Tysklands befolkning väntas minska med nästan fem procent till 2050, en betydligt kraftigare nedgång än tidigare beräknat. Det visar en ny prognos från den tyska tankesmedjan Ifo som presenterades på tisdagen, skriver Financial Times. Nedjusteringen beror på lägre förväntad migration och födelsetal. Minskningen till cirka 79 miljoner invånare väntas sätta hård press på landets ekonomi, särskilt pensionssystemet och sjukvården. Den demografiska nedgången kommer slå hårdast mot östra Tyskland.

Ukraina har mellan onsdag och söndag återtagit över 200 kvadratkilometer från ryska styrkor, rapporterar AFP/Ekot.

Framgången kopplas till att Starlink begränsat ryska truppers olagliga användning av nätverket. Det är den största ukrainska framryckningen under en så kort period sedan motoffensiven inleddes sommaren 2023.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnade på tisdagen för en nära förestående "massiv" rysk attack, baserat på landets egna underrättelser. Enligt Göteborgs-Posten har militären inlett skyddsåtgärder. Överstelöjtnant Johan Huovinen vid Försvarshögskolan säger till DN underrättelserna som trovärdiga och kopplar en möjlig attack till den stundande årsdagen för invasionen.

Ryssland och Ukraina inleder på tisdagen en ny runda USA-medlade fredssamtal i Genève. Knäckfrågan är territorium, där Ryssland kräver kontroll över hela Donetsk-regionen, skriver Reuters. Förväntningarna på ett genombrott är låga inför fyraårsdagen av invasionen.

Elbilar måste ha minst 70 procent av sina komponenter tillverkade i EU för att få del av statliga stödprogram. Det framgår av ett nytt lagförslag från EU-kommissionen som Financial Times har sett. Syftet är att skydda europeisk industri från kinesisk konkurrens. Förslaget, som väntas den 25 februari, har skapat splittring inom bilindustrin. Procentsatsen är dock preliminär och kan komma att ändras.

Sex tunga EU-länder, de så kallade E6, vill se ett snabbare tempo i arbetet med att integrera unionens kapitalmarknader, rapporterar tyska nyhetsbyrån DPA. Efter ett möte i Bryssel på måndagen sade Tysklands finansminister Lars Klingbeil att den nuvarande takten inte motsvarar de utmaningar EU står inför. Gruppen, som även inkluderar Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen och Spanien, anser att en harmonisering av regler är nödvändig för att stärka Europas suveränitet. Ansträngningar att ena de splittrade nationella marknaderna har hittills haft begränsad framgång. Från svensk sida välkomnas ländernas initiativ.

– I grunden är det bra, speciellt när det handlar om att få till en bättre kapitalmarknad och ett mer välfungerande EU. Det är inte ett problem, utan det är ett steg i rätt riktning, sade finansminister Elisabeth Svantesson på tisdagen och tillade att hon inte var säker på om initiativet faktiskt kommer att leda till någon förändring.

Inför valet den 12 april ska bombhot ha skickats till ungerska skolor. Regeringsvänlig media hävdar att hoten var på ukrainska, rapporterar Financial Times. Säkerhetsexperter misstänker dock en ”false flag”-operation för att stärka premiärminister Viktor Orbáns kampanj, som bygger på anti-ukrainsk retorik. Två rektorer uppger att hoten i själva verket var skrivna på ungerska. Orbáns parti Fidesz utmanas av Péter Magyars nya oppositionsparti Tisza som leder i mätningarna. Under Viktor Orbáns tid premiärminister – totalt 20 år – har landet blivit allt mer Rysslandsorienterat, mindre demokratiskt och mer korrupt enligt många internationella mätningar.

EU:s medlemsländer är inte redo att ge Ukraina ett datum för ett framtida medlemskap, sade unionens utrikesrepresentant Kaja Kallas på söndagen, rapporterar Reuters.

Beskedet är en motgång för Ukraina som har krävt ett datum som en del av säkerhetsgarantier i ett fredsavtal. Enligt diplomater har 2027 nämnts som ett möjligt anslutningsår. Flera EU-länder anser dock att processen måste vara strikt meritbaserad och att Ukraina har mycket arbete kvar.

Péter Magyar, som utmanar Viktor Orbán om makten i Ungern, har inlett sin valrörelse med ett starkt EU-vänligt budskap, rapporterar TT/GP. 
– Ungerns plats är i Europa, sade Magyar vid sitt partis valkickoff i Budapest i söndags. Budskapet står i bjärt kontrast till Orbáns Bryssel-kritiska linje. Magyars parti Tisza, som enligt källan har medvind i opinionen, utlovar även stopp för korruption inför parlamentsvalet den 12 april.

Tysklands försvarsledning lovar att styra om mer pengar till innovation och ny teknik efter skarp kritik mot hur landets enorma försvarsbudget spenderas. Löftet gavs av försvarsminister Boris Pistorius under helgens säkerhetskonferens i München, rapporterar Financial Times. Kritiker menar att en för stor del av de hundratals miljarder euro som anslagits efter 2022 går till traditionella system som stridsvagnar. Man förbereder sig för "det gamla kriget, inte det nya", enligt kritiker som pekar på lärdomar om drönare och AI från Ukraina.

Debatten om öns återanslutning till EU har intensifierats i dag måndag, enligt Sveriges Radio. Opinionsmätningar visar majoritet för medlemskap och att 65 procent vill fördjupa samarbetet.

Polens president Karol Nawrocki anser att landet bör inleda arbetet med ett kärnvapenförsvar med anledning av hotet från Ryssland. Det sade han i en tv-intervju på söndagen, rapporterar Politico. Utspelet är en del av en växande debatt i flera EU-länder om kärnvapenavskräckning, driven av oro för Ryssland och minskad tillit till USA. På frågan om en rysk reaktion var Nawrocki avfärdande: 
– Ryssland kan reagera aggressivt på vad som helst.

