Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till notiser
ANNONSER
Annons
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 3 oktober

Massiv rysk attack mot Ukrainas gasanläggningar – ett krigsbrott

Ryssland har genomfört den största attacken någonsin mot Ukrainas energiinfrastruktur för gas, meddelar Kievs statligt ägda gasbolag, rapporterar TT/GP. Attackerna har i perioder försatt miljontals människor i mörker och skurit av dem från värmeförsörjningen.

Den internationella brottmålsdomstolen ICC har utfärdat en arresteringsorder mot Rysslands tidigare försvarsminister för attacker mot Ukrainas energinät, som domstolen menar utgör ett brott mot krigets lagar.

Rapport: Sol- och vindkraft gav Spanien låga elpriser

Enligt en rapport från tankesmedjan Ember, som analyserar omställningen till fossilfri energi, har Spanien fått ett av Europas lägsta elpriser sedan 2019 tack vare ökad produktion av sol- och vindkraft och minskat dyrt gasberoende. Samtidigt konstateras dock att Spanien jämfört med andra länder har en relativt svag batteribackup och för dålig elsammankoppling med omvärlden vilket visade sig under det stora strömavbrottet tidigare i år.

EU-toppen om Teslafrågan: Respektera europeisk arbetsmarknad

I en intervju med Ekot säger EU:s arbetsmarknadskommissionär Roxana Mînzatu, att alla företag som kommer till Europa och Sverige måste respektera det som gäller här.

– Allt bygger på förtroende och vem som helst är välkommen i er ekonomi, men måste bekräfta det förtroendet. Det kan inte ske utan kollektivavtal, utan social dialog, säger Mînzatu.

Expert: Europa bör bekämpa informationskriget inne i Ryssland

Europa bör bekämpa Rysslands informationskrig inne i Ryssland. Åtgärderna idag från västländer, som faktagranskningar och sanktioner, räcker inte för att stoppa desinformation, anser experter.

James Pamment, docent inom strategisk kommunikation vid Lunds Universitet, ger råd åt europeiska regeringar och anser att det är viktigt att nu påverka ryssar för att främja demokrati.

– Vi behöver ta oss in i deras informationsmiljö eftersom de härjar i vår. Journalister och diaspora kan använda, säger James Pamment till Ekot.

EU ser inga problem med den svenska arbetstidslagen

EU-kommissionen ser inga problem med den svenska arbetstidslagens överensstämmelse med EU-rätten, rapporterar nyhetsbrevet EU & arbetsrätt

I ett svar på ett klagomål från en svensk arbetstagare om huruvida beredskapstjänst för deltidsbrandmän som föreskrivs i kollektivavtalet ska räknas som vilotid eller arbetstid säger EU-kommissionen att det är upp till svenska domstolar att bedöma.

Efter attacken mot Sverige: Orbán går vidare mot Kroatien och Polen

Ungerns premiärminister Viktor Orbán har en lång historia av att angripa andra länder, något som inte minst det krigsdrabbade Ukraina fått känna av men även Sverige under Natoprocessen och senast för några veckor sedan med påståendet om “mördande svenska flickor”. 

Nu har han gått vidare mot EU-länderna Polen och Kroatien, rapporterar Politico. Kroatien kallade han för “krigsprofitörer” när de erbjöd Ungern att koppla upp sig till landets energiledning som alternativ till det ryska fossilberoendet. Näst på tur stod Polen som Orbán anklagade för att “spela ett farligt spel” då den polska premiärministern Donald Tusk sagt att kriget i Ukraina även är “vårt krig” samtidigt som han varnade för farliga konsekvenser om Ryssland segrade. 

Efter kabelbrotten i Östersjön – tingsrätten kan inte döma männen

Efter de uppmärksammade kabelbrotten i Östersjön i december kommer nu beskedet att Helsingfors tingsrätt inte har rätt att döma kaptenen samt förste- och andrestyrmannen på fartyget Eagle S för brott, rapporterar Ekot. De har hela tiden nekat till brott och menar att det hela var en olycka. Försvaret har hävdat att tingsrätten inte har rätt att döma i fallet eftersom kabelbrotten inträffade på internationellt vatten, något som domstolen håller med om.

EU planerar kraftiga tullar mot kinesiskt stål

EU-kommissionen planerar att halvera importkvoterna för stål och höja tullarna till upp till 50 procent för att stoppa billigt kinesiskt stål. Åtgärderna väntas antas på tisdag i nästa vecka, rapporterar Financial Times.

Industrikommissionär Stéphane Séjourné lovade branschledare och fackföreningar vid ett krismöte i veckan att EU ska följa USA:s och Kanadas exempel. Målet är att övertyga Vita huset om att EU agerar mot kinesisk överkapacitet – och därmed få lägre amerikanska tullar i gengäld.

Men flera länder och bilindustrin varnar för att åtgärderna kan driva upp priserna. EU importerade 28 miljoner ton stål förra året, en fjärdedel av den totala försäljningen i unionen.

Münchens flygplats stängdes efter drönarlarm

Münchens flygplats stängdes i torsdags kväll sedan drönare siktats vid och inne på flygplatsområdet, rapporterar SVT Nyheter. Det första larmet kom klockan 21.30 efter att flera personer sett drönare flyga intill flygplatsen. En timme senare bekräftade polisen att drönare siktats inne på flygplatsområdet. Luftrummet kring flygplatsen stängdes och omkring 20 flygningar påverkades. Flygtrafiken återupptogs på fredagsmorgonen

Notiser 2 oktober

Rapport: Bättre svensk mediebevakning av EU-val

De svenska EU-valrörelserna från 2014 och framåt har varit mer engagerande, partiledarna mer synliga och konfliktnivån högre. Flera stora politiska skandaler, som Lars Adaktussons abortröstningar och SD:s trollfabrik, har präglat nyhetsrapporteringen. Det framgår av rapporten EU-valen i medierna som Institutet för Mediestudier presenterade på torsdagen. 

Även om EU-valen fortfarande, enligt rapporten, har något av andra rangens val över sig eftersom inte lika mycket anses stå på spel för medborgarna som i ett riksdagsval visar undersökningen att skillnaderna i bevakning mellan EU- och riksdagsvalen minskar.

Uppgift: USA vill dela data om mål i Ryssland

USA kommer att förse Ukraina med underrättelser för missilangrepp, så kallade målinriktade data, djupt inne i Ryssland, rapporterar Wall Street Journal. Samtidigt överväger USA att skicka kraftfulla vapen till Ukraina.

Ungersk opposition växer inför stundande parlamentsval

I december 2024 låg det konservativa oppositionspartiet Tisza och det högernationalistiska regeringspartiet Fidesz sida vid sida i den ungerska väljaropinionen med stöd av 40 procent vardera, uppger Politico. I september hade stödet för oppositionspartiet ökat till 45 procent medan väljarstödet för regeringspartiet minskat till 37 procent.

Det ungerska parlamentsvalet förväntas hållas i april 2026

G7 ska agera mot köpare av rysk olja

G7-ländernas finansministrar ska agera mot de som ökar sina inköp av rysk olja eller hjälper till att kringgå sanktioner. Det meddelade gruppen i går onsdag, uppger Reuters. Syftet är att strypa Moskvas intäkter för kriget i Ukraina. G7 överväger även andra handelsåtgärder, som tullar och importförbud, mot länder som bidrar till att finansiera Rysslands krigsinsats.

Inflationen i euroområdet över ECB:s mål igen

Inflationen i euroområdet steg till 2,2 procent i september, första gången över Europeiska centralbankens mål på 2 procent sedan april, rapporterar Financial Times. Siffran var i linje med ekonomers prognoser. Kärninflationen låg kvar på 2,3 procent medan tjänsteinflationen – en viktig indikator för inhemska pristryck – steg till 3,2 procent från 3,1 procent i augusti. Marknaden räknar inte med fler räntesänkningar.

Uppdaterade ryska missiler undviker Ukrainas luftvärn

Ryssland har modifierat sina ballistiska missiler så att de kan manövrera i slutfasen och undvika Ukrainas amerikanska Patriot-luftvärn, rapporterar Financial Times.

