Hoppa till huvudinnehåll
Annons
Hoppa till notiser
ANNONSER
annons EP
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 3 maj

Nato fördömer fientliga ryska aktiviteter i sju länder

ett uttalande på torsdagen fördömde Nato vad de kallar fientliga statsaktiviteter i Tjeckien, Estland, Tyskland, Lettland, Litauen, Polen och Storbritannien. Detta är, enligt Nato, en del av en intensifierad kampanj av aktiviteter som Ryssland genomför och rör desinformation, sabotage, våldshandlingar, cyber- och elektroniska störningar. 

“Vi fördömer Rysslands beteende och vi uppmanar Ryssland att upprätthålla sina internationella åtaganden såsom de allierade gör”, heter det i uttalandet.

Tyskland hotar med konsekvenser efter ryska cyberattacker

Den tyska regeringen varnar för "konsekvenser" efter en serie riktade IT-attacker som drabbat tyska hemsidor däribland politiska partiers, rapporterar Reuters. Utrikesminister Annalena Baerbock säger att man med säkerhet kan koppla attackerna till Ryssland.

Flera ryska agenter avslöjade i Norge

Norska säkerhetspolisen, PST, har upptäckt rysk underrättelseverksamhet i Vestland och flera agenter har avslöjats, rapporterar NRK/Ekot. Enligt säkerhetspolisen kan Rysslands syfte bland annat vara att förbereda sabotage, men även att skada bilden av Norge för landets allierade.

Ukrainsk militär: Ryssland tar mark

Ännu en ukrainsk militär varnar för att Ryssland vinner mark i östra Ukraina samtidigt som ryssarna bygger upp sina styrkor i Donetskområdet där, skriver TT/SvD.

Regeringen lovar bättre villkor för ukrainare

Regeringen arbetar med ett nytt förslag för att för att uppemot 33 000 ukrainska flyktingar inte ska behöva leva på 71 kronor om dagen.

– Vi kommer att reda ut alla frågetecken, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M), enligt TT/SvD.

Stor skillnad på förväntad livslängd i EU – spanjorer i topp

84 år kan en spanjor förvänta sig att leva i genomsnitt vilket är den högsta åldern i EU 2023, det visar preliminära siffror från Eurostat på fredagen. Svenskarna kommer på den delad fjärde plats med en förväntad livslängd vid födseln på 83,4 år. Kortast förväntad livslängd har bulgarer med 75,8 år. Uppdelat på kön antas de mest långlivade kvinnorna finnas i Spanien: 86,7 år. Det står i kontrast till männen i Lettland som förväntas leva kortast: 70,8 år. För svenska kvinnor och män är den förväntade livslängden 85,0 år respektive 81,7 år.

Arbetslösheten ned ett snäpp i EU

Med 8,3 procents arbetslöshet ligger Sverige i mars fast som EU-landet med tredje högsta andelen arbetslösa efter Spanien och Grekland, meddelade Eurostat på fredagen. Det kan jämföras med EU-snittet på sex procent i mars vilket är en minskning med en 0,1 procentenheter från februari och oförändrat jämfört med mars förra året.

Centern går mot strömmen – vill hålla Europa öppet för invandring

Centerpartiet går till val på att ”hålla gränsen” mot Ryssland och främlingsfientlighet. Vad gäller migrationen står partiet fast vid att fler behöver komma till Europa.

– Vi har ett ansvar att hjälpa asylinvandrare och människor på flykt från krig och konflikt, säger C-toppen Emma Wiesner till Aftonbladet.

Miljardförlust för ryska Gazprom

Det ryska energibolaget Gazprom gjorde förra året sin största förlust på 25 år, det rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg/Ekot. Förlusten under hela året hamnade på motsvarande 73 miljarder kronor. Orsaken till resultatet är att priset på bränsle sjunkit och minskade leveranser till Europa på grund av sanktionerna efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Turkiet stoppar all handel med Israel

Turkiet har tagit beslut om att stoppa handel med Israel. Det skriver Israels utrikesminister Israel Katz på X, enligt Ekot. Handelsstoppet gäller både import och export.

Prorysk regering invald i Serbien

Serbiens parlament har valt en ny regering, bestående av flera proryska politiker, skriver TT/GP. Bland de mer kontroversiella medlemmarna finns bland annat två nu omvalda ministrar, som sedan tidigare belagts med amerikanska sanktioner.

