

Tysk federal polis kommer att få skjuta ned drönare i framtiden, meddelar inrikesminister Alexander Dobrindt, enligt TT/SvD. Beskedet kommer efter flera drönarincidenter i tyskt luftrum.

Notiser 8 oktober

EU-parlamentet vill förbjuda namnet vegokorv – svenskar emot

Efter en omröstning i Europaparlamentet på onsdagen sade en majoritet ja till att förbjuda att ord som korv, burgare och biff sätts ihop med vegetariska produkter som exempelvis vegokorv. Beslutet antogs med rösterna 355 mot 247 och 30 nedlagda. Alla svenska ledamöter, utom SD som lade ner sina röster, röstade emot förbudet. 

Parlamentet vill se en ny definition av kött som "ätbara delar av djur" och specificerade att namn som biff, korv eller hamburgare måste reserveras uteslutande för produkter som innehåller kött.

Huruvida förbudet mot namnet vegokorv genomförs avgörs i förhandlingar mellan lagstiftarna i ministerrådet och Europaparlamentet samt EU-kommissionen. SVT frågade folk på stan vad vegokorv ska heta om det blir ett förbud – svår fråga tyckte de flesta utom en.

Ny EU-strategi lovar stärka HBTQ+-personers frihet

På onsdagen antog EU-kommissionen en ny femårig HBTQ+-strategi som ska ersätta den nuvarande som löper ut vid årsskiftet. Mottot är att alla i EU ska “känna sig trygga och fria att älska vem de vill och vara sitt autentiska jag”. Därvidlag har förhållandena, enligt kommissionen, blivit bättre de senaste fem år men fortsatt har ungefär var fjärde HBTQI+-person, och nästan hälften av transmän och transkvinnor, upplevt någon form av fysiskt eller sexuellt våld, verbala övergrepp och förnedring. 

Den nya strategin ska fokusera på tre punkter: skydda HBTQI+-personer från våld, ge HBTQI+-personer möjlighet att leva fritt och engagera samhället att främja HBTQI+-jämlikhet.

– EU kommer alltid att vara en förkämpe för individuell frihet. Friheten att vara dem vi är, älska dem vi vill och uttrycka oss utan rädsla, sade EU-kommissionär Hadja Lahbib i ett uttalande.

Minskad import ska stärka europeisk stålindustri

Inför att de nuvarande importreglerna för stål löper ut i juni nästa sommar föreslog EU-kommissionen på tisdagen nya tull- och kvotregler som ska minska importen och stärka EU:s stålindustri och därmed svensk stålproduktion. 

Enligt kommissionen produceras 126 miljoner ton stål årligen inom EU, vilket ger ett kapacitetsutnyttjande på bara 67 procent. Samtidigt finns en global överproduktion på 600 miljoner ton stål, inte minst från Kina, som kommissionen menar riskerar att dumpas på den europeiska marknaden och därmed hota lönsamheten i den egna stålindustrin med risk för ytterligare förlust av jobb och ökat importberoende. Kommissionen vill därför halvera den tullfria importkvoten från 33 miljoner ton till drygt 18 miljoner ton och därutöver införa en tull på 50 procent för övrigt stålimport.

– EU:s stålindustri är en hörnsten i Europas ekonomi. Dess hälsa och globala ställning är avgörande för att säkerställa strategisk autonomi, inklusive vår kapacitet inom många sektorer, som försvar och fordonsindustri, sade kommissionär Maroš Šefčovič i ett uttalande.

Meloni: Trump har förstått att Ryssland inte vill ha fred

Italiens premiärminister högerpopulisten Giorgia Meloni sade på tisdagen att hon tror att USA:s president Donald Trump nu har förstått att Rysslands ledare Vladimir Putin inte är intresserad av att sluta fred med Ukraina, rapporterar Yle. Meloni menar att fler sanktioner mot Ryssland behövs för att öka pressen på landet att avsluta anfallskriget mot Ukraina.

Danmark vill förbjuda sociala medier för barn

Flera sociala medier ska förbjudas för barn under 15 år. Det sade Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) när folketinget öppnade för hösten, rapporterar TT/GP.

Notiser 7 oktober

Höga kostnader väntar om Sverige inte uppnår EU:s klimatmål

Sverige kan tvingas betala stora summor om landet misslyckas med att nå EU:s klimatmål till 2030, enligt uppgifter från Sveriges Radio. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) bekräftade i går att hon är medveten om att det kan bli dyrt för Sverige.

Irland har redan räknat på sina potentiella kostnader, som kan uppgå till mellan 90 och 290 miljarder kronor för att köpa utsläppskrediter från länder som överträffar sina mål. 

I juni 2025 meddelade Naturvårdsverket att utsläppen av växthusgaser steg i Sverige med 7 procent under 2024, främst på grund av ökad användning av diesel – direkt orsakad av regeringens sänkning av reduktionsplikten samma år.

EU skärper reglerna för visumfrihet

EU-parlamentet röstade i dag tisdag för att lättare kunna dra in visumfrihet för länder utanför unionen. Nya grunder för att återinföra visumkrav blir bland annat hybridhot, om säkerhetsproblem uppstår med så kallade gyllene pass och vid brott mot mänskliga rättigheter. Mekanismen blir mer flexibel och kan riktas mot specifika grupper, som regeringstjänstemän. Reformen antogs med 518 röster för och 96 emot. Den berör 61 länder vars medborgare kan vistas i Schengen i upp till 90 dagar utan visum. Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för förutom Vänsterpartiets och Miljöpartiets ledamöter som röstade emot.

EU begränsar ryska diplomaters resor

EU-länderna har enats om att begränsa ryska diplomaters resefrihet inom unionen som svar på ökande sabotageattacker, rapporterar Financial Times. Ryska diplomater måste nu informera andra regeringar innan de reser utanför sitt värdland.