Ukrainas nedskjutningsgrad för ballistiska missiler föll från 37 procent i augusti till sex procent i september, enligt ukrainsk luftförsvarsdata. Uppgraderingen gäller Iskander-M och Kinzjal-missiler som nu dyker brant eller utför manövrar som förvirrar Patriot-systemet.

Tysk regering kritiseras för slopat energistöd

Tysklands regering planerar att slopa ekonomiska stöd för nya privata solanläggningar och se över utbyggnaden av havsbaserad vindkraft, rapporterar Yle. Planen, som lades fram i september av ekonomiminister Katherina Reiche, syftar till att göra energiomställningen mindre subventionsberoende. Miljöorganisationer kritiserar förslaget och menar att det bromsar klimatarbetet.

Misstänkt ryskt fartyg bordat efter drönarlarm

Fransk militär har bordat ett tankfartyg som misstänks vara kopplat till de drönarflygningar som nyligen störde flygtrafiken i Danmark. Enligt en militärkälla till AFP beslagtogs fartyget i lördags utanför Frankrikes kust, rapporterar Le Parisien.

Det misstänkt ryska fartyget, som seglar under Benins flagg, befann sig utanför Danmarks kust mellan den 22 och 25 september. Misstanken är att det kan ha fungerat som en startplatta för drönarna.

Ukrainsk dykare gripen för Nord Stream-sabotage

En ukrainsk dykare har gripits i Polen misstänkt för inblandning i explosionerna mot Nord Stream-rörledningarna 2022, rapporterar Reuters. Gripandet skedde i går tisdag på begäran av tyska åklagare. I augusti greps en annan ukrainare i Italien, även han misstänkt för att ha samordnat attackerna.

Tyskland slår larm efter misstänkta ryska drönare

Tyska myndigheter varnar för ett växande drönarhot efter att oidentifierade drönare i förra veckan flög över känsliga militära och industriella anläggningar i Schleswig-Holstein, skriver Euractiv. Händelserna, som misstänks vara ryska provokationer, har fått Tyskland att planera ett nationellt drönarförsvarscenter. Landets inrikesminister kallar det ett "hybridhot" och vill se över lagar för att kunna skjuta ner drönare. Bland de observerade målen fanns ett ubåtsvarv och ett kraftverk vid Östersjökusten.

Allt färre arbetande per pensionär i EU

EU:s åldersberoenderatio har ökat från 26,8 procent 2004 till 37,0 procent i år, enligt Eurostat. Det innebär att det nu finns färre än tre personer i arbetsför ålder per person över 65 år, jämfört med nästan fyra för 20 år sedan.

Skillnaderna inom EU är stora. Lägst åldersberoende har franska Mayotte med 6,1 procent, medan belgiska Veurne toppar med 72,8 procent. Totalt har 139 regioner en ratio över 50 procent, främst koncentrerade till östra Tyskland och Frankrike.

Tre Hamas-medlemmar gripna för terrorplaner i Tyskland

Tysk polis har gripit tre män som misstänks ha förberett terrordåd mot israeliska och judiska mål i Tyskland, rapporterar Ekot. Gripandena skedde i går onsdag enligt uppgifter från nyhetsbyrån AFP.

De gripna männen är medlemmar i den palestinska organisationen Hamas, som är terrorklassad av flera länder. Vid tillslaget beslagtog polisen även vapen och ammunition.

Notiser 1 oktober

Ryssland trappade upp sin drönarterror – här är Ukrainas svar

Ny ukrainsk försvarsdrönare har redan skjutit ned 600 ryska Shahed-drönare, rapporterar Yle och redogör för "det senaste" på drönarfronten.

Frederiksen: Hybridkriget har startat – de goda måste vinna

– Det är en del av hybridkrigets natur att fienden [i enskilda fall kan vara] okänd men vi måste lyfta blicken, se mönstret, hybridkrigen har startat, sade Danmarks statsminister Mette Frederiksen på väg in på onsdagens EU-toppmöte i Köpenhamn.

Fredriksen menade att man måste ta lärdom av historien, inte minst mellankrigstiden, då demokratierna var militärt för svaga för att försvara sig själva.

– En av de viktigaste lärdomarna från den tiden är att de goda måste vinna, och de goda är vi som representerar frihet och demokrati. Därför har vi mycket bråttom med upprustningen, det är vi igång med i Danmark och i Nato, men för min del får det ske mycket snabbare, sade Mette Frederiksen.

Förutom att diskutera hur säkerheten och den militära förmågan ska öka i EU och hur Ukraina ska stärkas kommer även migrationsfrågan och möjligheten att utvisa kriminella att tas upp sade statsministern.

Rysk terrorattack mot civila i Dnipro – minst en dödad

Minst en person har dödats och över 20 personer har skadats i en rysk drönarattack mot centrala delar av den ukrainska staden Dnipro på tisdagseftermiddagen, uppger Ukrainas statliga räddningstjänst, rapporterar TT/GP.  Enligt Genèvekonventionerna, är det ett krigsbrott att attackera civila och dess egendom under väpnade konflikter.

Tidigare Afd-medarbetare döms till fängelse för spioneri för Kina

Den förra medarbetaren till Afd-politikern högerpopulisten Maximilian Krah dömdes på tisdagen till fyra år och nio månaders fängelse för spioneri för Kina vid en domstol i Dresden i Tyskland, rapporterar Ekot. Mannen arbetade som assistent åt Maximilian Krah, som även han nu utreds för misstänkt penningtvätt och mutbrott kopplat till Kina.

Zelenskyj: Läget för kärnkraftverken i Zaporizjzja börjar bli kritiskt

Situationen vid det ryskockuperade kärnkraftverket i Zaporizjzja håller på att bli kritisk, enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Ekot. Kärnkraftverket har varit bortkopplat från elnätet sju dagar i rad och de dieseldrivna reservgeneratorerna strular. Zelenskyj säger att ryska attacker har skurit av kraftledningarna och att Moskva hindrar reparationer.

Notiser 30 september

Ukrainsk general: Vi förväntar oss Gripen

Ukraina förväntar sig en leverans av svenska Jas Gripen-plan i närtid, sade general Ivan Havryljuk till ukrainska BBC, rapporterar Expressen i dag tisdag. Uttalandet kommer trots att frågan pausades i maj på begäran av allierade. Sveriges försvarsdepartement bekräftar att en dialog förs med Ukraina men uppger att det inte finns några nya besked i frågan.

Solenergi för första gången största elkällan i EU

Solenergi var i juni den enskilt största källan till el i EU för första gången någonsin, med 22,0 procent av den totala produktionen, enligt Eurostat. Solkraften passerade därmed kärnkraft (21,6 procent) som främsta energislag. Under hela andra kvartalet kom 54,0 procent av EU:s el från förnybara källor, en ökning som främst drevs av just solenergin. Danmark hade den högsta andelen förnybar el (94,7 procent) under årets andra kvartal.

Forskare har hjälp av en energisimuleringsmodell jämfört framtiden för 22 olika energitekniker i världen. Sammanställningen visar att solenergi sannolikt kommer att dominera den globala energiproduktionen av el inom 20 år, rapporterar Bloomberg.  

EU i krismöte om kollapsade fiskbestånd

EU-kommissionen och ministrar från Östersjöländerna håller i dag tisdag ett krismöte i Stockholm med anledning av den akuta situationen för fiskbestånden. En ny rapport till EU-parlamentet varnar för att inte ens ett totalt fiskestopp kan vara tillräckligt för att rädda torsk- och sillbestånden, skriver TT/GP. Enligt rapporten har den fleråriga förvaltningsplanen "i stort sett misslyckats med att uppnå sitt mål att återställa och bibehålla populationer av fiskade arter ". Mötet i Stockholm, som delvis leds av kommissionär Jessika Roswall, är ett försök att hitta nya vägar framåt inför beslutet om 2026 års fiskekvoter om en knapp månad.

Kommissionen vill se privata spar- och investeringskonton i alla EU-länder

EU-kommissionen föreslog på tisdagen att det, där det inte redan finns, införs möjligheten för medborgare att spara pengar i så kallade spar- och investeringskonton. 

Enligt kommissionen är det alltför många invånare som i dag har relativt dåliga sparvillkor och dålig kunskap om sparande. För många anses ha “pengarna i madrassen” eller på ett gammaldags sparkonto istället för i en bättre sparform. 