I söndags samlades människor i över 400 tjeckiska städer till stöd för president Petr Pavel, rapporterar tjeckisk public service-radio. Demonstrationerna är en reaktion på en maktkamp där Pavel vägrat utse en minister från det högerextrema regeringspartiet Motoristé och anklagat dess ordförande, utrikesminister Petr Macinka, för utpressningsförsök. 
– Vi står helt bakom presidenten och vill uppmärksamma hur arrogant den nya regeringen är, sade en av arrangörerna från rörelsen Milion chvilek.

Slovakien och USA ska samarbeta inom civil kärnkraft för att minska landets beroende av rysk energi, rapporterar DPA. Beskedet kom efter ett möte på söndagen mellan premiärminister Robert Fico och USA:s utrikesminister Marco Rubio. Ett kontrakt med amerikanska Westinghouse om en femte slovakisk kärnreaktor förväntas bli klart nästa år. Under mötet bekräftade Slovakien också sitt åtagande att stärka Nato militärt, bland annat genom köp av amerikanska F-16-stridsflygplan.

EU-kommissionen tonar ner kritiken mot Ungerns Viktor Orbán och kan betala ut 2,4 miljarder euro inför valet den 12 april, skriver Financial Times. Syftet är att undvika anklagelser om valpåverkan i ett läge där Orbáns parti Fidesz ligger efter i opinionen. Enligt källor har även oppositionen uppmanat EU till återhållsamhet. Orbán framställer i sin kampanj motståndaren Péter Magyar som en "marionett för Bryssel". Enligt en talesperson för kommissionen fortsätter dock granskningen av rättsstatligheten i Ungern som vanligt.

Den ryska Wagnergruppens nätverk används för att rekrytera personer för sabotageattacker i Europa, rapporterar Financial Times. Enligt västerländska underrättelsekällor anlitar Rysslands militära underrättelsetjänst (GRU) tidigare Wagner-rekryterare för att värva sårbara européer för pengar. Syftet är att försvaga stödet till Ukraina. Ett exempel är en anlagd brand i London 2024. Genom att använda ombud kan Ryssland förneka inblandning men attackerna har hittills ofta kunnat avvärjas.

EU:s gröna omställning varken accelererade eller saktade in under energikrisen 2022, trots att offentliga subventioner till fossila bränslen fördubblades. Det visar en ny studie från forskningsprogrammet Mistra Electrification, skriver TT/GP. Gasanvändningen nådde en topp för att sedan minska och solkraften fortsatte växa snabbt, medan utbyggnaden av vindkraft på land stannade av.

Medianåldern i EU har nått 44,9 år. Det är en ökning med 2,1 år på tio år, enligt nya siffror från EU:s statistikbyrå Eurostat som publicerades i fredags.

Statistiken visar att åldrandet gått snabbast i Slovakien och på Cypern. Störst är skillnaden mellan EU:s yngsta befolkning i Irland (39,6 år) och den äldsta i Italien (49,1 år). Den utrikesfödda befolkningen i unionen är i snitt 2,1 år yngre än den inrikesfödda.

Ryssland genomförde under natten till torsdagen omfattande missil- och drönarattacker mot flera ukrainska städer. Samtidigt är framtiden för de USA-ledda fredssamtalen osäker, rapporterar AP. Enligt president Zelenskyj tvekar Moskva inför en ny samtalsrunda. Attackerna drabbade civil infrastruktur i bland annat Kiev och Odesa, medan Ukraina uppger att man slagit mot ryska oljeraffinaderier och militärlager med drönare.

Sverige är ett av de Natoländer som utlovat hundratals miljoner dollar till ett nytt initiativ för att förse Ukraina med amerikanska vapen. Det uppgav Natos generalsekreterare Mark Rutte på torsdagen, skriver Reuters. Pengarna går till en prioriterad lista över Ukrainas försvarsbehov. Även Storbritannien, Island, Norge och Litauen har utlovat bidrag till satsningen. Fler löften väntas inom kort.

Googles juridiska chef Kent Walker varnar för att EU:s strävan efter ”digital suveränitet” riskerar att skada blockets egen konkurrenskraft. I en intervju med Financial Times kallade han på torsdagen strategin för en ”konkurrensmässig paradox”. EU:s ambitioner, som debatterades på ett toppmöte samma dag, drivs av en vilja att minska beroendet av amerikansk teknik. 
– Att resa murar [...] vore kontraproduktivt, sade Walker.

Portugals parlament har i en första omröstning godkänt ett lagförslag som kräver föräldrars samtycke för att barn mellan 13 och 16 år ska få använda sociala medier. Beslutet togs på torsdagen, rapporterar Reuters. Syftet är att skydda barn och ge föräldrar mer kontroll. Teknikföretag som ignorerar lagen riskerar böter på upp till två procent av sin globala omsättning. Förslaget kan fortfarande ändras före ett slutgiltigt godkännande.

Ukraina vill använda delar av ett tidigare beslutat EU-stöd för att finansiera köp av svenska stridsflygplanet Gripen, rapporterar TT/GP. Det sade försvarsminister Pål Jonson (M) efter att ha träffat sin ukrainske kollega i anslutning till EU:s försvarsministermöte. Enligt Jonson befinner sig samtalen i ett intensivt skede, men någon tidsplan för ett eventuellt köp finns inte. Sverige för även en dialog med andra länder om möjlig delfinansiering.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kräver ett specifikt datum för när landet kan bli medlem i EU. Enligt ett inlägg på sociala medier, ser presidenten ett datum som en avgörande säkerhetsgaranti.