Underrättelsetjänster menar att Moskva-sponsrade spioner ofta opererar under diplomatisk täckmantel och utför sabotage i andra länder än där de är stationerade. Ungern, sista landet som motsatte sig åtgärden, har släppt sitt veto.

Juridiskt antagande kan dock försenas av Österrikes krav på sanktionslättnad kopplad till oligarken Oleg Deripaska. Minst tolv länder motsätter sig detta.

EU-omröstningar skyddar ledamöter från åtal i Ungern

EU-parlamentet beslutade i dag tisdag med en rösts övervikt, 306 mot 305 att behålla den italienska ledamoten vänsterpolitikern Ilaria Salis immunitet och därmed skydda henne från åtal i Ungern, skriver Politico. Salis anklagas för en misshandel som skedde innan hon blev parlamentariker. Beslutet gick emot EPP-gruppens linje, som menar att skyddet inte gäller retroaktivt. Parlamentet skyddade även, med bred marginal, immuniteten för de ungerska ledamöterna socialdemokraten Klára Dobrev och konservative Péter Magyar. Magyar, som leder det största ungerska oppositionspartiet Tisza, står åtalad för stöld efter att han ska ha tagit en mans mobiltelefon på en bar och kastat den i Donau. Telefonen återfanns senare.

Över en tredjedel av EU:s regioner når utbildningsmål

84 av EU:s 242 regioner har nått eller överträffat målet att minst 45 procent av 25-34-åringar ska ha högskoleutbildning år 2030, enligt uppgifter från Eurostat. EU-snittet ligger i dag på 44,2 procent.

Stockholm tillhör de 25 toppregioner där minst 57,5 procent av unga vuxna har högskoleutbildning. Andra toppregioner inkluderar huvudstadsområden som Bryssel, Dublin och Paris samt holländska Utrecht och Groningen.

I botten finns 24 regioner med under 26,5 procent, främst landsbygdsområden i östra och södra EU där yrkesutbildning dominerar.

ECB-chefen: Följ lagen om ryska tillgångar

Europeiska centralbankens chef Christine Lagarde varnade i går måndag för att använda frysta ryska tillgångar för att hjälpa Ukraina utan ett vattentätt juridiskt stöd. Vid en utfrågning i Strasbourg underströk hon att varje plan måste följa internationell rätt för att inte skada eurons trovärdighet och den finansiella stabiliteten, skriver Reuters. Varningen kommer samtidigt som EU utreder hur avkastningen från frysta ryska tillgångar värda 210 miljarder euro kan användas för att finansiera Ukraina.

Tysklands kansler vill slopa EU:s bilförbud

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz vill skrota EU:s förbud mot försäljning av nya bensin- och dieselbilar från 2035, skriverTT/GP. Utspelet sker mot bakgrund av krisen i landets fordonsindustri, som är pressad av kinesiska elbilstillverkare.

– Jag vill inte att Tyskland är ett av de länder som stödjer det här felaktiga förbudet, sade Merz till tyska Ntv.

EU-beslutet från 2023 väntas bli granskade i förtid.

Fler hemlösa polacker och rumäner tvingas lämna Nederländerna

År 2024 tvingades 690 EU-medborgare att lämna Nederländerna, jämfört med 290 personer år 2019, rapporterar Balkan insight. Huvuddelen av de EU-medborgare som måste återvända till sina hemländer är hem- och arbetslösa med missbruksproblem från centrala och östra EU-länder som Polen och Rumänien. Många av dem återkommer dock till Nederländerna, men det finns också insatser för att hjälpa dem att återetablera sig i sina hemländer.

EU-lagstiftningen säkerställer fri rörlighet för personer mellan medlemsstater, men kräver att EU-medborgare har medel att försörja sig i ett annat land om de stannar i mer än tre månader.  

Notiser 6 oktober

Besviken Zelenskyj: Noll verklig reaktion från omvärlden

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kritiserar ”västländer och olika länder nära Ryssland” som han menar fortfarande förser Ryssland med vapendelar, rapporterar TT/GP.  ”Noll verklig reaktion från omvärlden”, skriver han på X. Han pekar ut tillverkningsländer som USA, Kina, Taiwan, Tyskland, Storbritannien och Schweiz.

Pinfärsk fransk regering avgår – krav på nyval

På söndagen tillträdde den nya franska minoritetsregeringen under ledning av premiärminister Sébastien Lecornu. På måndagen, mindre än ett dygn senare, avgick den, rapporterar Bloomberg.

– Det kan inte bli någon återställd stabilitet utan en återgång till valurnorna och en upplösning av nationalförsamlingen, sade högerpopulisten Jordan Bardella, som leder det största oppositionspartiet Nationell samling, till reportrar efter tillkännagivandet av Lecornus avgång.

Dödlig rysk terrorattack mot ukrainsk tågstation

En person dödades och cirka 30 skadades när ryska drönare i lördags attackerade en tågstation i Sjostka i norra Ukraina, rapporterar Reuters. Attacken är en del av en intensifierad rysk kampanj mot landets järnväg. President Volodymyr Zelenskyj kallade dådet för terrorism. Enligt chefen för Ukrainas statliga järnvägsbolag jagar Ryssland specifikt lokomotiv för att göra gränsområden obeboeliga och för att hindra persontrafik. 

Ryssland har återkommande förnekat att de attackerar civila mål även om så är fallet. Civilpersoner eller civil egendom får inte utsättas för militära anfall eller repressalier enligt internationell rätt, Genèvekonventionerna.