– För många européer verkar investeringar ogenomskinliga, komplexa och endast reserverade för dem med överskott av disponibel inkomst och sparande. Detta är en missuppfattning. Jag vill att alla europeiska medborgare ska veta att investeringar är för de många, inte bara för de få, sade EU-kommissionär Maria Luís Albuquerque i ett uttalande.

Genom att föreslå förenklade sparmöjligheter kopplade till en förmånlig nationell beskattning, som länder bestämmer över, och informationskampanjer kring sparmöjligheterna tror kommissionen att flera kommer att spara till bättre villkor än i dag. Detta ska underlätta för företag att få finansiering som i sin tur leder till tillväxt och nya arbetstillfällen, resonerar kommissionen. 

Spar- och investeringskonton finns bland annat i Sverige, Danmark, och Polen.

Sverige vill inte skjuta upp förbud mot nya förbränningsmotorer

Sverige kommer att motsätta sig Tysklands försök att urvattna EU:s tidsfrist till 2035 för att effektivt förbjuda förbränningsmotorer i nya fordon Sverige gör detta med argumentet att det skulle straffa biltillverkare som har gjort stora investeringar i den gröna omställningen, rapporterar Bloomberg.

Ebba Busch (KD), Sveriges energi- och industriminister, avfärdade Tysklands förbundskansler Friedrich Merz, som förra veckan sade att EU borde tillåta fordonsteknik som räckviddsförlängare och hybridfordon efter 2035, vilket strider mot unionens nollutsläppsmål. Frågan kan komma upp på onsdagens informella EU-toppmöte.

Volvo Cars har upprepat motsatt sig mildare utsläppsregler för bilar. 

Inför vintern: Sverige skickar nytt stöd till Ukraina

Inför den kommande vintern bidrar Sverige med ytterligare drygt en miljard kronor i civilt stöd till Ukraina. Närmare hälften av summan ska gå till reparation av landets energisektor, meddelade biståndsminister Benjamin Dousa på måndagen.

– Vi måste stärka Ukrainas motståndskraft på alla sätt, särskilt som Ryssland eskalerar kriget. Ukrainarnas fortsatta kamp för sin frihet är central för hela Europas säkerhet., sade Dousa i ett uttalande.

Danmark kallar in soldater efter drönarlarm

Danmark kallar in ett par hundra reservister med anledning av drönarincidenter i landets luftrum, rapporterar SVT Nyheter. Beskedet kom i går måndag, inför ett informellt EU-toppmöte som inleds på onsdag. Enligt anonyma källor till danska TV2 rör det sig om ett par hundra soldater. Landets försvarsmakt har ännu inte kommenterat uppgifterna.

Rysk GPS-störning drabbade 122 000 flyg

Ryska GPS-störningar påverkade över 122 000 flyg i Östersjöområdet, även i svenskt luftrum, mellan januari och april. Det visar en ny rapport från sex länder som Yle rapporterar om. Störningarna, som spårats till bland annat Kaliningrad, utgör ett säkerhetshot men flygtrafiken bedöms vara trygg tack vare reservsystem. FN:s internationella civila luftfartsorganisation (ICAO) väntas nu rikta en ovanlig anmärkning mot Ryssland för agerandet, vilket ökar arbetsbördan för piloter och flygledare.

Ryssland kan tvinga tonåringar till kriget

Med ett minskat intresse för frivillig värvning väntas Ryssland i högre grad tvinga unga värnpliktiga att strida i Ukraina, uppger Yle. Höstens inkallelse inleds i morgon onsdag och sker mot bakgrund av att armén behöver rekrytera cirka 30 000 nya soldater varje månad. Enligt Rysslandsexpert Anders Mård är risken nu stor att värnpliktiga dras in. Samtidigt uppges president Vladimir Putin frukta en reaktion från den inflytelserika organisationen Soldatmödrarna, som har ett brett och djupt nätverk i det ryska samhället.

Ny fransk premiärminister hotas av misstroende

Frankrikes nye premiärminister Sébastien Lecornu, som tillträdde för bara tre veckor sedan, riskerar att fällas i en misstroendeomröstning ledd av Socialistpartiet. Konflikten rör budgetförslag som socialisterna anser vara orimliga, rapporterar Financial Times. Socialistledaren Olivier Faure sade i går måndag att om regeringen inte viker sig kommer den att fällas, vilket sannolikt leder till nyval. Lecornu är president Emmanuel Macrons tredje premiärminister på drygt ett år, i ett parlament där regeringen saknar egen majoritet.

Italien på väg att klara EU:s budgetkrav

Italiens budgetunderskott för 2025 väntas landa på cirka tre procent av BNP, i linje med EU:s regelverk. Det är en sänkning från prognosen på 3,3 procent, enligt källor som rapporterar till Reuters i går måndag. Förbättringen, som beror på högre skatteintäkter, kan leda till att Italien lämnar EU:s förfarande för alltför stora underskott ett år tidigare än beräknat. Detta skulle ge regeringen i Rom ökat ekonomiskt handlingsutrymme. De officiella siffrorna väntas på torsdag.

Italien har inte uppfyllt EU:s budgetkrav sedan 2019 då underskottet låg på 1,5 procent av BNP.

Notiser 29 september

Costa överväger regeländring för att kringgå Orbáns veto

Europeiska rådets ordförande António Costa driver på för att kunna kringgå Ungerns veto mot Ukrainas EU-medlemskap, skriver Politico. Enligt fem diplomatkällor syftar förslaget till att ändra reglerna så att nya förhandlingskapitel kan öppnas med kvalificerad majoritet istället för enhällighet. Detta skulle låta Ukraina och Moldavien gå vidare i anslutningsprocessen trots ungerskt motstånd. För att slutgiltigt stänga ett kapitel skulle dock enhällighet fortfarande krävas. Initiativet kommer inför veckans informell EU-toppmöte i Köpenhamn.

Storskalig rysk flygattack mot civila i Ukraina

Minst fyra personer, varav en tolvårig flicka, dödades i en massiv rysk flygattack mot Ukraina i går söndag, rapporterar Financial Times. Enligt president Volodymyr Zelenskyj pågick attacken i över tolv timmar med nära 500 drönare och över 40 robotar. Den fick även grannlandet Polen att tillfälligt stänga delar av sitt luftrum.

Civilpersoner eller civil egendom får inte utsättas för militära anfall eller repressalier enligt internationell rätt, se första tilläggsprotokollet i Genèvekonventionerna

EU planerar drönarmur för hela kontinenten

EU ska ta fram planer för ett sammankopplat drönarförsvar för att skydda hela kontinentens gränser och kritiska infrastruktur. Beskedet kom i fredags efter ett snabbinkallat försvarsministermöte, skriver Financial Times. Bakgrunden är en rad ryska kränkningar av luftrummet i flera medlemsländer.

– Det är mycket tydligt att vår förmåga att upptäcka drönare inte är på den nivå vi behöver, sade EU:s försvarskommissionär Andrius Kubilius.

Målet är kompatibla system för upptäckt och bekämpning där EU kan bidra med finansiellt och industriellt stöd.

Ledande EU-kommissionär går emot Roswalls uppskjutande av skogslag

Försena inte lagen mot avskogning på grund av IT-problem, uppmanar EU-kommissionens verkställande vice ordförande socialdemokraten Teresa Ribera som ett svar på miljökommissionären moderaten Jessika Roswalls förslag i förra veckan att skjuta upp lagstiftningen ytterligare ett år på grund av IT-problem.   

— Europeiska kommissionen måste hitta en snabb lösning på de IT-problem som den hävdade ledde till en försening av dess banbrytande lag mot avskogning, sade verkställande vice ordförande Teresa Ribera till Politico i fredags.

USA-sändebud: Okej att slå mot mål långt in i Ryssland

Ukraina har Donald Trumps godkännande att attackera mål djupt inne i ryskt territorium, sade USA:s särskilda sändebud för Ukraina Keith Kellogg till Fox News på söndagen. 

– Svaret är ja, sade Kellogg när han frågades om Trump hade godkänt att Ukraina får använda västerländska långdistansvapen för att attackera Ryssland. 