Notiser 2 maj

Ännu en Sverigedemokrat lämnar – Weimers ensam kvar

Europaparlamentariker Johan Nissinen, som SD petat ner till “icke valbar plats” på valsedeln, lämnar Sverigedemokraterna och går med i den så kallade Folklistan, rapporterar Expressen. Han blir den tredje svenska Europaparlamentariker som lämnar sitt parti sedan förra EU-valet 2019.  Tidigare i år lämnade Sara Skyttedal KD efter petning och bildade Folklistan och Peter Lundgren lämnade Sverigedemokraterna 2022 efter fällande tingsrättsdom om sexuellt ofredande.  EU-politiker Charlie Weimers, tidigare KD, är nu ensam kvar för Sverigedemokraterna i Europaparlamentet.

Nära 20 000 identifierade barn bortförda av Ryssland

Enligt ukrainska myndigheter har de hittills med säkerthet identifierat 19 546 ukrainska barn som olagligt deporterade av den ryska ockupationsmakten till Ryssland. Men mörkertalet över hur många som deporterats är sannolikt högre. Endast 388 identifierade barn har fått återvända till Ukraina. 

Internationella brottmålsdomstolen, ICC, i Haag utfärdade i mars 2023 en arresteringsorder mot den ryske ledaren Vladimir Putin misstänkt för den olagliga deportationen av barn från Ukraina till Ryssland vilket enligt domstolen är ett krigsbrott. 123 länder har godkänt Romstadgan vilket innebär att dessa har skyldighet att gripa och överlämna Putin till domstolen i Haag om han sätter sin fot i något av länderna.

USA: Ryssland har använt kemvapen i Ukraina

USA hävdar att Ryssland har använt kemiska vapen i kriget mot Ukraina, rapporterar Ekot. Enligt det amerikanska utrikesdepartementet har Ryssland använt stridsgasen klorpikrin mot ukrainska styrkor, och har därmed brutit mot kemvapenkonventionen, som merparten av FN:s medlemsländer ratificerat – däribland Ryssland. Ukrainska soldater har i månader larmat om ryska kemiska vapen.

Uppgift: EU kan införa tullar mot kinesiska elbilar

I höstas inledde EU-kommissionen en granskning av huruvida kinesiska elbilsföretag får statliga stöd vilket skulle ge dem en orättvis fördel i konkurrensen med europeiska företag. EU:s handelskommissionär Valdis Dombrovskis säger enligt Politico att tullar mot kinesiska elbilar kan komma att införas "innan sommaruppehållet".

S vill kunna utesluta länder ur EU

Socialdemokraterna vill att länder som inte sköter sig ska kunna uteslutas ur EU. – Som en yttersta konsekvens ska det finnas regler för att göra det möjligt, sade S-ledaren Magdalena Andersson, enligt SVT. En sådan regel skulle kräva att EU-fördraget skrivs om.

LO: Inrätta ett gemensamt näringsförbud i EU

LO vill se ett gemensamt näringsförbud i EU för att hindra kriminiella att flytta runt och starta upp nya företag i andra medlemsländer. – Det här berör alla branscher, inte bara byggbranschen, sade LO:s ordförande Susanna Gideonsson, enligt TT/Di.

Klimat och miljö – väljarnas viktigaste frågor i EU-valet

Klimat och miljö toppar listan över de viktigaste frågorna för väljarna inför EU-valet. Det visar en ny mätning som Indikator opinion gjort för Ekot. Det försämrade säkerhetsläget bidrar till att frågan om försvar och utrikespolitik ligger näst högst, en fråga som annars inte brukar rankas så högt.

Ukrainsk attack mot ryskt oljeraffinaderi

Ukrainska styrkor utförde på onsdagen en drönarbombning mot en stort ryskt oljeraffinaderi nära gränsen till Ukraina. Detta ledde till en omfattande brand på anläggningen vilket Ryssland bekräftat påverkar produktionen, rapporterar Bloomberg. Attacken är ett exempel på Ukrainas förmåga att nå in i Ryssland.

Ukrainas nya kritiserade mobiliseringslagar införs

Efter flera månader av debatter, kritik och omskrivningar kommer nu flera förändringar i Ukrainas mobiliseringslagar träda i kraft under maj månad, rapporterar SVT. Bland annat är alla män i stridsför ålder är skyldiga att uppdatera myndigheterna med information om sig själva och straffen för att undvika sin mobilisering skärps. Även åldersgränsen för mobilisering har sänkts från 27 till 25 år. Därmed kan alla ukrainska medborgare som är mellan 25 och 60 år kallas till militärtjänst.