Ny EU-strategi ska minska techberoende av USA och Kina

EU-kommissionen väntas i morgon tisdag presentera en ny AI-strategi för att stärka unionens tekniska suveränitet, skriver Financial Times. Enligt ett utkast till förslaget varnas för att beroenden av utländsk AI-teknik kan ”utnyttjas som vapen”. Målet är att minska Europas beroende av USA och Kina genom att främja egenutvecklad AI, bland annat inom försvar och hälsovård. En miljard euro från befintliga program ska mobiliseras för att öka användningen och få offentlig sektor att efterfråga europeiska lösningar.

Georgiens pro-ryska regering vill förbjuda oppositionen

Efter ett ifrågasatt lokalval i lördags och efterföljande massprotester meddelar landets premiärminister Irakli Kobachidze nu avsikten att förbjuda oppositionen, rapporterar TT/GP. Det pro-ryska regeringspartiet Georgisk dröm utropade seger i samtliga kommuner i lokalvalet som bojkottades av åtta oppositionspartier. 

I ett uttalande på söndagen gav EU:s utrikeschef  Kaja Kallas och kommissionär Marta Kos EU:s syn på situationen i landet:

"Månader av räder mot oberoende medier, antagande av lagar riktade mot civilsamhället, fängslanden av motståndare och aktivister eller ändringar i vallagen som gynnade det regerande partiet, minskade drastiskt möjligheten att hålla konkurrensutsatta val. " 

"Ett stort antal människor protesterade ständigt mot det regerande partiets, Georgian Dream, repressiva politik. Vi kräver frigivning av alla godtyckligt frihetsberövade."

Polen höjer beredskapen efter rysk attack mot Ukraina

Polen har mobiliserat stridsflyg och försatt sitt markförsvar i högsta beredskap. Åtgärden vidtogs efter en rysk drönarattack mot Zaporizjzja i Ukraina i går söndag, rapporterar SVT Nyheter. Attacken krävde en kvinnas liv och skadade sex personer. Ryssland har under den senaste veckan genomfört storskaliga attacker mot ukrainsk infrastruktur.

EU:s bostadspriser upp – svensk ökning bland de lägsta

Bostadspriserna steg med 5,4 procent i EU och 5,1 procent i euroområdet under årets andra kvartal jämfört med samma period i fjol, enligt siffror från Eurostat. Det är en liten avmattning jämfört med kvartalet innan. Sveriges ökning på 0,7 procent tillhör de minsta i unionen. Portugal (+17,2 procent) ökade mest medan Finland var enda land med sjunkande priser (-1,3 procent).

Massprotester i Europa mot Gazakriget

Hundratusentals personer demonstrerade i lördags i flera europeiska storstäder mot Israels krigföring i Gaza, skriver Expressen. I Madrid, Barcelona och Rom gick polisens och arrangörernas uppgifter om deltagarantal kraftigt isär. Budskap som "Stoppa folkmordet" var vanliga. Enligt italienska public service förekom även flaggor till stöd för Hamas och Hizbollah i Rom. I London greps 355 personer i samband med en stödmanifestation.

V-toppar i skyddsrum under rysk attack mot Lviv

Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar och EU-parlamentarikerna Jonas Sjöstedt och Hanna Gedin tvingades söka skydd i flera timmar under en rysk drönar- och robotattack mot Lviv natten till i går söndag. Det rapporterar SVT Nyheter. Delegationen besökte staden för att träffa ukrainska vänster- och fackföreningsrörelser.

Frankrikes nya regering presenterad

President Emmanuel Macron presenterade i går söndag en ny regering under premiärminister Sébastien Lecornu, rapporterar Svenska Yle. Utnämningen sker i ett politiskt dödläge efter fjolårets val som lämnade parlamentet splittrat. Tidigare finansminister Bruno Le Maire blir ny försvarsminister och Roland Lescure tar över som finansminister. Flera vänsterpartier har redan hotat med en misstroendeomröstning mot den nya regeringen som är den sjunde sedan Macron blev president 2017.

Invandring brittisk väljares viktigaste fråga– Starmer i kläm

Invandring har för första gången sedan brexit blivit den viktigaste frågan för brittiska väljare, visar en YouGov-mätning, uppger SVT Nyheter. Hela 70 procent av de tillfrågade tycker att invandringen är för hög. Hittills i år har 32 000 personer tagit sig illegalt över Engelska kanalen – fler än något tidigare år.   

Premiärminister Keir Starmer slöt nyligen avtal med Frankrike om att utvisa illegala migranter, men bara tre personer har skickats tillbaka trots målet om 50 per vecka. Högerextrema krafter utnyttjar missnöjet – högerextremisten Tommy Robinson samlade 150 000 på demonstration i London. Nigel Farages högerpopulistiska Reform UK, som lovar massdeporteringar , leder i opinionsmätningar.

Personer som kommer via Engelska kanalen är en liten del av den totala nettoinvandringen till Storbritannien som 2024 uppgick till preliminärt 948 000 personer vilket är en tydlig minskning från året innan, enligt officiell statistik.  

Notiser 3 oktober

Massiv rysk attack mot Ukrainas gasanläggningar – ett krigsbrott

Ryssland har genomfört den största attacken någonsin mot Ukrainas energiinfrastruktur för gas, meddelar Kievs statligt ägda gasbolag, rapporterar TT/GP. Attackerna har i perioder försatt miljontals människor i mörker och skurit av dem från värmeförsörjningen.

Den internationella brottmålsdomstolen ICC har utfärdat en arresteringsorder mot Rysslands tidigare försvarsminister för attacker mot Ukrainas energinät, som domstolen menar utgör ett brott mot krigets lagar.

Rapport: Sol- och vindkraft gav Spanien låga elpriser

Enligt en rapport från tankesmedjan Ember, som analyserar omställningen till fossilfri energi, har Spanien fått ett av Europas lägsta elpriser sedan 2019 tack vare ökad produktion av sol- och vindkraft och minskat dyrt gasberoende. Samtidigt konstateras dock att Spanien jämfört med andra länder har en relativt svag batteribackup och för dålig elsammankoppling med omvärlden vilket visade sig under det stora strömavbrottet tidigare i år.