– Använd förmågan att träffa djupt. Det finns inga fristäder. 

Samtidigt konstaterade Kellogg att president Donald Trump ännu inte godkänt att Ukraina på begäran ska få köpa kryssningsmissilen Tomahawk med en räckvidd på 250 mil. Det amerikanska sändebudet påpekade att kriget i Ukraina inte bara var en europeisk fråga utan också en global fråga. 

– Ibland glömmer vi det, sade han.

Zelenskyj varnar för rysk attack mot annat land

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnar för att Ryssland förbereder en attack mot ett annat europeiskt land. Enligt Zelenskyj är de drönarincidenter som nyligen rapporterats över Nato-länder som Danmark och Polen ett ryskt test av alliansens försvarsförmåga, skriver The Guardian.

Roswall oroad över Trumps klimatutspel

EU:s miljökommissionär Jessica Roswall uttrycker oro efter att Donald Trump avfärdat klimatförändringarna som en bluff i sitt tal vid FN-mötet i New York, enligt Sveriges Radio. Under lördagens möte kallade Trump, mot bättre vetande, klimatförändringarna för "den största bluff som världen utsatts för". Forskare säger att klimatförändringarna är verkliga, mestadels orsakade av människor, och att de blir värre.

– Det är klart jag blir bekymrad, för det här kräver ju globala lösningar, sade Roswall.

Klimatfrågan har varit ett av de dominerande ämnena under FN-mötet, där majoriteten av världsledarna betonat behovet av att minska utsläppen och klimatavtrycket.

Danmark inför flygförbud för drönare

Danmark inför ett nationellt flygförbud för civila drönare från och med i dag måndag. Beslutet kommer efter att drönare observerats vid flera av försvarets anläggningar under natten, skriver TT/GP. Förbudet gäller i en vecka för att säkra EU-toppmötet i Köpenhamn. 
– Vi befinner oss just nu i en svår säkerhetssituation, sade försvarsminister Troels Lund Poulsen. Tyskland bistår med utrustning för att stärka Danmarks drönarförsvar, en åtgärd statsminister Mette Frederiksen tidigare kallat en del av ett ”hybridkrig”.

EU återinför lång rad av sanktioner mot Iran

På måndagen återinfördes, efter FN-beslut, EU-sanktioner från 2015 riktad mot Irans kärnkraftsindustri och för att minska möjligheten för kärnvapentillverkning. Sanktionerna rör ett stort antal områden som reseförbud för individer och ​​ekonomiska och finansiella sanktioner som omfattar handels-, finans- och transportsektorerna.

Notiser 26 september

Nato redo skjuta ner ryskt flyg

Tunga europeiska Nato-länder har varnat Kreml att alliansen är redo att skjuta ner ryskt stridsflyg vid nya luftrumskränkningar, rapporterar Bloomberg. Enligt anonyma källor framförde brittiska, franska och tyska diplomater varningen vid ett spänt möte i Moskva denna vecka. Bakgrunden är en incident i förra veckan då tre ryska MiG-31-plan kränkte Estlands luftrum, en handling som av diplomaterna bedömdes vara en medveten provokation från ryskt befäl.

Sverige erbjuder drönarhjälp till Danmark – "säkerställa EU-möte"

Sverige erbjuder antidrönarsystem till Danmark efter att drönare siktats vid flera flygplatser i landet, säger statsminister Ulf Kristersson (M) till TV4 Nyheterna, rapporterar TT/GP.

Kristersson hänvisar till EU-toppmötet i Köpenhamn på onsdag och att den svenska militära antidrönarförmågan syftar till att hjälpa till att säkerställa att mötet kan hållas.

Israels deltagande i Eurovision och fotbollsturneringar kan stoppas

På torsdagen meddelade styrelsen för European Broadcasting Union, som organiserar Eurovision, att de kommer att hålla ett extra bolagsmöte i början av november för att rösta om huruvida Israel ska tillåtas delta nästa år, rapporterar New York TimesThe Times uppger att UEFA i nästa vecka beslutar om huruvida Israel ska stängas av från europeisk fotboll.

Sverige pekas ut som EU:s räddare – måste “träda fram ur skuggorna"

I en färsk rapport från tankesmedjan European Council on Foreign Relations, ECFR, skriver man att EU befinner sig mitt i ett kulturkrig med Donald Trump och USA. Det är en konflikt där EU är förödmjukat och defensivt när det gäller handels- och säkerhetsfrågor. Risken är stor att EU blir en underordnad vasallstat till USA och inte en jämställd partner, menar rapportförfattarna och pekar ut så kallad strategisk autonomi som alternativ till underordning. EU och europeiska ledare måste få detta att hända steg för steg inom försvar, teknik, energi och fullbordandet av den inre marknaden, argumenterar man.

Det finns en stor politisk tillgång i de flesta EU-länder där opinionen ger uttryck för en större gemenskap. En ”europeisk känsla” – känslan av att tillhöra en gemensam plats, dela en gemensam framtid och stödja gemensamma värderingar – är fortfarande stark i hela EU, skriver man med hänvisning till opinionsundersökningar. Regeringarna i vissa länder, skriver rapportförfattarna, i synnerhet – Tyskland, Polen, Sverige – bör därför “träda fram ur skuggorna och tillhandahålla det ledarskap som saknas”.  

Sverige bör även överväga att tillsammans med Finland sluta upp på Danmarks sida och insistera på att Europa inte behöver dansa efter Trumps pipa, heter det i rapporten.

Frederiksen om drönarhotet: Bara början

Danmarks statsminister Mette Frederiksen kallar de senaste drönarintrången för hybridkrig och höjer beredskapen, rapporterar Yle. Militär och polis får ökad närvaro vid kritisk infrastruktur och mandat att skjuta ner fientliga drönare. Under natten till fredag ledde en misstänkt drönare till att Ålborgs flygplats stängdes, även om observationen är obekräftad. Frankrike har erbjudit Danmark sitt stöd. 
– Jag tror att vi bara har sett början på de här attackerna, sade Frederiksen, som pekar ut Ryssland som det primära hotet mot Europa.

Vänstern vädjar om EU-skydd för hjälpkonvoj till Gaza

I ett brev till de nordiska EU-ländernas statsministrar och de tre nordiska EU-kommissionärerna på torsdagen vädjar de nordiska vänsterpartisterna i Europaparlamentet om att länderna, liksom Spanien och Italien, ska göra allt de kan för att skydda den hjälpkonvoj av båtar som nu seglar mot Gaza där flera nordbor deltar. Ett sätt vore, enligt vänsterpartisterna, att sätta in EU:s gränsbevakningsstyrka Frontex för att eskortera båtarna och skydda de som befinner sig ombord. 

Teodorescu Måwe vill lämna EU-parlament för riksdagen

Alice Teodorescu Måwe klev in i Kristdemokraterna i samband med EU-valet förra året. Nu vill hon byta Bryssel mot den svenska riksdagen nästa år, rapporterar SvD.

Trump lockar Turkiet med F-35 för oljestopp

USA:s president Donald Trump öppnar för att häva sanktionerna som blockerar Turkiets köp av amerikanska F-35-stridsflyg. Villkoret är att Ankara slutar köpa rysk olja. Det framkom efter ett möte i går torsdag med Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan i Vita huset, uppger Reuters. USA införde sanktionerna 2020 efter Turkiets köp av det ryska luftvärnssystemet S-400. Trump sade sig nu vara övertygad om att Erdoğan kommer att gå med på kravet och antydde att sanktionerna kan lyftas "väldigt snart".

Hamnarbetare överväger blockera vapenlaster till Israel – kan utvidgas till handelsbojkott

På fredagen och lördagen samlas fackliga företrädare för hamnarbetare i Spanien, Frankrike, Grekland, Cypern, Marocko och Tyskland i den norditalienska hamnstaden Genua för att utarbeta en gemensam strategi för att blockera vapen som kan komma att användas i Gaza, rapporterar Politico. Insatsen kan också komma att utvidgas till en mycket bredare handelsbojkott av Israel.

– Vi hoppas kunna komma ut ur det här mötet med en plan för seriösa, konkreta åtgärder – både omedelbara och långsiktiga, sade Francesco Staccioli från USB:som organiserar italienska hamnarbetare.