Nya USA-sanktioner ska begränsa rysk militär kapacitet

USA inför nya sanktioner mot uppemot 300 personer och organisationer i Ryssland, Kina och andra länder som anklagas för att stödja Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, rapporterar AFP/Ekot. Tanken med sanktionerna är att de ska begränsa Rysslands militära och industriella kapacitet, uppger USA:s finansdepartement.

Turkisk polis grep över 200 demonstranter

Polisen grep över 200 demonstranter i Turkiets största stad Istanbul på första maj efter att dessa trotsat ett förbud att tåga till Taksimtorget i staden, uppger Yle.

Notiser 30 april

Preliminärt: BNP växte i EU och minskade i Sverige

Den samlade ekonomin i EU-länderna växte under årets första kvartal med 0,3 procent, enligt preliminära siffror från Eurostat, unionens statistikbyrå. Uppgifter finns för 13 av de 27 medlemsländerna och av dessa var det bara Sveriges ekonomi som krympte: -0,1 procent jämfört med föregående kvartal.

Ny EU-mätning ger breda mitten makten

I en sammanställning från Euractiv på tisdagen framgår den breda mitten i europeisk politik konservativa och kristdemokratiska EPP, socialdemokratiska S&D och liberala RE, som ofta gör upp i kompromisser, i det kommande EU-valet kan få majoriteten av parlamentsplatserna, 409 av 720 mandat, motsvarande 57 procent. 

Mediefriheten ”farligt nära bristningsgränsen” i flera EU-länder

Tyska Civil Liberties Union for Europe varnar för en kraftig tillbakagång av mediefriheten i EU och pekar ut svenska Förtalsombudsmannen som ”oroväckande”, skriver Journalisten. Organisationen pekar bland annat på att det skett attacker mot yttrandefriheten och försök till statlig censur under 2023 i sju länder: Italien, Irland, Grekland, Estland, Ungern och Kroatien.

Oförändrad inflation i euroområdet

Prelimininära siffror från Eurostat på tisdagen visar att inflationen i euroländerna i april låg på 2,4 procent, samma nivå som månanden innan.

Sverige har högst andel anställda i multinationella företag

Enligt Eurostat har Sverige högst andel anställda, 34 procent, som arbetar i multinationella företag. Med multinationella företag menas att de har minst 1 000 anställda och är verksamma i minst två länder. På andra och tredje plats över länder med högst andel anställda i multinationella företag 2022 kommer Luxemburg, 32 procent, och Finland, 28 procent. 

Kommissionen vill prata distansarbete med fack och arbetsgivare

EU-kommissionen lanserade på tisdagen ett samråd med arbetsmarknadens parter – fack och arbetsgivare – för att samla in åsikter inför eventuella framtida EU-åtgärder när det gäller distansarbete och rätten att koppla bort sig från arbetet. Under coronapandemin nästan fördubblades andelen personer som arbetade på distans i EU till 20 procent 2022. Samrådet initieras efter en resolution i EU-parlamentet 2021 som krävde att frågan hanteras på EU-nivå.

Frankrike: Nästan alla EU-länder är mål för rysk propaganda

Enligt Frankrikes EU-mininster Jean-Noel Barrot är 25 av 27 medlemsländer utsatta för rysk desinformation och propagandakampanjer som syftar till att undergräva stödet för Ukraina, rapporterar Bloomberg.

Österrikisk högerextrem partiledare utreds för tjänstefel

Österrikiska åklagare har inlett en utredning mot FPÖ-ledaren Herbert Kickl. Han misstänks för tjänstefel och förtroendebrott under sin tid som inrikesminister då han ska ha använt offentliga medel för reklam i medier i utbyte mot positiv rapportering, uppger Reuters.

EU granskar Facebook och Instagram inför valet

EU-kommissionen meddelade på tisdagen att man inleder en granskning om huruvida Meta, Facebooks och Instagrams moderbolag, bryter mot EU:s digitala tjänsteakt, DSA. De misstänkta överträdelserna omfattar bland annat Metas policy och praxis avseende vilseledande reklam och politiskt innehåll på dess tjänster. De gäller också avsaknaden av ett effektivt tredjepartsverktyg för medborgardialog i realtid och valövervakning inför valet till Europaparlamentet.