Han menar att utan ett fastställt datum i ett framtida avtal kommer Ryssland att agera för att blockera processen. Enligt Zelenskyj garanterar en USA-stödd fredsplan Ukraina ett specifikt medlemsdatum.

EU-parlamentet kräver att Turkiet omedelbart stoppar de rättsliga processerna mot den svenske journalisten Joakim Medin. Det framgår av en resolution som EU-parlamentet röstade för på torsdagen. I texten fördöms Turkiets trakasserier och utvisningar av utländska journalister och kristna. Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för resolutionen.

Belgisk polis har på torsdagen genomfört en razzia mot EU-kommissionens lokaler i Bryssel, rapporterar Financial Times. Tillslaget är en del av en utredning som leds av Europeiska åklagarmyndigheten, Eppo och rör misstänkta oegentligheter vid en fastighetsförsäljning 2024.

Affären, värd 900 miljoner euro, gällde 23 byggnader som såldes till Belgiens statliga investeringsfond. Dåvarande budgetkommissionär var Johannes Hahn. EU-kommissionen uppger att man samarbetar fullt ut och anser att försäljningen skedde enligt gällande regler.

Europa fyllde nästan hela det tomrum som uppstod när USA ströp sitt stöd till Ukraina under förra året. Det visar en ny rapport från tyska Kielinstitutet som jämför 2025 med snittet för 2022–2024, skriver TT/GP.

Europas militära stöd ökade med 67 procent och det finansiella stödet med 59 procent. Trots detta sjönk det samlade globala militära stödet till Ukraina med 13 procent under perioden, samtidigt som det finansiella och humanitära stödet minskade med fem procent.

Ryssland har under natten mot torsdagen genomfört en omfattande robotattack mot Ukrainas huvudstad Kiev, rapporterar Reuters. Enligt stadens borgmästare Vitalij Klytjko har både bostadshus och andra byggnader träffats på båda sidor av floden Dnipro. Även staden Dnipro i sydöstra Ukraina attackerades. Initialt har inga dödsoffer rapporterats från någon av städerna, men det finns bekräftade uppgifter om materiella skador på bland annat bostäder och bilar. Flyglarmen var fortfarande aktiva efter midnatt.

EU-parlamentet röstade på torsdagen igenom nya regler för att skydda bönder mot oskäliga handelsmetoder från uppköpare. Enligt EU-parlamentet stärker lagen skyddet vid gränsöverskridande affärer. Nationella myndigheter ska kunna ingripa på eget initiativ och reglerna omfattar även uppköpare utanför EU. Målet är att säkra en rättvis ersättning till lantbrukare. Förslaget, som bygger på ett direktiv från 2019, måste nu även godkännas av ministerrådet innan det kan träda i kraft. För ovanlighetens skulle röstade ingen av EU-parlamentets ledamöter mot det nya regelverket. Sverigedemokraterna lade dock tillsamman smed 23 andra parlamentariker ned sina röster.

EU-parlamentet kräver en ny EU-strategi mot exploatering av arbetskraft. I ett icke-bindande yttrande som antogs på torsdagen med 332 röster mot 209 pekar ledamöterna ut oseriösa underleverantörskedjor som ett hot mot arbetare och seriösa företag. De vill bland annat se ett ömsesidigt erkännande av näringsförbud inom EU för att stoppa kriminella från att flytta sin verksamhet mellan länder. Föredragande för rapporten var den svenske parlamentarikern Johan Danielsson (S). Stödet för kravet bland de svenska ledamöterna var delat: S, V och MP röstade för, SD, KD och C mot och M och L lade ned sina röster.

EU-parlamentet vill i ett icke-bindande yttrande att fattigdomen i unionen ska vara utrotad senast 2035. Kravet ställs i ett betänkande som ledamöterna röstade igenom på torsdagen. Särskilt fokus läggs på barnfattigdom, som berör vart fjärde barn i EU. För att stärka den europeiska barngarantin föreslås en riktad budget på minst 20 miljarder euro. Ledamöterna vill också se ett slut på hemlösheten till 2030 och ökade investeringar i offentliga tjänster som vård, bostäder och energi.

Ungerns oppositionsledare Péter Magyar anklagar premiärminister Viktor Orbáns parti Fidesz för att förbereda publicering av en hemligt inspelad sexvideo, rapporterar Euronews på torsdagen. Anklagelsen kommer inför parlamentsvalet i april, där Magyars nya parti Tisza ligger nära Fidesz i opinionen.

Antalet kvinnliga forskare och ingenjörer i EU nådde 7,9 miljoner under 2024, en markant ökning över tid. Enligt uppgifter från Eurostat på onsdagen. Kvinnor utgör nu 40,5 procent av yrkeskåren men med stora skillnader inom unionen. Norra Sverige (Värmland, Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten) är en av elva EU-regioner med kvinnlig majoritet (52 procent). På landsnivå har Lettland högst andel kvinnor, medan grannlandet Finland har lägst.

EU-parlamentet godkände på onsdagen ett stödlån på 90 miljarder euro till Ukraina för åren 2026–2027. Av summan ska 60 miljarder stärka landets försvar och 30 miljarder gå till budgetstöd. Stödet är villkorat med fortsatta demokratiska reformer. Lånet, finansierat via gemensam EU-upplåning, ska återbetalas när Ukraina får krigsskadestånd från Ryssland. Paketet antogs via ett så kallat fördjupat samarbete mellan EU-länder eftersom tre medlemsländer – Ungern, Tjeckien och Slovakien – inte ville bidra.