Fyra svenskar valobserverar i Moldavien

EU-kandidatlandet Moldavien går till parlamentsval på söndag, ett val som befaras vara utsatt för ryska hybridattacker och manipulationer som köpta röster, arrangerade protester och desinformationskampanjer på sociala medier. 

Organisationen för säkerhet och samarbete, OSSE, med 32 medlemsländer skickar ett 80-tal valobservatörer till Moldavien för att se om valet är öppet och att det genomförs på ett korrekt sätt. Från Sverige medverkar fyra riksdagsledamöter.

Zelenskyj avser lämna presidentposten efter kriget

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj planerar att avgå när kriget med Ryssland är över, rapporterar Sveriges Radio.

– Jag tänker inte ställa upp för omval om kriget slutar, val är inte mitt mål, mitt mål är att avsluta det här kriget, sade Zelenskyj.

Hans officiella mandatperiod löpte ut förra året, men på grund av kriget har inga val kunnat hållas i Ukraina. Enligt landets konstitution kan val inte genomföras under krigstid. 

Inte heller i Storbritannien hölls det val under andra världskriget, valet i juli 1945 blev det första på tio år.

Google väntas få första böter under ny EU-lag

Google kommer sannolikt att få sina första böter under EU:s nya lag om digitala marknader (DMA). Det rapporterade Reuters i går torsdag med hänvisning till tre anonyma källor. EU-kommissionen uppges förbereda ett beslut om att Google gynnat egna tjänster som Shopping och Flights framför konkurrenter. Böter kan uppgå till tio procent av bolagets globala årsomsättning, men enligt källorna kan Google fortfarande undvika straff med ett förbättrat förslag. Ett beslut väntas de kommande månaderna.

Ny budgetstrid mellan parlamentet och rådet

För 16:e året i rad vägrar EU-parlamentet att godkänna ministerrådets budgethantering. Parlamentets budgetkontrollutskott rekommenderade i veckan att inte bevilja rådet ansvarsfrihet för 2023 på grund av bristande samarbete, skriver Euractiv. Rådet menar att parlamentet överskrider sina befogenheter.

Notiser 25 september

von der Leyen i FN: EU håller klimatkursen –lovar hjälpa fattiga länder

I ett tal i FN på onsdagen lovade kommissionsordförande Ursula von der Leyen att EU skulle göra sitt för att nå unionens klimatmål för 2030.

– Låt mig försäkra er: Europa kommer att hålla kursen mot vår klimatambition. Vi är på väg att nå vårt mål för 2030 och minska utsläppen med 55 procent, sade Ursula von der Leyen. Hon lovade även att generera upp till 300 miljarder euro för att stödja en ren omställning världen över, till exempel i Afrika.

Budskapet står i bjärt kontrast till USA:s president Donald Trump som från samma talarstol dagen innan mot bättre vetande förnekade att det fanns en skadlig mänsklig påverkan på klimatet och att klimatprognoserna “gjordes av dumma människor”. Forskare säger att klimatförändringarna är verkliga, mestadels orsakade av människor, och att de blir värre, rapporterar Reuters.

Förre franske presidenten döms till 5 års fängelse

Den tidigare franske presidenten Nicolas Sarkozy dömdes på torsdagen till fem års fängelse efter att ha befunnits skyldig till att ha mottagit olagliga kampanjbidrag från den libyska diktatorn Muammar Gaddafi mellan 2005 och 2007, rapporterar Politico. Domen innebär att Nicolas Sarkozy sannolikt kommer att bli den förste franske presidenten i modern tid som hamnar bakom galler.

Kina hjälper Ryssland bygga krigsdrönare

Kinesiska drönarexperter har vid flera tillfällen flugit till Ryssland för att utföra tekniskt utvecklingsarbete på militära drönare hos en statsägd vapentillverkare som är under västerländska sanktioner. Detta enligt två europeiska säkerhetstjänstemän och dokument som Reuters har sett.

Sedan tidigare pågår en massproduktion av militära drönare med kinesiska delar, uppger nyhetsbyrån. Det officiella Kina förnekar allt samröre med utveckling och produktion av drönare i Ryssland.

Danmark ansluter till EU:s drönarmur

Danmark kommer att delta i EU:s arbete med att bygga en så kallad drönarmur för att stärka luftförsvaret. Det bekräftade EU-kommissionen i dag torsdag efter nya drönarkränkningar över danskt luftrum.

Redan i morgon fredag deltar Danmark i ett första möte om projektet, tillsammans med europeiska östgränsländer och Ukraina. Arbetet leds av försvarskommissionär Andrius Kubilius och syftar till att utveckla EU:s förmåga att både upptäcka och bekämpa fientliga drönare. Enligt kommissionen är medlemsstaterna drivande i processen och ska lämna in sina projektplaner senast den 30 november. Diskussionen kommer senare att breddas till att omfatta samtliga medlemsländer, bland annat vid EU-toppmötet i oktober.

Sverige prickas åter för utebliven EU-lagstiftning

EU-kommissionen inleder i dag torsdag en juridisk process mot Sverige och en rad andra medlemsländer för att inte ha infört två EU-direktiv i tid. Kritiken gäller försenad implementering av regler mot penningtvätt samt lagstiftning som ska ge investerare bättre tillgång till offentlig företagsinformation. Länderna har nu två månader på sig att vidta åtgärder efter att ha mottagit en formell underrättelse. Om så inte sker kan kommissionen gå vidare till nästa steg i överträdelseförfarandet.

Vid årskiftet 2024/2025 hade EU-kommissionen 43 överträdelseärenden mot Sverige på grund av olika EU-rättsliga brister.

ECB: Matpriserna i eurozonen upp en tredjedel

Matkostnaderna för hushåll i euroområdet har stigit med 34 procent sedan 2019, betydligt snabbare än den allmänna inflationen. Det framgår av en analys från Europeiska centralbanken (ECB) som publicerades i dag torsdag, skriver Financial Times. ECB bedömer att gapet mot övriga priser är ”exceptionellt och ihållande”. Den senaste tidens acceleration drivs av ökade arbetskostnader och högre globala råvarupriser, vilket slår hårdast mot hushåll med lägre inkomster.

Uppgift: Trump och von der Leyen har funnit varandra

Enligt källor till Politico var G7-mötet i Kanada i juni “en viktig vändpunkt i relationen" för USA:s president Donald Trump och kommissionsordförande Ursula von der Leyen. Därefter har de haft allt fler samtal på tu man hand. När Donald Trump presenterade henne vid det europeisk-amerikanska toppmötet i Vita huset i augusti sade han offentligt till von der Leyen: “Jag tror att du kanske är mäktigare än alla de här killarna vid det här bordet.”

Sommarens vändpunkt har geopolitisk betydelse, menar tidningen och hänvisar till den amerikanska synen på Ryssland, som blivit mer ifrågasättande. Tisdagens mycket kritiska uttalande från Trump om Ryssland som en papperstiger kom efter att presidenten samtalat med von der Leyen och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Tyskland öppnar för att sända ryska miljarder till Ukraina

Tyskland stöder nu EU-kommissionens plan att använda frysta ryska statliga tillgångar för Ukrainas krigsinsats, en betydande omsvängning, skriver Politico. Förslaget är att upp till 172 miljarder euro i kontanter från finansinstitutet Euroclear skickas till Ukraina. För att kringgå rättsliga hinder ersätts pengarna med EU-garanterade obligationer. Berlin vill att stödet ska vara militärt. Frankrike och Europeiska centralbanken är dock fortsatt tveksamma till planens legalitet och finansiella risker. Sverige har länge drivit på för att använda de frysta ryska tillgångarna.

von der Leyen: Nedskjutning av ryska plan ett alternativ

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade i går onsdag att nedskjutning av ryska stridsflyg som kränker Natos luftrum är ett alternativ som ligger på bordet. Uttalandet, rapporterar Politico, följer på flera ryska kränkningar över bland annat Polen och Rumänien. Även USA:s president Donald Trump har uttryckt stöd för nedskjutning. von der Leyen, som inte har militärt mandat vilket ligger på enskilda länder, underströk vikten av att försvara hela Natos territorium.