– Stora digitala plattformar måste leva upp till sina skyldigheter att lägga tillräckliga resurser på [att skydda invånarna från riktad desinformation och manipulation från tredje land] och dagens beslut visar att vi menar allvar med efterlevnaden. Att skydda våra demokratier är en gemensam kamp med våra medlemsstater, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett uttalande.

Turkiet stöttar Rutte som Natochef

Turkiet ställer sig bakom Nederländernas premiärminister Mark Rutte som nästa generalsekreterare i Nato, skriver TT/SvD.

Sánchez blir kvar som premiärminister

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez meddelade i går måndag att han stannar på posten trots att han tidigare övervägt att lämna, rapporterar Ekot. Skälet till att Sánchez övervägde att avgå var att han och även hans fru, Begoña Gómez, upplever att de sedan länge är utsatta för en förtalskampanj från höger.

GPS-störningar orsakar finskt flygstopp till Estland

Flygbolaget Finnair pausar alla flygningar till Tartu i Estland i en månad efter återkommande GPS-störningar, skriver flygbolaget i ett pressmeddelande, enligt Ekot. Ryssland misstänks ligga bakom störningarna.

Skottlands försteminister avgår efter ett år på posten

Skottlands försteminister Humza Yousaf hann sitta ett år på posten innan han på måndagen meddelade att han avgår, uppger Yle. Den konservativa oppositionen hade formellt bett om en förtroendeomröstning på onsdag, som Yousaf riskerade att förlora.

Notiser 29 april

Ukrainas militärchef varnar efter rysk framgång

Läget på slagfälten i Ukraina har försämrats enligt den ukrainske försvarschefen Oleksandr Syrskyj, skriver TT/SvD. Kommentaren fälls sedan ryska styrkor intagit en mindre ort i Donetsk.

Tysk extremhöger tappar stöd efter avslöjanden om kinesiskt samarbete

Det tyska högernationalistiska AfD tappat väljarstöd från 19 till 17 procent efter att utredningar visat att partiet tagit emot finansiellt stöd och strategisk vägledning från Kina, rapporterar Bloomberg. Avslöjandena ska ha skadat partiets trovärdighet och fått många tidigare väljare att vända partiet ryggen.

Misstänkta för statskupp inför rätta i Tyskland: ”Spektakulära fall”

Rättegången mot nio personer från den så kallade Reichsbürger-rörelsen, som misstänks ha planerat en statskupp i Tyskland, börjar under måndagen. ”Den här rörelsen kännetecknas av att inte erkänna den tyska staten”, säger Sveriges Radios korrespondent Daniel Alling.

Nya stora protester i Georgien mot lag av rysk modell

Minst 20 000 personer samlades i Georgiens huvudstad Tbilisi på söndagskvällen för att protestera mot den omstridda ”agentlagen”, enligt TT/SvD. En liknande lag i Ryssland används för att straffa regeringskritiker och tysta oberoende medier. Under söndagens kilometerlånga marsch i huvudstaden syntes åtskilliga EU-flaggor.

Macron: Frankrikes kärnvapen del av europeiskt försvar

Frankrikes president Emmanuel Macron anser att Frankrikes kärnvapen bör ses som en del av Europas gemensamma försvar. I en intervju med flera östeuropeisk tidningar på söndagen framhöll Macron att Frankrikes avskräckningsförmåga är central för europeisk säkerhet, särskilt med tanke på Rysslands invasion av Ukraina. Det rapporterar Reuters.

Ministern: Svensk barnrätt går på export till Ukraina

Ukraina försöker just nu göra sig av med de stora barnhemmen av sovjetisk modell. I stället för institutioner vill man ha familjehem. Det är Sverige och svensk barnrätt som är förebild för Ukraina, med många föräldralösa barn i krigets spår, uppger Ekot. Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) är nyss hemkommen från möten med ministrar i Ukraina, där barnrättsperspektivet är i fokus.

Svenskar genomsnittliga nätshoppare i EU

Nästan 70 procent av svenskarna handlade något på internet under en tremånadersperiod 2023, meddelar Eurostat. Det motsvarar genomsnittet i EU. Flitigast näthandlare var cyprioter, 82 procent,  medan andelen letter som köpte något på nätet var lägst i EU: 56 procent. 