EU-toppen om Teslafrågan: Respektera europeisk arbetsmarknad

I en intervju med Ekot säger EU:s arbetsmarknadskommissionär Roxana Mînzatu, att alla företag som kommer till Europa och Sverige måste respektera det som gäller här.

– Allt bygger på förtroende och vem som helst är välkommen i er ekonomi, men måste bekräfta det förtroendet. Det kan inte ske utan kollektivavtal, utan social dialog, säger Mînzatu.

Expert: Europa bör bekämpa informationskriget inne i Ryssland

Europa bör bekämpa Rysslands informationskrig inne i Ryssland. Åtgärderna idag från västländer, som faktagranskningar och sanktioner, räcker inte för att stoppa desinformation, anser experter.

James Pamment, docent inom strategisk kommunikation vid Lunds Universitet, ger råd åt europeiska regeringar och anser att det är viktigt att nu påverka ryssar för att främja demokrati.

– Vi behöver ta oss in i deras informationsmiljö eftersom de härjar i vår. Journalister och diaspora kan använda, säger James Pamment till Ekot.

EU ser inga problem med den svenska arbetstidslagen

EU-kommissionen ser inga problem med den svenska arbetstidslagens överensstämmelse med EU-rätten, rapporterar nyhetsbrevet EU & arbetsrätt

I ett svar på ett klagomål från en svensk arbetstagare om huruvida beredskapstjänst för deltidsbrandmän som föreskrivs i kollektivavtalet ska räknas som vilotid eller arbetstid säger EU-kommissionen att det är upp till svenska domstolar att bedöma.

Efter attacken mot Sverige: Orbán går vidare mot Kroatien och Polen

Ungerns premiärminister Viktor Orbán har en lång historia av att angripa andra länder, något som inte minst det krigsdrabbade Ukraina fått känna av men även Sverige under Natoprocessen och senast för några veckor sedan med påståendet om “mördande svenska flickor”. 

Nu har han gått vidare mot EU-länderna Polen och Kroatien, rapporterar Politico. Kroatien kallade han för “krigsprofitörer” när de erbjöd Ungern att koppla upp sig till landets energiledning som alternativ till det ryska fossilberoendet. Näst på tur stod Polen som Orbán anklagade för att “spela ett farligt spel” då den polska premiärministern Donald Tusk sagt att kriget i Ukraina även är “vårt krig” samtidigt som han varnade för farliga konsekvenser om Ryssland segrade. 

Efter kabelbrotten i Östersjön – tingsrätten kan inte döma männen

Efter de uppmärksammade kabelbrotten i Östersjön i december kommer nu beskedet att Helsingfors tingsrätt inte har rätt att döma kaptenen samt förste- och andrestyrmannen på fartyget Eagle S för brott, rapporterar Ekot. De har hela tiden nekat till brott och menar att det hela var en olycka. Försvaret har hävdat att tingsrätten inte har rätt att döma i fallet eftersom kabelbrotten inträffade på internationellt vatten, något som domstolen håller med om.

EU planerar kraftiga tullar mot kinesiskt stål

EU-kommissionen planerar att halvera importkvoterna för stål och höja tullarna till upp till 50 procent för att stoppa billigt kinesiskt stål. Åtgärderna väntas antas på tisdag i nästa vecka, rapporterar Financial Times.

Industrikommissionär Stéphane Séjourné lovade branschledare och fackföreningar vid ett krismöte i veckan att EU ska följa USA:s och Kanadas exempel. Målet är att övertyga Vita huset om att EU agerar mot kinesisk överkapacitet – och därmed få lägre amerikanska tullar i gengäld.

Men flera länder och bilindustrin varnar för att åtgärderna kan driva upp priserna. EU importerade 28 miljoner ton stål förra året, en fjärdedel av den totala försäljningen i unionen.

Münchens flygplats stängdes efter drönarlarm

Münchens flygplats stängdes i torsdags kväll sedan drönare siktats vid och inne på flygplatsområdet, rapporterar SVT Nyheter. Det första larmet kom klockan 21.30 efter att flera personer sett drönare flyga intill flygplatsen. En timme senare bekräftade polisen att drönare siktats inne på flygplatsområdet. Luftrummet kring flygplatsen stängdes och omkring 20 flygningar påverkades. Flygtrafiken återupptogs på fredagsmorgonen

Notiser 2 oktober

Rapport: Bättre svensk mediebevakning av EU-val

De svenska EU-valrörelserna från 2014 och framåt har varit mer engagerande, partiledarna mer synliga och konfliktnivån högre. Flera stora politiska skandaler, som Lars Adaktussons abortröstningar och SD:s trollfabrik, har präglat nyhetsrapporteringen. Det framgår av rapporten EU-valen i medierna som Institutet för Mediestudier presenterade på torsdagen. 

Även om EU-valen fortfarande, enligt rapporten, har något av andra rangens val över sig eftersom inte lika mycket anses stå på spel för medborgarna som i ett riksdagsval visar undersökningen att skillnaderna i bevakning mellan EU- och riksdagsvalen minskar.

Uppgift: USA vill dela data om mål i Ryssland

USA kommer att förse Ukraina med underrättelser för missilangrepp, så kallade målinriktade data, djupt inne i Ryssland, rapporterar Wall Street Journal. Samtidigt överväger USA att skicka kraftfulla vapen till Ukraina.

Ungersk opposition växer inför stundande parlamentsval

I december 2024 låg det konservativa oppositionspartiet Tisza och det högernationalistiska regeringspartiet Fidesz sida vid sida i den ungerska väljaropinionen med stöd av 40 procent vardera, uppger Politico. I september hade stödet för oppositionspartiet ökat till 45 procent medan väljarstödet för regeringspartiet minskat till 37 procent.