EU gör nytt försök sänka USA:s metalltullar

EU vill återuppta de strandade förhandlingarna med USA för att förmå landet att sänka sina tullar på stål och aluminium. Det uppger EU:s handelskommissionär Maroš Šefčovič inför ett möte med sin amerikanska motpart senare i veckan, skriver Bloomberg/Affärsvärlden. Målet är att helt eliminera eller drastiskt sänka tullarna, som i dag ligger på 50 procent. USA har ännu inte kommenterat initiativet. 
– Men vi vet att det är mycket viktigt för vår bransch och därför lägger vi det ständigt på bordet, sade Šefčovič.

Ny drönarincident stängde dansk flygplats

För andra gången på en vecka har drönare tvingat en dansk flygplats att stänga. Natten till i dag torsdag stängdes trafiken vid Ålborgs flygplats i tre timmar, uppger Reuters. Händelsen följer en liknande incident vid Kastrup i måndags. Ålborg är även en militärbas, och drönare har också setts nära F-35-basen Skrydstrup.

Ryska plan flög lågt över tysk fregatt

Ryska spaningsplan flög vid två tillfällen lågt över den tyska fregatten Hamburg i Östersjön i förra veckan, uppger Der Spiegel. Fartyget deltog i en Nato-övning. Enligt tyska militärkällor flög planen på under 100 meters höjd utan att svara på radioanrop. Tysklands försvarsminister Boris Pistorius sade att Ryssland testar Natos gränser. 
– Putin vill provocera oss och utnyttja förmodade svagheter i Nato, sade ministern.

Ryssland kan höja momsen för att finansiera kriget

Rysslands regering planerar att höja momsen från 20 till 22 procent för att täcka de skenande försvarsutgifterna, skriver Financial Times. Beskedet kom i går onsdag och bryter mot Vladimir Putins tidigare skattelöften. Höjningen sker mot en bakgrund av ett växande budgetunderskott och sänkta BNP-prognoser. Enligt en bedömare tvingas nu alla medborgare och företag direktfinansiera kriget då andra finansieringskällor är uttömda.

Polen vill kunna skjuta ned ryska objekt över Ukraina

Polens regering förbereder en lagändring som ska ge militären rätt att skjuta ned ryska objekt, som drönare, över ukrainskt luftrum utan att först få godkännande från Nato eller EU. Det rapporterar Euractiv med hänvisning till polska medier. Syftet är att ge militären större handlingsfrihet. Förslaget, som lades fram i juni, river upp en lag från 2022 som krävde allierat godkännande för sådana insatser. Det väntas nu snabbehandlas i parlamentet.

Premiärminister: Rysk komplott för att ta makten i Moldavien

Ryssland anklagas för en storskalig komplott för att ta makten i Moldaviens parlamentsval på söndag, sade landets premiärminister i går onsdag. Målet är att stoppa landets EU-närmande, rapporterar nyhetsbyrån AP.

Enligt premiärminister Dorin Recean finansierar Moskva röstköp och planerar upplopp via den efterlyste oligarken Ilan Shor.

– Detta är inte en vanlig valstrid. Det är en belägring av vårt land, sade Recean.

Den styrande proeuropeiska koalitionen riskerar att förlora sin majoritet i valet.

Apple kräver att EU river upp techlagen DMA

Apple kräver att EU-kommissionen helt slopar lagen om digitala marknader (DMA), enligt Financial Times. Bolaget anser att lagen, som ska  hindra techjättarna från att missbruka sin marknadsdominans och skydda konsumenter, "skadar konsumenter och försvårar för affärer i Europa". Kravet markerar en eskalering i konflikten mellan EU-länderna och amerikanska techbolag som inte vill bli reglerade.

Italien överväger att frysa pensionsåldern

Italiens regering överväger att frysa pensionsåldern vid 67 år och därmed pausa den automatiska kopplingen till ökad medellivslängd, skriver Financial Times. Förslaget, som drivs av fack och regeringspartiet Lega, går emot trenden i länder som Frankrike och Tyskland. Kritiker varnar för att ett stopp skulle öka Italiens statsskuld och underminera den finansiella disciplin som regeringen vunnit investerares förtroende med. Den nuvarande reformen var en central åtstramning under eurokrisen.

Notiser 24 september

Ett år av studentuppror: Revolten skakar Serbiens styre

Studentprotesterna i Serbien har pågått i snart ett år, rapporterar Ekot. Nu har de gått in i en mer våldsam fas – och spridit sig från Belgrad och Novi Sad, till hjärtat av landet. Företagaren Milan Draskic tror slutet närmar sig för landets ledning.

EU: En första drönarmur möjlig inom ett år

EU kan genom att ta efter Ukrainas drönarförsvar med utplacerade akustiska sensorer relativt snabbt få upp ett försvar mot drönare menar EU-kommissionen.

– EU skulle kunna avsevärt förbättra sin förmåga att upptäcka drönare inom ett år, men det kommer att ta mycket längre tid att utveckla ett komplett nätverk över land och hav som kan spåra och förstöra mål, sade försvarskommissionären Andrius Kubilius till Euractiv.

Polen öppnar sin gräns mot Belarus

Polen gräns mot Belarus stängdes den 12 september, som ett svar på en rysk-belarusisk militärövning. Det ledde bland annat till ett stopp för den stora varuimporten från Kina via järnväg. Natten till torsdag  öppnas gränsen igen, rapporterar TT/GP.

– Om det behövs, om spänningarna eller ett aggressivt beteende från vissa grannländer intensifieras, kommer vi inte att tveka att stänga övergångarna igen, säger Tusk.

Svenske journalisten riskerar terrordom i rättslöst Turkiet

På torsdag inleds “rättegången” om terrorbrott mot den svenske journalisten Joakim Medin, rapporterar SvD/TT. Utöver att “dömas” till flera år i fängelse riskerar han även att efterlysas internationellt. 

Rättsväsendet i Turkiet har den lägsta graden av rättsstatlighet i Europa vilket betyder att chansen till en rättvis rättegång är mycket liten eller obefintlig. Graden av pressfrihet i Turkiet ligger på den europeiska botten och situationen för den fria journalistiken i landet bedöms som mycket allvarlig.

EU-kommissionär Roswall vill vänta med skydd för regnskogar

EU:s nya avskogningsregler – främst avsedda för att minska skövlingen av regnskog – kan komma att skjutas upp ytterligare en gång. Skälet är it-problem, hävdar miljökommissionären Jessika Roswall, rapporterar TT/GP.

– Vi är oroliga över it-systemet på grund av mängden information som måste tas in. Därför kommer vi att be om en uppskjutning i ett år, säger Roswall på väg in till ett möte med EU-ländernas jordbruksministrar i Bryssel. Miljörörelsen är kritisk mot en ytterligare försening.

Notiser 23 september

EU-utskott vill skydda ledamot från ungerskt åtal – parlamentet avgör

EU-parlamentets rättsliga utskott röstade i dag tisdag nej till att häva immuniteten för den italienska vänsterledamoten Ilaria Salis, rapporterar Politico. Beslutet, som fattades med röstsiffrorna 13–12, innebär att hon skyddas från en rättegång i Ungern. Salis anklagas för misshandel men en majoritet i utskottet anser att det finns en risk att hon inte får en rättvis rättegång på grund av brister i den ungerska rättsstaten. Kritiker menar att beslutet är politiskt och bryter mot parlamentets regler. Hela EU-parlamentet väntas rösta i frågan den under sitt möte den 6–9 oktober.

Ukrainska attacker sänker rysk oljeexport

Ukrainas drönarattacker mot ryska oljeraffinaderier har lett till att landets bränsleexport närmar sig den lägsta nivån sedan 2020, rapporterar Financial Times. 16 av Rysslands 38 raffinaderier har träffats sedan augusti, vilket slagit ut över en miljon fat av den dagliga produktionskapaciteten. Attackerna, som nått mål över 1 000 kilometer in i Ryssland, beskrivs av analytiker som Ukrainas mest effektiva kampanj hittills och har lett till stigande dieselpriser globalt. Målet är att strypa den ryska krigsfinansieringen.