Italiens ledare Meloni ställer upp i EU-valet

Italiens premiärminister Giorgia Meloni, tillika ledare för ytterhögerpartiet Italiens bröder, sade på söndagen att hon ställer upp i EU-valet i juni, uppger TT/GP. Utspelet ses som en ett försök att locka röster till Italiens bröder, även om Meloni själv inte intar en plats i Europaparlamentet.

Ska rädda fjällräven – får 30 miljoner i EU-stöd

Nära 30 miljoner kronor i EU-stöd ska rädda den akut hotade fjällräven i Skandinavien, rapporterar SR. Det handlar om satsningen Felles Fjellrev där forskare och myndigheter i Sverige, Norge och Finland hjälps åt med stödutfodring, forskning och inventeringar.

Ytterligare två journalister greps i Ryssland – anklagas för ”extremism”

Ryssland rapporteras ha gripit ytterligare två journalister misstänkta för "extremism". Journalisterna är ryska medborgare men de har arbetat för västerländska nyhetsbyråer, rapporter Yle. Det handlar om den rysk-israeliska medborgaren Sergej Karelin, som arbetat för exempelvis tyska Deutsche Welle och den amerikanska nyhetsbyrån Associated Press (AP) – och den ryska frilansjournalisten Konstantin Gabov, som arbetat för till exempel nyhetsbyrån Reuters.

Brittisk lag tros öka asylsökande i Irland

Irland vill kunna skicka tillbaka asylsökande till Storbritannien. Enligt irländska justitieministern Helen McEntee har 80 procent av dem som söker asyl tagit sig över gränsen från brittiska Nordirland. Anledningen tros vara brittiska planer att skicka asylsökande till tredje land, skriver TT/SvD.

Notiser 26 april

Prognos: Yttersta högern går fram – breda mitten behåller makten

Jämfört med mars 2022 och mars 2024 har enligt Politicos sammanställda opinionsundersökningar, som får tolkas med viss försiktighet, följande hänt: Stödet för yttersta högern ID har ökat mest +29 procent och yttersta vänstern GUE/NGE har minskat mest: -28 procent. Av övriga partigrupper backar samtliga utom de Gröna som har oförändrat stöd och kristdemokratiska och konservativa EPP som ökar med 9 procent. 

I faktiska mandat och platser i Europaparlamentet skulle det betyda, om opinionssammanställningen också blev valresultatet, att den breda mitten i europeisk politik EPP, S&D och RE, som ofta gör upp i kompromisser, skulle få majoriteten av platserna, 395 mandat, motsvarande 56 procent. Partigrupperna till höger om den breda mitten skulle få 162 mandat, motsvarande 23 procent och partierna till vänster skulle få 79 mandat, motsvarande 11 procent.

SD:s valparoll i EU-valet: ”Mitt Europa bygger murar”

"Mitt Europa bygger murar". Det är Sverigedemokraternas kampanjbudskap i det kommande EU-valet. – Det blir ett val om svag migration och starka gränser, säger partiledare Jimmie Åkesson, enligt Sydsvenskan/TT.

En majoritet EU-bönder slipper miljökrav och kontroll

Efter den senaste tidens bondeprotester backar EU och medlemsländerna och ger 65 procent av bönderna – de som har högst tio hektar jordbruksmark och som får EU-bidrag – rätten att slippa kontroll och eventuella böter huruvida de följer “normerna för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden”.  Det beslutade Europaparlamentet genom ett brådskande förfarande på onsdagen. EU-länderna ges också “mer spelrum” att tolka reglerna eller att helt bortse från reglerna “om det finns problem med att tillämpa dem”. Men eftersom detta bara berör tio procent av den totala jordbruksarealen kommer det inte “i betydande grad” påverka EU-målen, heter det i beslutet. Alla svenska partier utom Miljöpartiet stödde beslutet medan Vänsterpartiet var frånvarande.

Jonas Sjöstedt (V) kan bli enda norrlänningen i EU-parlamentet

Regeringen har pekat ut Norrbotten och Västerbotten som prioriterade områden för den gröna omställningen. Samtidigt ser det ut som att Jonas Sjöstedt troligen blir den enda politikern från Norrland som kommer att sitta i EU-parlamentet efter valet i juni. 

– Det är dåligt, säger han till SVT och skulle gärna se fler norrlänningar i parlamentet med tanke på Norrlands roll i omställningen.