Det ungerska parlamentsvalet förväntas hållas i april 2026

G7 ska agera mot köpare av rysk olja

G7-ländernas finansministrar ska agera mot de som ökar sina inköp av rysk olja eller hjälper till att kringgå sanktioner. Det meddelade gruppen i går onsdag, uppger Reuters. Syftet är att strypa Moskvas intäkter för kriget i Ukraina. G7 överväger även andra handelsåtgärder, som tullar och importförbud, mot länder som bidrar till att finansiera Rysslands krigsinsats.

Inflationen i euroområdet över ECB:s mål igen

Inflationen i euroområdet steg till 2,2 procent i september, första gången över Europeiska centralbankens mål på 2 procent sedan april, rapporterar Financial Times. Siffran var i linje med ekonomers prognoser. Kärninflationen låg kvar på 2,3 procent medan tjänsteinflationen – en viktig indikator för inhemska pristryck – steg till 3,2 procent från 3,1 procent i augusti. Marknaden räknar inte med fler räntesänkningar.

Uppdaterade ryska missiler undviker Ukrainas luftvärn

Ryssland har modifierat sina ballistiska missiler så att de kan manövrera i slutfasen och undvika Ukrainas amerikanska Patriot-luftvärn, rapporterar Financial Times.

Ukrainas nedskjutningsgrad för ballistiska missiler föll från 37 procent i augusti till sex procent i september, enligt ukrainsk luftförsvarsdata. Uppgraderingen gäller Iskander-M och Kinzjal-missiler som nu dyker brant eller utför manövrar som förvirrar Patriot-systemet.

Tysk regering kritiseras för slopat energistöd

Tysklands regering planerar att slopa ekonomiska stöd för nya privata solanläggningar och se över utbyggnaden av havsbaserad vindkraft, rapporterar Yle. Planen, som lades fram i september av ekonomiminister Katherina Reiche, syftar till att göra energiomställningen mindre subventionsberoende. Miljöorganisationer kritiserar förslaget och menar att det bromsar klimatarbetet.

Misstänkt ryskt fartyg bordat efter drönarlarm

Fransk militär har bordat ett tankfartyg som misstänks vara kopplat till de drönarflygningar som nyligen störde flygtrafiken i Danmark. Enligt en militärkälla till AFP beslagtogs fartyget i lördags utanför Frankrikes kust, rapporterar Le Parisien.

Det misstänkt ryska fartyget, som seglar under Benins flagg, befann sig utanför Danmarks kust mellan den 22 och 25 september. Misstanken är att det kan ha fungerat som en startplatta för drönarna.

Ukrainsk dykare gripen för Nord Stream-sabotage

En ukrainsk dykare har gripits i Polen misstänkt för inblandning i explosionerna mot Nord Stream-rörledningarna 2022, rapporterar Reuters. Gripandet skedde i går tisdag på begäran av tyska åklagare. I augusti greps en annan ukrainare i Italien, även han misstänkt för att ha samordnat attackerna.

Tyskland slår larm efter misstänkta ryska drönare

Tyska myndigheter varnar för ett växande drönarhot efter att oidentifierade drönare i förra veckan flög över känsliga militära och industriella anläggningar i Schleswig-Holstein, skriver Euractiv. Händelserna, som misstänks vara ryska provokationer, har fått Tyskland att planera ett nationellt drönarförsvarscenter. Landets inrikesminister kallar det ett "hybridhot" och vill se över lagar för att kunna skjuta ner drönare. Bland de observerade målen fanns ett ubåtsvarv och ett kraftverk vid Östersjökusten.

Allt färre arbetande per pensionär i EU

EU:s åldersberoenderatio har ökat från 26,8 procent 2004 till 37,0 procent i år, enligt Eurostat. Det innebär att det nu finns färre än tre personer i arbetsför ålder per person över 65 år, jämfört med nästan fyra för 20 år sedan.

Skillnaderna inom EU är stora. Lägst åldersberoende har franska Mayotte med 6,1 procent, medan belgiska Veurne toppar med 72,8 procent. Totalt har 139 regioner en ratio över 50 procent, främst koncentrerade till östra Tyskland och Frankrike.

Tre Hamas-medlemmar gripna för terrorplaner i Tyskland

Tysk polis har gripit tre män som misstänks ha förberett terrordåd mot israeliska och judiska mål i Tyskland, rapporterar Ekot. Gripandena skedde i går onsdag enligt uppgifter från nyhetsbyrån AFP.

De gripna männen är medlemmar i den palestinska organisationen Hamas, som är terrorklassad av flera länder. Vid tillslaget beslagtog polisen även vapen och ammunition.

Notiser 1 oktober

Ryssland trappade upp sin drönarterror – här är Ukrainas svar

Ny ukrainsk försvarsdrönare har redan skjutit ned 600 ryska Shahed-drönare, rapporterar Yle och redogör för "det senaste" på drönarfronten.

Frederiksen: Hybridkriget har startat – de goda måste vinna

– Det är en del av hybridkrigets natur att fienden [i enskilda fall kan vara] okänd men vi måste lyfta blicken, se mönstret, hybridkrigen har startat, sade Danmarks statsminister Mette Frederiksen på väg in på onsdagens EU-toppmöte i Köpenhamn.

Fredriksen menade att man måste ta lärdom av historien, inte minst mellankrigstiden, då demokratierna var militärt för svaga för att försvara sig själva.

– En av de viktigaste lärdomarna från den tiden är att de goda måste vinna, och de goda är vi som representerar frihet och demokrati. Därför har vi mycket bråttom med upprustningen, det är vi igång med i Danmark och i Nato, men för min del får det ske mycket snabbare, sade Mette Frederiksen.