Kommande tyska försvarsmiljarder går till europeisk industri – inte till USA

Efter att de senaste åren varit en av världens största köpare av amerikanska vapen tillsammans med Polen och Japan vänder sig nu Tyskland i huvudsak till europeisk försvarsindustri för genomföra sin upprustningsplan för 2026 värd 83 miljarder euro, motsvarande över 910 miljarder kronor, rapporterar Politico. Bara 8 procent av budgeten är reserverad för amerikansk vapenimport. 

Enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri, stod USA för 64 procent av de europeiska Natoländernas vapenimport mellan 2020 och 2024.

Rysk desinformation plågar Tjeckien inför valet

En flodvåg av pro-rysk desinformation sköljer över Tjeckien inför parlamentsvalet den 3–4 oktober, rapporterar Politico. Syftet uppges vara att underminera demokratin, ifrågasätta valets legitimitet och försvaga landets starka stöd till Ukraina. Enligt analytiker producerar desinformationssajter mer innehåll än alla traditionella medier. En seger för populisten Andrej Babiš, som leder i opinionen med 31 procents stöd, skulle kunna försvaga EU:s enighet och flytta Tjeckien närmare Ungern och Slovakien i Ukrainapolitiken.

Nato efter luftrumskränkning: Ryssland bör inte tvivla

Natos Nordatlantiska råd sammanträdde på begäran av Estland på tisdagen efter att ryskt flyg kränkt Estlands luftrum på fredagen.

ett uttalande heter det bland annat: 

“Ryssland bör inte tvivla. Nato och allierade kommer, i enlighet med internationell rätt, att använda alla nödvändiga militära och icke-militära verktyg för att försvara oss och avskräcka alla hot från alla håll. Vi kommer att fortsätta att svara på det sätt, den tidpunkt och det område vi väljer. Vårt åtagande enligt artikel 5 är järnklätt.”

EU ser ryskt mönster efter dansk drönarincident

EU-kommissionen kopplar veckans drönarincident i Danmark till ett "tydligt mönster" av rysk aggression. Vid en pressträff i Bryssel på tisdagen placerades händelsen i ett bredare sammanhang av medvetna ryska luftrumskränkningar i Polen, Rumänien och Estland.

– Ryssland testar de europeiska gränserna och underminerar vår säkerhet, sade en talesperson.

Incidenterna stärker enligt kommissionen argumenten för initiativ som den planerade ”drönarmuren” för att stärka EU:s försvar. EU:s försvarskommissionär Andrius Kubilius ska i nästa vecka besöka frontstater för att diskutera försvarsförmågan.

Finansministern efter ouppnådda klimatmål: Jag skäms inte

Sverige missar samtliga klimatmål, både EU:s och landets egna, rapporterar DN. Det slår regeringen fast i budgeten för 2026. Satsningar på elstolpar och ellastbilar räcker inte till.

Samtidigt kapas anslagen till industrins klimatomställning.

– Jag skäms inte för svensk klimatpolitik, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) på måndagens pressträff.

Rapport: Ryssland bygger reserv för eventuellt Natokrig

Ryssland bygger en ny strategisk militär reserv, vilket kan vara en förberedelse för en konflikt med Nato, rapporterar Expressen med hänvisning till tankesmedjan ISW. Uppbyggnaden sker samtidigt som Ryssland genomfört flera provokationer. I söndags skickade Sverige ut stridsflyg för att följa ett ryskt plan över Östersjön efter en kränkning av estniskt luftrum i fredags. Med anledning av händelserna håller Nato ett krismöte i dag tisdag.

Protester mot omstritt sparpaket i Slovakien

Slovakiens parlament debatterar i dag tisdag ett kritiserat åtstramningspaket, samtidigt som nya protester planeras i Bratislava. En omröstning kan äga rum redan i dag, rapporterar Euractiv.

Regeringens förslag för att stärka statsfinanserna inkluderar höjda skatter, högre socialavgifter och slopade helgdagar. Kritiker menar att bördan orättvist läggs på medborgarna. I en ovanlig allians har landets största arbetsgivarorganisation och fackförbunden gemensamt fördömt åtgärderna.

Slovakien har ett budgetunderskott på 5,3 procent långt över EU-gränsen på max 3 procent. Landets statsskuld ligger dock på 59,3 procent, under EU-gränsen på 60 procent.

EU granskar techjättar för onlinebedrägerier

EU-kommissionen kräver i dag tisdag svar från Apple, Google, Microsoft och Booking Holdings om hur de bekämpar finansiella bedrägerier, uppger Financial Times. Åtgärden är ett första steg enligt lagen om digitala tjänster (DSA) och gäller falska appar och sökresultat. Granskningen kan leda till böter på upp till sex procent av den globala omsättningen. De årliga förlusterna för onlinebedrägerier i EU uppgår till över fyra miljarder euro.

Tysk motor drar eurozonen trots fransk svaghet

Affärsaktiviteten i eurozonen nådde i september sin högsta nivå på 16 månader, skriver Financial Times på tisdagen. Ett starkt Tyskland driver uppgången och väger upp för en nedgång i Frankrike, där politisk oro tynger ekonomin. Inköpschefsindex (PMI) från HCOB steg till 51,2, strax över gränsen för tillväxt. Trots uppgången menar ekonomer att eurozonen är långt ifrån att visa någon verklig ekonomisk återhämtning.

Frankrike, Belgien och Luxemburg erkänner Palestina

Frankrike, Belgien och Luxemburg erkänner nu Palestina som en egen stat, enligt Sveriges Radio. Erkännandet sker i samband med öppnandet av FN:s generalförsamling, medan Italien avvaktar med beslut. Över tre fjärdedelar av världens länder har erkänt Palestina. Samtidigt pågår en generalstrejk i Italien där vänstern protesterar mot vapenexport till Israel och kriget i Gaza.

På söndagen erkände Storbritannien och Portugal Palestina som stat.

Franskt statsstöd till Ryanair fälls av EU

EU-kommissionen meddelade i går måndag att marknadsföringsavtal mellan Ryanair och flygplatsen i Carcassonne utgör olagligt statsstöd. Frankrike måste därför återkräva knappt 20 miljoner kronor från flygbolaget, skriver TT/Aftonbladet. Beslutet följer en granskning av stödperioden 2001–2011. Enligt kommissionen är syftet inte böter, utan att återställa en rättvis konkurrens på marknaden.

Notiser 22 september

Politico: Inga svenskar "rör om i EU-grytan"

Av 720 ledamöter i Europaparlamentet är det bara en handfull som faktiskt formar agendan – de som innehar höga förtroendeposter i politiska grupper, leder förhandlingar om nya lagförslag eller rör om i grytan bakom stängda dörrar, uppger Politico och listar 17 politiker med stort inflytande.

Enligt tidningens genomgång har Nederländerna flest inflytelserika EU-politiker (5), följt av Tyskland (3) och Italien (2), därefter följer sju EU-länder med varsin omnämnd EU-politiker. Fem av de sju länderna har lika många eller färre Europaparlamentariker som Sverige men inga svenska politiker finns på listan.  

Expert: Europas styrka en politisk fråga

Ser man till de ekonomiska musklerna är Europa betydligt starkare än många kanske tror. Det säger Nigel Gould-Davies, säkerhetspolitisk expert vid det ansedda forskningsinstitutet Internationella institutet för strategiska studier (IISS) i London, till Yle.

– Europas grundläggande fördelar jämfört med Ryssland är enorma, både sett till materiella resurser, bnp och befolkningsmängd. Den här nivån av överlägsenhet hade Atlantalliansen aldrig gentemot Warszawapakten under det kalla kriget, säger Gould-Davies.

Gould-Davies säger att utmaningen för Europa är att snabbt hitta den politiska viljan att omvandla den egna potentialen till verklig styrka, vilket i slutändan är en politisk, inte ekonomisk, fråga.

Stöldligor tvingas från Sverige – söker sig till Nederländerna

När svensk polis intensifierat arbetet mot stöldligor som stjäl fordon, har problemet flyttat till Nederländerna, rapporterar Ekot.

– Kanske gör polisen i Sverige ett bättre jobb än polisen i Nederländerna, säger Rob Smitskamp, sakkunnig på en stiftelse mot fordonsbrott.