Patienter får tillgång till sina recept inom hela EU

Europaparlamentet godkände på onsdagen med stor majoritet skapandet av ett europeiskt hälsodatautrymme. Fullt utbyggt, om cirka sex år, kommer läkare efter patientens tillstånd att få tillgång till personens hälsojournaler och laboratorieresultat i andra regioner och EU-länder. Patienter kommer oavsett var de befinner sig inom EU att själva få tillgång till en elektronisk journal med recept, bilder och labbtester. Forskare kommer också ges tillgång till anonymiserad hälsodata för studier av sjukdomar. Alla svenska Europaparlamentariker stödde förslaget utom ledamöterna från SD, C och V. Sista ordet har dock ministerrådet som måste ge slutligt godkännande.

Svenska soldater i Lettland inom ett år

I början av nästa år ska svenska soldater ingå i Natostyrkan i Lettland. De första som skickas kommer vara anställda på Försvarsmakten. Enligt SvD:s uppgifter finns majoritet för att färdigutbildade värnpliktiga ska kunna skickas i framtiden.

Nato-chef: Ukraina kan fortfarande segra

Det är inte för sent för Ukraina att besegra Ryssland, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg – så länge Ukrainas allierade uppfyller sina löften om att leverera mer vapen, uppger TT/GP.

Polen: Kan skicka hem krigsföra ukrainare

Polen och Litauen kan komma att hjälpa Ukraina i kampen att få fler soldater till slagfälten, enligt TT/GP. Fler än 150 000 ukrainska män i stridbar ålder befinner sig fortfarande i Polen, enligt siffror från FN:s flyktingorgan UNHCR.

Uppgifter: Försvarets nya budget blir 2,6 procent av BNP

Enligt uppgift till Ekot kommer försvarsberedningen föreslå att det militära försvarets budget ökar till ungefär 2,6 procent av BNP fram till 2030. Civilförsvaret får också betydligt mer pengar än i dag. Enligt Natos riktlinjer ska varje Natoland ha en försvarsbudget på minst 2 procent av landets BNP.

Räd i Europa mot kinesiska bolaget som levererat utrustning till Arlanda

Räden mot ett kinesiskt företag i Europa i tisdags – på jakt efter bevis för otillbörliga subventioner – visar att EU fått tänder, skriver DN. Kinesiska Nuctech, som är förbjudna i USA,  har , med anbud på 25 till 50 procent lägre pris än andra, vunnit över 160 offentliga upphandlingar i Europa och levererat utrustning till hamnar och flygplatser, bland annat till säkerhetskontrollen på Arlanda.

Europeisk kampanj för aborträtten har lanserats – målet är en miljon underskrifter

Ett europeiskt medborgarinitiativ för rätten till abort har lanserats. Initiativet har som mål att samla en miljon underskrifter före EU-valet den 9 juni, uppger Yle.

Litauen dementerar attack mot Belarus

Litauens försvarsdepartement dementerar i ett mejl till SvD uppgifterna från Belarus på torsdagen att Litauen ska ha försökt attackera grannlandet. Uppgiften om ett försök till drönarattack från Litauens territorium som hejdats i Belarus kom från diktaturens säkerhetstjänst KGB.

Åklagare vill lägga ner utredning mot premiärministerns fru

Åklagarmyndigheten i Spanien har begärt att en korruptionsutredning mot Spaniens premiärminister Pedro Sánchez fru ska läggas ned, rapporterar Ekot. I onsdags meddelade en domstol i Madrid att en utredning inletts mot premiärministerns hustru. Efter det uppgav Sánchez att han övervägde att avgå. Fallet inleddes efter ett klagomål från en antikorruptionsgrupp vars ledare är kopplad till extremhögern i Spanien.

Notiser 25 april

SD stödde inte EU-förbud mot tvångsäktenskap och könsstympning

Samtliga svenska partier vill kriminalisera könsstympning och tvångsäktenskap i EU, utom SD som lade ner sina röster. De nya reglerna, som stöddes av 85 procent av de röstande i Europaparlamentet på onsdagen, ska även bekämpa könsrelaterat våld och skydda offren, särskilt kvinnor och dem som utsätts för våld i hemmet. Offrens säkerhet och välbefinnande ska prioriteras, bland annat genom skyddat boende, heter det. 