Ministerrådet antog på onsdagen beslut som gör lån via försvarslåneinstrumentet Safe möjliga till åtta medlemsländer. En andra omgång för ytterligare åtta länder väntas den 17 februari. Rådet gav också klartecken för Kanada att delta i Safe‑upphandlingar som säljare av försvarsmaterial.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj planerar att hålla presidentval och en folkomröstning om ett fredsavtal senast den 15 maj. Detta sker efter påtryckningar från USA:s Trump-administration, skriver Financial Times. Vita huset vill se ett avslut på kriget före sommaren och har villkorat sina säkerhetsgarantier med att ett avtal nås. En sådan överenskommelse skulle sannolikt innebära att Ukraina avträder Donbas. Planen är kontroversiell då val under krigstid anses riskera landets interna enighet. Zelenskyj väntas enligt Financial Times presentera planen den 24 februari, årsdagen av den ryska fullskaliga invasionen.

Uppgifterna om ett nära förestående val och folkomröstning i Ukraina dementerades på onsdagen, enligt Yle.

– Om ryssarna dödar folk varje dag, hur skulle vi seriöst kunna överväga eller meddela om val de närmaste veckorna, sade en källa vid presidentkansliet i Kiev till ukrainska medier.

– Ingen är emot val, men läget måste vara säkert, sade kansliets talesperson.

EU:s utrikeschef Kaja Kallas avfärdar förslaget om val medan kriget pågår och hänvisar till att en majoritet av europeiska länder i sina konstitutioner förbjuder att val genomförs under krig.

– Att ha val när kriget pågår är definitivt ingen bra lösning, sade Kaja Kallas på väg in till EU:s försvarsministermöte sent på onsdagseftermiddagen.

Notisen har uppdaterats på onsdagen efter publicering.

Ryssland förbereder sig för en framtida militär konflikt och har ökat sin artilleriproduktion sjutton gånger om, varnar Estlands underrättelsetjänst i en ny rapport. Enligt Välisluureamet, som Yle rapporterar om , sker tillväxten helt på det civila samhällets bekostnad och understöds av ammunition från Nordkorea och Iran. Rapporten pekar också på ett växande hot från en "brutaliserad" armé av kriminella rekryter, som kan sprida kriminalitet över gränserna när de återvänder från fronten.

En elvaårig flicka och hennes mor dödades när en rysk flygattack träffade staden Slovjansk i östra Ukraina på tisdagen, rapporterar Reuters. Ytterligare 14 personer skadades, däribland en sjuårig flicka, enligt regionens guvernör. Slovjansk ligger nära frontlinjen och beskrivs som en av Ukrainas "fästningsstäder".

EU-kommissionen vill att en fjärdedel av ländernas så kallade flaskhalsintäkter går till gemensamma elnätsprojekt, enligt Sveriges Radio. Förslaget, om det genomförs, kan bli extra dyrt för Sverige.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder, sade energiminister Ebba Busch till Ekot.

Nära 80 personer har "dömts" till fängelse i Ryssland efter protester i delrepubliken Basjkortostan för två år sedan, enligt Ekot.

Fallet beskrivs som unikt i omfattning i ett land där öppna protester i stort sett upphört efter den fullskaliga invasionen av Ukraina och nya repressiva lagar.

– Att makten svarat så hårt tyder på att man ser varje form av missnöjesyttring som ett direkt hot, sade Sergej Davidis vid människorättsorganisationen Memorial till Ekot.

EU-parlamentet har för tredje gången upphävt immuniteten för Petr Bystron, ledamot för tyska högerextrema Alternativ för Tyskland (AfD). Beslutet, som fattades på tisdagen, låter åklagare i München utreda honom för misstänkt bedrägeri, rapporterar tyska DPA. Bystrons immunitet har även tidigare hävts efter misstankar om mutor från en pro-rysk aktör. 

Inflationen i Norge steg oväntat till 3,6 procent i januari, tvärtemot prognoser om en nedgång, skriver TT/GP. Utvecklingen kontrasterar mot grannländerna. I Danmark föll inflationen under samma period till 0,8 procent. Även i Sverige sjönk inflationen enligt KPIF till 2,0 procent, enligt preliminära siffror för januari som presenterades i förra veckan.

FN:s flyktingorgan UNHCR avvisar den svenska regeringens bild av att organets riktlinjer sätter stopp för utvisning av flyktingar som begått grova brott. Det rapporterar Politico på tisdagen.

Migrationsminister Johan Forssell (M) aviserade tidigare i veckan att Sverige vill ändra internationella konventioner för att lättare kunna utvisa dömda brottslingar. Enligt Forssell försvårar UNHCR:s nuvarande vägledning utvisning även vid allvarliga sexualbrott, något regeringen vill ersätta med striktare regler.

Men enligt UNHCR tillåter flyktingkonventionen från 1951 redan stater att utvisa personer som dömts för brott som våldtäkt och mord.

– När en flykting har dömts för ett särskilt allvarligt brott och utgör en fara för samhället är stater till och med tillåtna att häva skyddet mot avvisning enligt internationell flyktingrätt, sade Christine Pirovolakis, talesperson för UNHCR, till Politico.

Hon betonade att riktlinjerna inte motsätter sig utvisning, men att beslut måste fattas utifrån det enskilda fallet och rättssäkerhet, snarare än genom automatik kopplad till specifika brott.

Frankrikes president Emmanuel Macron varnar EU för att konflikterna med USA om handel och teknik inte är över, enligt Financial Times. Inför veckans toppmöte om konkurrenskraft uppmanar han till en "ekonomisk revolution" för att möta hot från både ett "öppet anti-europeiskt" USA och en "kinesisk tsunami" av varor. Macron förespråkar en "köp europeiskt"-policy och gemensamma investeringar för att göra EU till en global ekonomisk makt, då han menar att varken USA eller Kina längre följer globala handelsregler.