Rapport: Fossila bränslen ökar globalt – kan bli ännu värre

Världens största producenter av fossila bränslen, som USA, Kina och Ryssland, väntas öka sin produktion de kommande åren, det visar en ny rapport från Stockholm Environment Institute, rapporterar Ekot.

Utvecklingen går tvärtemot Parisavtalets mål och riskerar att öka produktionsgapet för att begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader.

– Det är möjligt att det ser ännu värre ut än vad forskarna nu har kunnat redovisa, säger Annika Markovic, chef för internationella relationer på SEI.

Bloomberg: Putins hemliga plan mot Moldavien

Tidningen Bloomberg uppger att de tagit del av dokument som visar att Ryssland ska försöka att störa ut både söndagens parlamentsvalet i Moldavien och landets väg mot EU-medlemskap. Enligt Bloomberg ska det ske genom att Ryssland försöker köpa utlandsmoldavers röster, arrangerar protester med hjälp av bland annat kriminella och genom en större desinformationskampanj på sociala medier.

Moldaviska myndigheter genomförde på måndagen razzior mot över 100 mål i en utredning om misstänkt rysk inblandning, rapporterar Reuters.

Rysk kampanj mot Finland – "för framtida aggression"

Ryssland har inlett en hotfull kampanj mot Finland, med retorik som liknar den som föregick invasionen av Ukraina. Det skriver tankesmedjan ISW, enligt Expressen. I torsdags hävdade högt uppsatta ryska politiker, bland dem utrikesminister Sergej Lavrov, att Finlands neutralitet är borta och att befolkningen är missnöjd med regeringen. ISW bedömer att agerandet syftar till att skapa narrativa förutsättningar för framtida aggression.

Finlands president: Säkerhetsgarantier för Ukraina kräver beredskap för strid

Finlands president Alexander Stubb anser att de länder som ger säkerhetsgarantier till Ukraina måste vara redo att ingripa militärt vid en ny rysk aggression. Det sade han i en intervju med The Guardian i lördags. Enligt Stubb måste en avskräckande effekt vara trovärdig, vilket förutsätter en reell militär förpliktelse.

– Det är själva idén med säkerhetsgarantier per definition, sade han.

Garantierna, som skulle gälla efter ett fredsavtal, kräver också ett amerikanskt stöd, enligt Stubb.

Cyberattack slog ut storflygplatser i Europa

En cyberattack i helgen orsakade stora störningar på flygplatser som Heathrow, Bryssel och Berlin. Attacken mot systemleverantören Collins Aerospace tvingade flygbolag till manuell incheckning, skriver brittiska The Independent. Vem som ligger bakom attacken är oklart, men EU-kommissionen uppgav att flygsäkerheten inte påverkades. Enligt experter exponerar attacken sårbarheter i flygbranschens leverantörskedjor och visar på behovet av stärkt digital motståndskraft för att undvika framtida incidenter.

Socialstyrelsen håller fast vid högre åldersgräns för tarmcancerscreening

Socialstyrelsen vill behålla 60-årsgränsen för tarmcancerscreening trots att EU rekommenderar tester från 50 års ålder, rapporterar Sveriges Radio. Flera EU-länder har redan sänkt åldersgränsen i enlighet med rekommendationen.

Beslutet möter kritik från kirurger som pekar på att tarmcancer bland yngre ökat kraftigt. De menar att tidigare screening skulle kunna förbättra både överlevnad och livskvalitet för patienter.

Tysk mätning: Ytterhögern för första gången jämnstor med CDU/CSU

I en ny tysk opinionsmätning från ZDF-Politbarometer är kristdemokratiska CDU/CSU och ytterhögerpartiet AfD för första gången jämnstora. Båda partierna får 26 procent i mätningen som publicerades i fredags. Stödet andra partier är fortsatt lågt: socialdemokratiska SPD ligger kvar på 15 procent och De Gröna backar till tio procent. En majoritet på 63 procent av de tillfrågade stöder CDU:s hållning att inte samarbeta med AfD.

Ryskt spaningsplan över Östersjön larmade Nato-jaktplan

Tyska Eurofighter-plan har identifierat ett ryskt spaningsflygplan av typen Il-20M över Östersjön, skriver Der Spiegel. Planet, som befann sig på internationellt vatten, flög utan färdplan eller radiokontakt. Händelsen är den senaste i raden vid Natos östflank. I förra veckan kränktes polskt och estniskt luftrum. Tysklands försvarschef Carsten Breuer sade att Ryssland testar alliansens reaktionsförmåga.

EU blockerar techjättar från finansdata

EU är på väg att blockera teknikjättar som Apple och Google från ett nytt system för delning av finansiella data, skriver Financial Times i dag måndag. Beslutet, som ses som en seger för europeiska banker, drivs på av Tyskland för att skydda EU:s ”digitala suveränitet”. Förslaget var tänkt att ge nya aktörer tillgång till bankdata, men kritiker menar att ett undantag för techbolag begränsar konsumenters valfrihet och riskerar nya spänningar med USA. Förhandlingarna går nu in i sitt slutskede.

Ny smäll mot Frankrikes ekonomi

Frankrikes kreditbetyg har sänkts för andra gången på en vecka vilket ökar tvivlen på landets förmåga att hantera sitt budgetunderskott, det tredje största i EU efter Rumänien och Polen. Det var kreditvärderingsinstitutet Morningstar DBRS som i fredags sänkte betyget till AA, rapporterar Financial Times. Bakgrunden är den politiska instabiliteten efter att president Macrons minoritetsregering nyligen kollapsade. Morningstar bedömer att den låsta politiska situationen allvarligt begränsar möjligheterna att få igenom nödvändiga budgetreformer.

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

Europaportalen på flera språk – News in English

Om man klickar på den brittiska flaggan bredvid sökrutan uppe till höger på sidan blir Europaportalens text engelsk. Önskas andra språk finns fler valmöjligheter högst upp till vänster.  

>>> Europaportalen in English.

Sverige i EU

FÖRDJUPNING: En kort berättelse om Sverige i EU, politikerna och medborgarna.

Klimat- och energipolitik | EU:s och Sveriges läge och mål

FÖRDJUPNING: Sveriges  och EU:s klimatmål och hur det har gått hittills. 

Sverige utan välfärdsmedalj i EU

BRYSSEL 29 augusti 2024

Sverige når inte upp till toppen på EU:s sociala resultattavla över välfärd och arbetsmarknad. En före detta öststat gör istället bra ifrån sig och kniper andraplatsen efter Nederländerna. Det visar Europaportalens sammanställning.

Dålig ekonomi hotar pressfriheten – Sverige tappar i ny ranking

BRYSSEL 6 maj 2025

Pressfriheten i Europa fortsätter att försämras. Enligt Reportrar utan gränsers årliga index har den genomsnittliga poängen i de europeiska länderna sjunkit med nästan tio poäng sedan 2012. Sverige tappar sin tredjeplats i världsrankingen. Svag ekonomi för mediebolag lyfts fram som en viktig orsak bakom den negativa utvecklingen.

Undersökning: Sverige stödjer nästan alla nya EU-lagar

BRYSSEL 5 februari 2024

Sverige tillsammans med övriga EU-länder röstar ja i till nya EU-lagar i över 97 procent av fallen. Inte ens EU:s bråkstakar Ungern och Polen har tryckt på nej-knappen i mer än 30 fall under de senaste nio åren och de över 700 omröstningarna i ministerrådet. Det visar Europaportalens sammanställning.

Demokrati i Europa

FÖRDJUPNING: Inte alla EU-länder anses vara fullvärdiga demokratier. Se hur experter rankar dem i fyra olika globala index.

Kandidatländernas väg till EU-medlemskap – så långt har de kommit

BRYSSEL 12 november 2024

Tio länder knackar på EU:s dörr men vägen till medlemskap är lång och krävande. Medan vissa länder som Albanien och Ukraina tar viktiga steg framåt, står andra still eller går bakåt. Europaportalens sammanställning över demokrati, korruption och ekonomi i ansökarländerna visar på fortsatt tydliga skillnader mot läget i de nuvarande medlemsländerna.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
kommissonen annons
annons
Fackliga Brysselkontoret