– Detta banbrytande direktiv förkroppsligar vårt orubbliga åtagande att stärka kvinnors rättigheter och rädda liv. Detta är en seger för rättvisa och jämlikhet i hela Europeiska unionen, sade socialdemokraten och föredragande Evin Incir (S) i ett uttalande.

SD säger till Europaportalen att de “arbetar hårt med att bekämpa mäns våld mot kvinnor” men att frågan “ligger inom varje nations rätt att bestämma över sig själva”.

EU-förslag sätter tidsgräns för betalningar mellan företag

Med få undantag ska alla betalningar mellan företag i EU ske inom 30 dagar, annars väntar förseningsavgifter. Det beslutade Europaparlamentet på tisdagen med stor majoritet i sin första behandling av frågan. De motiverar beslutet med att nästan hälften av alla betalningar mellan företag inte betalas i tid, något som kan vara bekymmersamt för små- och medelstora företag. 

– Med denna förordning skyddar vi inte bara de mindre företagen, som är ryggraden i vår ekonomi, utan framför allt inför vi förutsägbarhet och rättvisa för alla europeiska företag. Det är en stor insats för att främja en bättre betalningskultur, sade den polska liberalen och föredragande Róża Thun Und Hohenstein i ett uttalande.

Men svenska ledamöter från M, SD, KD, C, L höll inte med och röstade nej till förslaget. M, SD och C säger till Europaportalen att förslaget bland annat “inskränker för mycket på avtalsfriheten” och är för oflexibelt.  

Ukrainas fredsvillkor diskuteras i Doha

Högre regeringstjänstemän från ett ännu okänt antal länder ska träffas i Doha i helgen för att diskutera upplägget för ett toppmöte om Ukrainas villkor för en uppgörelse med angriparen Ryssland, rapporterar Bloomberg. Ukrainas plan för fred kräver respekt för landets territoriella integritet och suveränitet, tillbakadragande av ryska trupper samt garantier för dess framtida säkerhet. Ukraina vill att dessa principer ska antas vid toppmötet i juni i Schweiz som förberedelser till eventuella samtal som involverar Ryssland.

USA har skickat långdistansrobotar till Ukraina i hemlighet

USA har i hemlighet skickat långdistansrobotar till Ukraina som sen ska ha använts mot ryska mål på ockuperad ukrainsk mark. Det bekräftar USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan, rapporterar Ekot. Ukraina fick robotarna tidigare i år efter Rysslands upprepade attacker mot infrastruktur i Ukraina, säger han.

USA:s varning: Ryssland kan göra framsteg snart

Ryssland kan komma att vinna ytterligare mark i kriget i Ukraina den närmaste tiden, meddelar Vita huset.

– Det är absolut möjligt att Ryssland skulle kunna göra ytterligare taktiska framsteg under de kommande veckorna, sade USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan, enligt TT/GP.

Samtyckeslag borta i ny EU-lagstiftning om kvinnovåld

Europaparlamentet har sagt ja till lagstiftning om att bekämpa våld mot kvinnor. Men det blev ingen EU-gemensam samtyckeslag, vilket den svenska huvudförhandlaren Evin Incir (S) beklagar.

– Som socialdemokrat gjorde jag allt för att se till att samtyckeslagstiftningen skulle inkluderas, säger hon till DN.

Slovakiens populistregering vill skrota public service-företag

Slovakiens regering godkände på onsdagen ett kontroversiellt förslag om att lägga ner landets public service-företag RTVS och ersätta det med vad yttrandefrihetsförespråkare fruktar kan bli ett språkrör för den populistiske premiärministern Robert Ficos regering, rapporterar Politico. Det nya tv-bolaget kommer att bli vad regeringen kallar en "statlig institution" där regeringen ges mer kontroll än tidigare över anställningen av kanalens ledning. Beslut i parlamentet väntas i juni.

Centern bryter mot EU-regler – skickar sin ersättning till Ukraina

Centerpartiets två Europaparlamentariker har sänkt sina EU-bidrag till Ukraina  i strid med parlamentets reglerna.

– Det är ju ingen kontroll av hur pengar redovisas, säger Emma Wiesner (C) till DN.

L vill se ett fördjupat EU-samarbete

Liberalerna vill se ett fördjupat EU-samarbete och kommer att ta strid mot de partier som antingen vill begränsa EU:s makt eller bara ”stå still”. Det säger partiledaren Johan Pehrson när partiet presenterar sin EU-valskampanj, skriver TT/Aftonbladet. Att Sverige ska ansluta till euron, en gemensam europeisk polis och ett ihållande stöd till Ukraina är några av partiets viktigaste frågor i valrörelsen.