Förutom att diskutera hur säkerheten och den militära förmågan ska öka i EU och hur Ukraina ska stärkas kommer även migrationsfrågan och möjligheten att utvisa kriminella att tas upp sade statsministern.

Rysk terrorattack mot civila i Dnipro – minst en dödad

Minst en person har dödats och över 20 personer har skadats i en rysk drönarattack mot centrala delar av den ukrainska staden Dnipro på tisdagseftermiddagen, uppger Ukrainas statliga räddningstjänst, rapporterar TT/GP.  Enligt Genèvekonventionerna, är det ett krigsbrott att attackera civila och dess egendom under väpnade konflikter.

Tidigare Afd-medarbetare döms till fängelse för spioneri för Kina

Den förra medarbetaren till Afd-politikern högerpopulisten Maximilian Krah dömdes på tisdagen till fyra år och nio månaders fängelse för spioneri för Kina vid en domstol i Dresden i Tyskland, rapporterar Ekot. Mannen arbetade som assistent åt Maximilian Krah, som även han nu utreds för misstänkt penningtvätt och mutbrott kopplat till Kina.

Zelenskyj: Läget för kärnkraftverken i Zaporizjzja börjar bli kritiskt

Situationen vid det ryskockuperade kärnkraftverket i Zaporizjzja håller på att bli kritisk, enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Ekot. Kärnkraftverket har varit bortkopplat från elnätet sju dagar i rad och de dieseldrivna reservgeneratorerna strular. Zelenskyj säger att ryska attacker har skurit av kraftledningarna och att Moskva hindrar reparationer.

Notiser 30 september

Ukrainsk general: Vi förväntar oss Gripen

Ukraina förväntar sig en leverans av svenska Jas Gripen-plan i närtid, sade general Ivan Havryljuk till ukrainska BBC, rapporterar Expressen i dag tisdag. Uttalandet kommer trots att frågan pausades i maj på begäran av allierade. Sveriges försvarsdepartement bekräftar att en dialog förs med Ukraina men uppger att det inte finns några nya besked i frågan.

Solenergi för första gången största elkällan i EU

Solenergi var i juni den enskilt största källan till el i EU för första gången någonsin, med 22,0 procent av den totala produktionen, enligt Eurostat. Solkraften passerade därmed kärnkraft (21,6 procent) som främsta energislag. Under hela andra kvartalet kom 54,0 procent av EU:s el från förnybara källor, en ökning som främst drevs av just solenergin. Danmark hade den högsta andelen förnybar el (94,7 procent) under årets andra kvartal.

Forskare har hjälp av en energisimuleringsmodell jämfört framtiden för 22 olika energitekniker i världen. Sammanställningen visar att solenergi sannolikt kommer att dominera den globala energiproduktionen av el inom 20 år, rapporterar Bloomberg.  

EU i krismöte om kollapsade fiskbestånd

EU-kommissionen och ministrar från Östersjöländerna håller i dag tisdag ett krismöte i Stockholm med anledning av den akuta situationen för fiskbestånden. En ny rapport till EU-parlamentet varnar för att inte ens ett totalt fiskestopp kan vara tillräckligt för att rädda torsk- och sillbestånden, skriver TT/GP. Enligt rapporten har den fleråriga förvaltningsplanen "i stort sett misslyckats med att uppnå sitt mål att återställa och bibehålla populationer av fiskade arter ". Mötet i Stockholm, som delvis leds av kommissionär Jessika Roswall, är ett försök att hitta nya vägar framåt inför beslutet om 2026 års fiskekvoter om en knapp månad.

Kommissionen vill se privata spar- och investeringskonton i alla EU-länder

EU-kommissionen föreslog på tisdagen att det, där det inte redan finns, införs möjligheten för medborgare att spara pengar i så kallade spar- och investeringskonton. 

Enligt kommissionen är det alltför många invånare som i dag har relativt dåliga sparvillkor och dålig kunskap om sparande. För många anses ha “pengarna i madrassen” eller på ett gammaldags sparkonto istället för i en bättre sparform. 

– För många européer verkar investeringar ogenomskinliga, komplexa och endast reserverade för dem med överskott av disponibel inkomst och sparande. Detta är en missuppfattning. Jag vill att alla europeiska medborgare ska veta att investeringar är för de många, inte bara för de få, sade EU-kommissionär Maria Luís Albuquerque i ett uttalande.

Genom att föreslå förenklade sparmöjligheter kopplade till en förmånlig nationell beskattning, som länder bestämmer över, och informationskampanjer kring sparmöjligheterna tror kommissionen att flera kommer att spara till bättre villkor än i dag. Detta ska underlätta för företag att få finansiering som i sin tur leder till tillväxt och nya arbetstillfällen, resonerar kommissionen. 

Spar- och investeringskonton finns bland annat i Sverige, Danmark, och Polen.

Sverige vill inte skjuta upp förbud mot nya förbränningsmotorer

Sverige kommer att motsätta sig Tysklands försök att urvattna EU:s tidsfrist till 2035 för att effektivt förbjuda förbränningsmotorer i nya fordon Sverige gör detta med argumentet att det skulle straffa biltillverkare som har gjort stora investeringar i den gröna omställningen, rapporterar Bloomberg.

Ebba Busch (KD), Sveriges energi- och industriminister, avfärdade Tysklands förbundskansler Friedrich Merz, som förra veckan sade att EU borde tillåta fordonsteknik som räckviddsförlängare och hybridfordon efter 2035, vilket strider mot unionens nollutsläppsmål. Frågan kan komma upp på onsdagens informella EU-toppmöte.

Volvo Cars har upprepat motsatt sig mildare utsläppsregler för bilar. 