EU:s utrikeschef Kaja Kallas kommer att föreslå en lista på eftergifter som unionen ska kräva av Ryssland för att godkänna ett fredsavtal i Ukraina. Det sade hon på tisdagen i Bryssel, rapporterar Reuters. Enligt Kallas är syftet att flytta pressen från Ukraina till Ryssland. Hon framhöll att EU är en nödvändig part i en uppgörelse och därmed har rätt att ställa egna villkor.

– Vi bör ställa villkoren på ryssarna, inte på ukrainarna som redan har pressats mycket, sade Kallas.

Rysslands kraftigt ökade förluster minskar sannolikheten för ett militärt genombrott i Ukraina. Det skriver Financial Times med hänvisning till europeiska och ukrainska källor. President Zelenskyj uppgav i förra veckan att 30 000–35 000 ryska soldater dödas eller skadas allvarligt varje månad. Enligt analytiker tär förlusterna på rekryteringen och tvingar Moskva att i högre grad använda kriminella och pressa värnpliktiga att teckna kontrakt. Totalt uppges minst 325 000 ryska soldater ha dödats under kriget – fem gånger fler än i alla ryska och sovjetiska krig sammanlagt sedan andra världskriget och minst dubbelt så många som Ukrainas förluster på slagfältet.

EU-parlamentet röstade på tisdagen för nya regler som ska påskynda asylprocessen. En gemensam EU-lista över säkra ursprungsländer införs, vilket möjliggör snabbare handläggning för sökande från dessa. Listan omfattar initialt Bangladesh, Colombia, Egypten, Kosovo, Indien, Marocko och Tunisien. Reglerna definierar också villkoren för att avvisa en ansökan med hänvisning till ett "säkert tredjeland". Förslagen måste nu formellt antas av ministerrådet. Av de svenska EU-parlamentarikerna röstade S, M, SD, KD för medan MP och V röstade mot. L och C lade ned sina röster.

Rysslands intäkter från olja och gas har rasat till den lägsta nivån sedan pandemin, rapporterar AP. Orsaken är skärpta sanktioner från USA och EU, bland annat mot den "skuggflotta" av tankfartyg som kringgår restriktioner, samt press på Indien att minska sin import. Kreml tvingas nu höja skatter och låna pengar för att täcka budgethålet, vilket anstränger krigsekonomin. Trycket kan på sikt tvinga Ryssland att minska intensiteten i kriget, enligt bedömare.

Sverige gav på måndagen 60 miljoner kronor till Ukrainas vård och omsorg , enligt Ekot. Stödet ska hjälpa landet akut och samtidigt stödja dess EU-närmande.

– Allt detta syftar till att hjälpa Ukraina här och nu, i kris och krig, men också bidra till Ukrainas framtida EU-närmande, sade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

El- och värmeförsörjningen håller på att återställas i Ukrainas huvudstad Kiev, rapporterar Sveriges Radio. Situationen har varit ansträngd för invånarna i stadsdelen Trojesjtjyna har folk i veckor levt utan el, värme och vatten och fortfarande står 1400 flerfamiljshus i Kiev utan värme.

EU-parlamentet röstade på tisdagen för ett bindande mål om 90 procents nettominskning av utsläppen till 2040, jämfört med 1990. Omröstningen är en formell bekräftelse av en tidigare uppgörelse med EU-länderna i ministerrådet. Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för klimatmålet förutom Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna som röstade emot.

Notiser är uppdaterad med att även KD:s ledamot röstade nej.

Ledande företrädare för tyska extremhögerpartiet AfD anklagas för att ha anställt varandras familjemedlemmar med skattemedel för att kringgå gällande regler, rapporterar Financial Times. Härvan är känslig då AfD går starkt inför delstatsvalet i Sachsen-Anhalt i september. Partiets ledare Tino Chrupalla medgav i söndags att det "lämnar en dålig eftersmak", men sade att inga formella regler hade brutits.

EU-kommissionen har gett Norrlandsströmming status som skyddad ursprungsbeteckning. Märkningen garanterar att fisken är fångad i Bottenhavet eller Bottenviken och har unika, platsspecifika egenskaper. Andra svenska livsmedel på EU-listan är bland annat Skedvi bröd, Kalix löjrom, spettkaka och polkagrisar från Gränna.

Ungerns nya oppositionsparti Tisza vill införa euron och åter förankra landet i EU och Nato. Det framgår av partiets valprogram som publicerades i lördags, skriver Reuters. Partiet, som leds av EU-parlamentarikern Péter Magyar, lovar även att bekämpa korruption för att frigöra frysta EU-medel, återställa den rättsstat som underminerats av den nuvarande premiärministern och se över det ryskbyggda kärnkraftverket Paks 2. Tisza ses som den största utmanaren mot premiärminister Viktor Orbáns Fidesz sedan 2010, men opinionsläget inför valet i april är osäkert.

EU-kommissionen återupplivar de gamla planerna på en gemensam insättningsgaranti för att stärka unionens banker, skriver Financial Times. Ett tidigare försök att skapa systemet, som ska skydda besparingar upp till 100 000 €, misslyckades efter motstånd från bland annat Tyskland. Genom en ny konsultation under de närmaste veckorna hoppas kommissionen hitta en väg framåt för att bryta det politiska dödläget och uppmuntra till fler bankfusioner över gränserna inom EU.

EU-kommissionen antog på måndagen ett förbud mot att förstöra osålda kläder, skor och accessoarer.

Varje år genererar avfallet utsläpp på 5,6 miljoner ton koldioxid, nästan lika mycket som Sveriges totala nettoutsläpp under 2021. De nya reglerna är en del av EU:s ekodesignförordning och ska minska svinnet.

Förbudet träder i kraft för stora företag i juli 2026 och för medelstora företag 2030. Vissa undantag medges, till exempel av säkerhetsskäl.