Inför vintern: Sverige skickar nytt stöd till Ukraina

Inför den kommande vintern bidrar Sverige med ytterligare drygt en miljard kronor i civilt stöd till Ukraina. Närmare hälften av summan ska gå till reparation av landets energisektor, meddelade biståndsminister Benjamin Dousa på måndagen.

– Vi måste stärka Ukrainas motståndskraft på alla sätt, särskilt som Ryssland eskalerar kriget. Ukrainarnas fortsatta kamp för sin frihet är central för hela Europas säkerhet., sade Dousa i ett uttalande.

Danmark kallar in soldater efter drönarlarm

Danmark kallar in ett par hundra reservister med anledning av drönarincidenter i landets luftrum, rapporterar SVT Nyheter. Beskedet kom i går måndag, inför ett informellt EU-toppmöte som inleds på onsdag. Enligt anonyma källor till danska TV2 rör det sig om ett par hundra soldater. Landets försvarsmakt har ännu inte kommenterat uppgifterna.

Rysk GPS-störning drabbade 122 000 flyg

Ryska GPS-störningar påverkade över 122 000 flyg i Östersjöområdet, även i svenskt luftrum, mellan januari och april. Det visar en ny rapport från sex länder som Yle rapporterar om. Störningarna, som spårats till bland annat Kaliningrad, utgör ett säkerhetshot men flygtrafiken bedöms vara trygg tack vare reservsystem. FN:s internationella civila luftfartsorganisation (ICAO) väntas nu rikta en ovanlig anmärkning mot Ryssland för agerandet, vilket ökar arbetsbördan för piloter och flygledare.

Ryssland kan tvinga tonåringar till kriget

Med ett minskat intresse för frivillig värvning väntas Ryssland i högre grad tvinga unga värnpliktiga att strida i Ukraina, uppger Yle. Höstens inkallelse inleds i morgon onsdag och sker mot bakgrund av att armén behöver rekrytera cirka 30 000 nya soldater varje månad. Enligt Rysslandsexpert Anders Mård är risken nu stor att värnpliktiga dras in. Samtidigt uppges president Vladimir Putin frukta en reaktion från den inflytelserika organisationen Soldatmödrarna, som har ett brett och djupt nätverk i det ryska samhället.

Ny fransk premiärminister hotas av misstroende

Frankrikes nye premiärminister Sébastien Lecornu, som tillträdde för bara tre veckor sedan, riskerar att fällas i en misstroendeomröstning ledd av Socialistpartiet. Konflikten rör budgetförslag som socialisterna anser vara orimliga, rapporterar Financial Times. Socialistledaren Olivier Faure sade i går måndag att om regeringen inte viker sig kommer den att fällas, vilket sannolikt leder till nyval. Lecornu är president Emmanuel Macrons tredje premiärminister på drygt ett år, i ett parlament där regeringen saknar egen majoritet.

Italien på väg att klara EU:s budgetkrav

Italiens budgetunderskott för 2025 väntas landa på cirka tre procent av BNP, i linje med EU:s regelverk. Det är en sänkning från prognosen på 3,3 procent, enligt källor som rapporterar till Reuters i går måndag. Förbättringen, som beror på högre skatteintäkter, kan leda till att Italien lämnar EU:s förfarande för alltför stora underskott ett år tidigare än beräknat. Detta skulle ge regeringen i Rom ökat ekonomiskt handlingsutrymme. De officiella siffrorna väntas på torsdag.

Italien har inte uppfyllt EU:s budgetkrav sedan 2019 då underskottet låg på 1,5 procent av BNP.

Notiser 29 september

Costa överväger regeländring för att kringgå Orbáns veto

Europeiska rådets ordförande António Costa driver på för att kunna kringgå Ungerns veto mot Ukrainas EU-medlemskap, skriver Politico. Enligt fem diplomatkällor syftar förslaget till att ändra reglerna så att nya förhandlingskapitel kan öppnas med kvalificerad majoritet istället för enhällighet. Detta skulle låta Ukraina och Moldavien gå vidare i anslutningsprocessen trots ungerskt motstånd. För att slutgiltigt stänga ett kapitel skulle dock enhällighet fortfarande krävas. Initiativet kommer inför veckans informell EU-toppmöte i Köpenhamn.

Storskalig rysk flygattack mot civila i Ukraina

Minst fyra personer, varav en tolvårig flicka, dödades i en massiv rysk flygattack mot Ukraina i går söndag, rapporterar Financial Times. Enligt president Volodymyr Zelenskyj pågick attacken i över tolv timmar med nära 500 drönare och över 40 robotar. Den fick även grannlandet Polen att tillfälligt stänga delar av sitt luftrum.

Civilpersoner eller civil egendom får inte utsättas för militära anfall eller repressalier enligt internationell rätt, se första tilläggsprotokollet i Genèvekonventionerna

EU planerar drönarmur för hela kontinenten

EU ska ta fram planer för ett sammankopplat drönarförsvar för att skydda hela kontinentens gränser och kritiska infrastruktur. Beskedet kom i fredags efter ett snabbinkallat försvarsministermöte, skriver Financial Times. Bakgrunden är en rad ryska kränkningar av luftrummet i flera medlemsländer.

– Det är mycket tydligt att vår förmåga att upptäcka drönare inte är på den nivå vi behöver, sade EU:s försvarskommissionär Andrius Kubilius.

Målet är kompatibla system för upptäckt och bekämpning där EU kan bidra med finansiellt och industriellt stöd.

Ledande EU-kommissionär går emot Roswalls uppskjutande av skogslag

Försena inte lagen mot avskogning på grund av IT-problem, uppmanar EU-kommissionens verkställande vice ordförande socialdemokraten Teresa Ribera som ett svar på miljökommissionären moderaten Jessika Roswalls förslag i förra veckan att skjuta upp lagstiftningen ytterligare ett år på grund av IT-problem.   

— Europeiska kommissionen måste hitta en snabb lösning på de IT-problem som den hävdade ledde till en försening av dess banbrytande lag mot avskogning, sade verkställande vice ordförande Teresa Ribera till Politico i fredags.

USA-sändebud: Okej att slå mot mål långt in i Ryssland

Ukraina har Donald Trumps godkännande att attackera mål djupt inne i ryskt territorium, sade USA:s särskilda sändebud för Ukraina Keith Kellogg till Fox News på söndagen. 

– Svaret är ja, sade Kellogg när han frågades om Trump hade godkänt att Ukraina får använda västerländska långdistansvapen för att attackera Ryssland. 

– Använd förmågan att träffa djupt. Det finns inga fristäder. 

Samtidigt konstaterade Kellogg att president Donald Trump ännu inte godkänt att Ukraina på begäran ska få köpa kryssningsmissilen Tomahawk med en räckvidd på 250 mil. Det amerikanska sändebudet påpekade att kriget i Ukraina inte bara var en europeisk fråga utan också en global fråga. 

– Ibland glömmer vi det, sade han.

Zelenskyj varnar för rysk attack mot annat land

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnar för att Ryssland förbereder en attack mot ett annat europeiskt land. Enligt Zelenskyj är de drönarincidenter som nyligen rapporterats över Nato-länder som Danmark och Polen ett ryskt test av alliansens försvarsförmåga, skriver The Guardian.

Roswall oroad över Trumps klimatutspel

EU:s miljökommissionär Jessica Roswall uttrycker oro efter att Donald Trump avfärdat klimatförändringarna som en bluff i sitt tal vid FN-mötet i New York, enligt Sveriges Radio. Under lördagens möte kallade Trump, mot bättre vetande, klimatförändringarna för "den största bluff som världen utsatts för". Forskare säger att klimatförändringarna är verkliga, mestadels orsakade av människor, och att de blir värre.

– Det är klart jag blir bekymrad, för det här kräver ju globala lösningar, sade Roswall.

Klimatfrågan har varit ett av de dominerande ämnena under FN-mötet, där majoriteten av världsledarna betonat behovet av att minska utsläppen och klimatavtrycket.

Danmark inför flygförbud för drönare

Danmark inför ett nationellt flygförbud för civila drönare från och med i dag måndag. Beslutet kommer efter att drönare observerats vid flera av försvarets anläggningar under natten, skriver TT/GP. Förbudet gäller i en vecka för att säkra EU-toppmötet i Köpenhamn. 
– Vi befinner oss just nu i en svår säkerhetssituation, sade försvarsminister Troels Lund Poulsen. Tyskland bistår med utrustning för att stärka Danmarks drönarförsvar, en åtgärd statsminister Mette Frederiksen tidigare kallat en del av ett ”hybridkrig”.

EU återinför lång rad av sanktioner mot Iran

På måndagen återinfördes, efter FN-beslut, EU-sanktioner från 2015 riktad mot Irans kärnkraftsindustri och för att minska möjligheten för kärnvapentillverkning. Sanktionerna rör ett stort antal områden som reseförbud för individer och ​​ekonomiska och finansiella sanktioner som omfattar handels-, finans- och transportsektorerna.

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

Europaportalen på flera språk – News in English

Om man klickar på den brittiska flaggan bredvid sökrutan uppe till höger på sidan blir Europaportalens text engelsk. Önskas andra språk finns fler valmöjligheter högst upp till vänster.  

>>> Europaportalen in English.

Sverige i EU

FÖRDJUPNING: En kort berättelse om Sverige i EU, politikerna och medborgarna.

Klimat- och energipolitik | EU:s och Sveriges läge och mål

FÖRDJUPNING: Sveriges  och EU:s klimatmål och hur det har gått hittills. 

Sverige utan välfärdsmedalj i EU

BRYSSEL 29 augusti 2024

Sverige når inte upp till toppen på EU:s sociala resultattavla över välfärd och arbetsmarknad. En före detta öststat gör istället bra ifrån sig och kniper andraplatsen efter Nederländerna. Det visar Europaportalens sammanställning.

Dålig ekonomi hotar pressfriheten – Sverige tappar i ny ranking

BRYSSEL 6 maj 2025

Pressfriheten i Europa fortsätter att försämras. Enligt Reportrar utan gränsers årliga index har den genomsnittliga poängen i de europeiska länderna sjunkit med nästan tio poäng sedan 2012. Sverige tappar sin tredjeplats i världsrankingen. Svag ekonomi för mediebolag lyfts fram som en viktig orsak bakom den negativa utvecklingen.

Undersökning: Sverige stödjer nästan alla nya EU-lagar

BRYSSEL 5 februari 2024

Sverige tillsammans med övriga EU-länder röstar ja i till nya EU-lagar i över 97 procent av fallen. Inte ens EU:s bråkstakar Ungern och Polen har tryckt på nej-knappen i mer än 30 fall under de senaste nio åren och de över 700 omröstningarna i ministerrådet. Det visar Europaportalens sammanställning.

Demokrati i Europa

FÖRDJUPNING: Inte alla EU-länder anses vara fullvärdiga demokratier. Se hur experter rankar dem i fyra olika globala index.

Kandidatländernas väg till EU-medlemskap – så långt har de kommit

BRYSSEL 12 november 2024

Tio länder knackar på EU:s dörr men vägen till medlemskap är lång och krävande. Medan vissa länder som Albanien och Ukraina tar viktiga steg framåt, står andra still eller går bakåt. Europaportalens sammanställning över demokrati, korruption och ekonomi i ansökarländerna visar på fortsatt tydliga skillnader mot läget i de nuvarande medlemsländerna.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons från EU-kommissionen
annons
Fackliga Brysselkontoret