Ukraina ska öppna tio vapenexportcenter i Europa under 2026, meddelade president Volodymyr Zelenskyj i söndags. Enligt The Kyiv Independent ska centren, som bland annat planeras för Nordeuropa och Baltikum, sälja överskottsmateriel för att finansiera försvaret. Parallellt inleds produktion av ukrainska drönare i Tyskland och Storbritannien.

Tjeckiens premiärminister Andrej Babiš stödjer ett förbud mot sociala medier för barn under 15 år. Det sade han på söndagen, rapporterar tjeckisk radio.

– Vi måste skydda våra barn, sade Babiš.

Utspelet följer en europeisk trend där Frankrike godkänt ett liknande förslag och EU-parlamentet uppmanat till restriktioner.

För första gången på nästan ett decennium har Frankrike ett handelsunderskott för jordbruksråvaror. Underskottet för 2025 var 300 miljoner euro, enligt siffror från franska tullen som Financial Times rapporterade om i fredags. Orsakerna är dels en svag veteskörd och höga importpriser, dels mer långsiktiga problem med minskad konkurrenskraft. Nyheten kommer samtidigt som franska bönder protesterar mot EU-regler och handelsavtal som Mercosur, som de menar slår ut dem i den globala konkurrensen.

Socialdemokraten António José Seguro ser ut att vinna en jordskredsseger i söndagens presidentval i Portugal, rapporterar Reuters. Enligt vallokalsundersökningar fick han 67–73 procent av rösterna. Motkandidaten André Ventura från ytterhögerpartiet Chega får ett stöd på 27–33 procent, vilket är mer än partiet fick i parlamentsvalet året innan. Presidentposten i Portugal är till stor del ceremoniell men ger makt att bland annat upplösa parlamentet.

Rysk exilopposition tar plats i en ny dialogplattform inom Europarådets parlamentariska församling, enligt Sveriges Radio Ekot. Plattformen ska ge en mer formell väg för samtal med ryska demokratiska krafter efter att Ryssland uteslöts i samband med invasionen av Ukraina.

– Det här är en viktig signal till Europa men också till det ryska samhället om att väst inte vill ha med Putin att göra, men med antikrigsryssar, med demokratiska krafter sade oppositionspolitikern Dmitrij Gudkov till Ekot.

Italiens premiärminister Giorgia Meloni har gått till hårt angrepp mot vad hon kallar ”fiender till Italien”. Uttalandet på söndagen kom efter att vinter-OS första tävlingsdag i lördags präglats av misstänkt järnvägssabotage och våldsamma protester i Milano, skriver Financial Times. Sabotagehandlingar orsakade stora tågförseningar, medan protesterna ledde till sammandrabbningar med polis och att sex personer greps. Meloni menar att ”kriminella gäng” skadar Italiens anseende.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán, som har nära relationer med den ryske diktatorn Putin, kallade Ukraina för en fiende till Ungern under ett tal i lördags. Enligt Kyiv Independent gjordes uttalandet som en reaktion på Ukrainas krav att EU ska stoppa import av billig rysk energi för att pressa Ryssland till krigsavslut.
– Den som säger detta är en fiende till Ungern, alltså är Ukraina vår fiende, sade Orbán. Uttalandet kommer två månader före parlamentsvalet i Ungern och i ljuset av ett nytt EU-beslut att fasa ut rysk gas till 2027, ett beslut som Ungern har överklagat.

Siniša Karan, en nära allierad till den avsatte separatistledaren Milorad Dodik, utropade sig på söndagen till segrare i omvalet till presidentposten i den bosnienserbiska entiteten Republika Srpska. Detta rapporterar Reuters. Omvalet, som omfattade 136 valdistrikt, hölls efter oegentligheter i november. Karan avser att fortsätta Dodiks separatistiska politik. Oppositionen anklagar regeringspartiet för valfusk men har erkänt sig besegrad. Karans mandatperiod sträcker sig till det ordinarie valet i oktober.

En samtalsrunda mellan Ukraina och Ryssland avslutades på torsdagen i Förenade Arabemiraten med en fångutväxling, skriver DPA. Totalt frigavs 157 soldater från vardera sida. Nästa samtalsrunda, medlad av USA, väntas äga rum i USA. Territoriella krav förblir den största stötestenen i förhandlingarna.

Estlands president Alar Karis och Lettlands premiärminister Evika Siliņa vill att EU deltar direkt i diplomatin med Ryssland, rapporterar Ekot. Uttalandena har dock väckt kritik på hemmaplan.

EU-parlamentarikern Jörgen Warborn (M) hade en rad möten med Trump-nära organisationer och fossilindustrin medan han som ansvarig drev igenom försvagade klimatregler för företag. Det rapporterar Aftonbladet på torsdagen i en granskning med Der Spiegel. Kontakterna inkluderade oljebolaget Exxon Mobil och tankesmedjan Heritage Foundation. Aftonbladet återger tio frågor som Warborn och hans presskontakt har svarat på. Han har anmälts till EU-parlamentets etikkommitté för agerandet.

– Jag välkomnar att frågan prövas i enlighet med Europaparlamentets regelverk. Jag har varit fullständigt transparent med alla möten jag har tagit och de uppdrag jag innehar. Anmälan är därmed ogrundad och bör ses för vad den är: ett politiskt motiverat försök att misstänkliggöra mig säger, Jörgen Warborn i ett uttalande till Europaportalen.

USA:s utrikesdepartement planerar att finansiera högerorienterade tankesmedjor och organisationer i Europa. Syftet är att sprida "amerikanska värderingar" och motverka det man ser som "hot mot yttrandefriheten", rapporterar Financial Times. En högt uppsatt tjänsteman träffade företrädare i bland annat London, Paris och Bryssel i december. Insatsen, som är en del av USA:s 250-årsfirande, riktas mot EU:s rättsakt om digitala tjänster (DSA) och brittisk lagstiftning som Washington anser attackerar amerikanska intressen.

Regeringen har beslutat om en ny nationell strategi för EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) inför 2030-talet, skriver Lantbruksnytt. Målet är att ge långsiktiga signaler för att stärka Sveriges livsmedelsproduktion och ge lantbrukare stabila villkor inför att en reformerad CAP träder i kraft 2028. 

– Vi behöver fortsätta stärka Sveriges försörjningsförmåga och framtidssäkra livsmedelsproduktionen, sade landsbygdsminister Peter Kullgren. 
Strategin ska bland annat stimulera ett aktivt jordbruk i hela landet och stärka företagens konkurrenskraft.

Frankrike och Kanada öppnar på fredag konsulat på Grönland för att visa sitt stöd för ön, rapporterar Yle. Öppningarna sker under ökat geopolitiskt intresse för Grönland, som är en autonom del av Danmark.

Intresset för regionen har bland annat tagit sig uttryck i att USA:s tidigare president Donald Trump har krävt att få köpa ön av amerikanska nationella säkerhetsskäl.

Tidöpartierna har på fredagen presenterat ett lagförslag för att tillåta ny kärnkraft längs hela Sveriges kust, TT/GP. Förslaget, som syftar till att underlätta investeringar, motiveras med reaktorernas behov av kylvatten. Även om det kommunala vetot blir kvar möter förslaget skarp kritik från Centerpartiet och Miljöpartiet. Ett slutgiltigt avtal om nya reaktorer måste få ett godkännande på EU-nivå.

EU-kommissionen investerar 347 miljoner euro och inför en ny uppsättning åtgärder för att skydda vitala undervattenskablar mot bland annat sabotage. Det meddelade EU-kommissionen på fredagen. Satsningen innefattar en förteckning över prioriterade projekt och en ny "verktygslåda" för att minska risker. Ett pilotprojekt för att snabbare kunna utföra reparationer kommer att fokusera på Östersjön, en region där fientliga handlingar mot denna typ av infrastruktur har ökat. Kablarna hanterar 99 procent av den globala internettrafiken.

Två miljöorganisationer stämmer EU-kommissionen för beslutet att ge en omstridd litiumgruva i Portugal status som "strategiskt projekt". Det meddelade organisationerna på torsdagen, skriver Financial Times. Enligt stämningsansökan till EU-domstolen har kommissionen ignorerat allvarliga miljörisker och säkerhetsbrister. Statusen som strategiskt projekt är en del av EU:s plan för att snabba på tillstånd och säkra tillgången på kritiska råmaterial som är avgörande för batteritillverkning i syfte att minska beroendet av Kina.

Norges ekobrottsmyndighet Økokrim har inlett en förundersökning mot den förre statsministern Thorbjørn Jagland för grov korruption, rapporterar NRK. Beskedet kom på torsdagen efter nya uppgifter från de så kallade Epstein-dokumenten. Misstankarna gäller otillbörliga förmåner under Jaglands tid som generalsekreterare för Europarådet och ordförande för Nobelkommittén. Norges regering har begärt att hans åtalsimmunitet från tiden i Europarådet ska hävas. Jagland nekar till anklagelserna via sin advokat.

Serbien ska köpa en del av sin gas via EU, uppger Sveriges Radio. Syftet är att möta EU:s krav på minskat energiberoende från Ryssland.

EU-kommissionen planerar att informellt involvera EU-parlamentet för att snabbt kunna tillämpa det omstridda handelsavtalet med Mercosur-länderna i Sydamerika, uppger Euractiv. Draget är ett försök att blidka parlamentet, som den 21 januari röstade för att låta EU-domstolen granska avtalet. Medan ministerrådet gett klartecken för en provisorisk tillämpning, bekräftar kommissionen nu att man vill samarbeta.

– Detta kommer att göras tillsammans med medlagstiftarna, sade jordbrukskommissionär Christophe Hansen på tisdagen.

EU-länderna har på onsdagen kommit överens om villkoren för ett nytt lånepaket till Ukraina på 90 miljarder euro för åren 2026 och 2027, skriver tyska nyhetsbyrån DPA. Av summan är 60 miljarder euro öronmärkta för försvarsutgifter. Efter en kompromiss får Ukraina köpa vapen utanför EU, som amerikanska Patriotsystem, endast om motsvarande produkter inte finns att tillgå i Europa. Förslaget måste nu godkännas av EU-parlamentet före en första utbetalning som väntas under andra kvartalet 2026.

EU-parlamentets handelsutskott återupptar arbetet med lagstiftning kopplad till handelsavtalet med USA från 2025. Beslutet fattades på onsdagen. Som ett nytt villkor har en klausul införts som gör det möjligt att dra in tullättnader om USA hotar EU:s eller enskilda medlemsstaters säkerhet och territoriella integritet. En omröstning i ansvarigt utskott kan nu ske den 24 februari, förutsatt att USA respekterar avtalets villkor.

Ungerns regering har via ett dekret beordrat domstolar att avsluta pågående stämningar från kommuner mot staten, skriver Financial Times. Beslutet, som publicerades på tisdagen, ses av kritiker som ett frontalangrepp på rättsstaten. Budapests borgmästare har anmält saken till EU-kommissionen. Draget är en eskalering i konflikten med EU, som redan har fryst miljardbelopp i euro till Ungern på grund av just rättsstatliga brister. 
– När detta sker så backar inte rättsstaten: den upphör, sade András Kádár fån människorättsgruppen Ungerska Helsingforskommittén.

Ryska och ukrainska sändebud inledde i onsdags USA-medlade samtal i Abu Dhabi om ett slut på kriget. Samtalen sker samtidigt som Ryssland fortsätter sina attacker, rapporterar AP. En attack med klustervapen mot en marknad i östra Ukraina dödade sju personer, vilket fick en regional ukrainsk chef att kalla ryskt tal om vapenvila – värdelöst. Kreml uppger att den militära kampanjen fortsätter tills Moskva får sina krav uppfyllda.

Emmanuel Macrons topprådgivare Emmanuel Bonne mötte i tisdags sin ryska motpart Jurij Usjakov i Moskva, skriver L'Express. Det diskreta besöket är ett franskt försök att behålla inflytande i Ukrainakonflikten samtidigt som USA medlar i separata samtal. Enligt president Macron förbereds en dialog med Ryssland öppet och i samråd med Frankrikes partnerländer.

Rysslands budgetunderskott för 2026 kan bli nästan tre gånger större än planerat. Det rapporterar Reuters och hänvisar till en regeringsnära källa. Orsaken är kraftigt sjunkande oljeintäkter, delvis på grund av minskade köp från Indien, samt högre utgifter än väntat. Enligt en prognos kan underskottet nå 4,4 % av BNP, jämfört med det officiella målet på 1,6 %.

Andrej Babiš regering i Tjeckien överlevde en misstroendeomröstning i parlamentet på onsdagen, rapporterar tjeckisk public service-radio. Bakgrunden är en kontrovers där utrikesminister Petr Macinka hotat presidenten angående en ministerutnämning. Röstsiffrorna blev 84 mot 99 för att fälla regeringen som därmed sitter kvar. Premiärminister Babiš var själv frånvarande och befann sig i Italien under omröstningen.

Inflationen i euroområdet sjönk till 1,7 procent i januari, från 2,0 procent i december. Det visar en preliminär uppskattning från EU:s statistikbyrå Eurostat. Nedgången drevs främst av sjunkande energipriser (–4,1 procent). Tjänstepriserna hade den högsta årstakten på 3,2 procent, medan matpriserna steg med 2,7 procent. Även den underliggande inflationen, rensad för bland annat energi och livsmedel, sjönk och landade på 2,2 procent.

Ryska spionsatelliter misstänks ha avlyssnat minst ett dussin europeiska nyckelsatelliter, skriver Financial Times. Enligt säkerhetskällor har farkosterna gjort riskfyllda närmanden för att fånga upp okrypterad styrdata, vilket kan ge Ryssland förmåga att manipulera eller slå ut dem. Aktiviteten har ökat de senaste tre åren. 
– Satellitnätverk är moderna samhällens akilleshäl. Den som attackerar dem kan lamslå hela nationer, sade Tysklands försvarsminister Boris Pistorius i september.

EU-kommissionen kommenterade uppgifterna på onsdagen och bekräftade att det ryska sattelitspionaget har pågått under en längre tid. En talesperson sade att EU har medlen som krävs för att upptäcka och motverka avlyssning. För att försvara satelliterna planerar EU-kommissionen att tillsammans med medlemsländerna införa en europeisk rymdsköld. De flesta av EU:s satelliter är i kommersiellt bruk och därigenom okrypterade.

Förberedelser pågår på teknisk nivå för att återuppta direkta samtal mellan Europa och Moskva. Det sade Frankrikes president Emmanuel Macron på tisdagen, rapporterar nyhetsbyrån DPA. Enligt Macron behöver Europa egna kommunikationskanaler för att inte lämnas utanför förhandlingar. Samtidigt betonade han att Rysslands senaste attacker mot Ukraina inte visar på någon verklig förhandlingsvilja från rysk sida. Det senaste kända samtalet mellan Macron och Putin ägde rum i mitten av förra året.

Franska åklagare yrkar att ytterhögerledaren Marine Le Pen döms till fyra års fängelse för fusk med EU-medel. En fällande dom kan stoppa henne från att ställa upp i presidentvalet nästa år, skriver TT/GP. Målet gäller ett överklagande från Le Pens högerextrema parti Nationell samling av en dom från i fjol. Den innebar, utöver fängelse, ett femårigt förbud mot att kandidera i val. Dom i det pågående målet väntas senare i vår.

Ukraina har på onsdagen utfört robotattacker mot staden Belgorod i Ryssland, skriver Expressen. Enligt ryska telegramkonton har en serie explosioner inträffat och strömavbrott har drabbat delar av staden. Attackerna uppges ha orsakat allvarliga skador.

EU-rätten fick ett avgörande inflytande på delar av svensk arbetsrätt under 2025, där domstolsutslag snarare än ny lagstiftning drev utvecklingen. Det framgår av en analys i Lag & Avtal. Arbetsrättsforskarna Niklas Selberg och Erik Sjödin pekar på, förutom avgörandet kring minimilönedirektivet, även på svenska domar om felaktigt genomfört mödraskyddsdirektiv som gav lägre ersättning till gravida än vad EU-reglerna gav rätt till. För första gången dömdes staten till skadestånd för bristande implementering av EU-rätt på arbetsrättens område. Även 2025 års avtalsrörelse och mertidsersättningarna uppges ha präglats av EU-rätten.

Världsnaturfonden (WWF) har anmält Finlands nya jaktlag till EU-kommissionen, uppger Yle. Organisationen anser att lagen, som tillåter kvotjakt på björn, lodjur och utter, strider mot EU:s habitatdirektiv. Direktivet kräver en fallspecifik bedömning för jakt på strikt skyddade arter, vilket en generell kvotjakt kringgår. 

– Förfarandet gick fel eftersom man inte utvärderade de krav EU-lagen ställer, sade WWF Finlands juridiska rådgivare Raija-Leena Ojanen.  WWF hoppas nu att kommissionen inleder ett överträdelseförfarande mot Finland, en process som ytterst kan sluta med ett avgörande i EU-domstolen.