Klubbat: Ny EU-lag ska förenkla tågresandet i Europa

EU-parlamentet klubbade på onsdagen igenom en skärpning av EU:s nationella transportplan (TEN-T), skriver Di. Det innebär bland annat att det kommer att ställas hårdare krav på medlemmarna att förenkla tågtransporter mellan länderna.

Sannfinländarna ändrar inställning till EU – inte realistiskt att träda ut ur unionen

I sitt EU-valprogram tonar Sannfinländarna ner EU-motståndet och talar hellre om europeisk sammanhållning, rapporterar Yle. En av partiets strateger, Purras specialmedarbetare Mikael Lith, säger att partiet numera tycker att man kan förbereda ett eventuellt utträdande ur EU, men bara ifall att de närmaste länderna som Sverige och Danmark också är på väg ut.

– I den nuvarande världssituationen kan Finland inte ensidigt bara lämna EU, säger Lith.

Spaniens premiärminister överväger avgå efter korruptionsutredning mot hustrun

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez sade på onsdagen att han överväger att sluta efter att en domare inlett en förundersökning mot hans fru för anklagelser om korruption, rapporterar FT. Socialdemokraten sade att han ställer in sina offentliga uppdrag under de närmaste dagarna och att han kommer att meddela ett beslut om sin framtid den 29 april.

Andra omgång krävs i Nordmakedonien

Det blir en andra omgång den 8 maj i presidentvalet i Nordmakedonien eftersom ingen av kandidaterna fick över 50 procent i onsdagens val, skriver TT/SvD. Oppositionens kandidat, högerpolitikern Gordana Siljanovska Davkova, fick uppemot 40 procent av rösterna jämfört med den sittande presidenten, socialdemokraten Stevo Pendarovskis cirka 20 procent.

Notiser 24 april

Storföretag kan tvingas ta större hänsyn till rättigheter och miljö – starkt svenskt stöd

Om ministerrådet ger sitt slutliga godkännande kommer större företag, med minst 1000 anställda, att tvingas ta större hänsyn till mänskliga rättigheter och miljön. Det sedan Europaparlamentet med röstsiffrorna 374 mot 235 och 19 nedlagda på onsdagen godkänt den senaste kompromissen med ministerrådet. Syftet är att mildra företagens eventuellt negativa inverkan på de mänskliga rättigheterna och miljön. Det kan gälla allt från slaveri, barnarbete och utnyttjande av arbetskraft till förlust av biologisk mångfald, förorening och förstörelse av naturarvet. Sju svenska partier röstade ja: M, S, MP, C KD,V, L medan SD röstade nej till lagen.

Nya arbetsvillkor för plattformsarbete – svagt svenskt stöd

Efter många förhandlingsrundor och kompromisser antog Europaparlamentet på onsdagen en ny EU-lag som ska förbättra viss villkor för miljontals plattformsarbetare, som exempelvis cykelbud eller taxichaufförer. Genom nationell lagstiftning och kollektivavtal ska EU-länderna införa tydliga regler som förhindrar förekomsten av falskt egenföretagande och att plattformsarbetarna då istället ska betraktas som anställda med de rättigheter som där följer. Arbetstagare ska inte heller bli av med jobbet baserat på ett beslut som fattats av en algoritm eller ett automatiserat system för beslutsfattande. Direktivet antogs med stor majoritet 554 mot 56 och 24 nedlagda. De flesta svenskar stödde inte beslutet: M, SD, C och KD röstade nej och som ensamma i sin partigrupp lade S ner sina röster. MP, L, V röstade ja.

– Med detta direktiv kommer nästan 40 miljoner plattformsarbetare i EU att ha tillgång till rättvisa arbetsvillkor. Denna historiska överenskommelse kommer att ge dem värdighet, skydd och rättigheter, sade den italienska socialdemokraten Elisabetta Gualmini föredragande i frågan. Sista ordet har dock som alltid EU-ländernas regeringar som slutligen måste godkänna förslaget.

Högerpopulistiska tyska toppkandidater misstänks för ryska kopplingar

Det tyska högerpopulistiska partiet AfD:s två toppkandidater i EU-valet, Maximilian Krah och Petr Bystron, står båda i centrum för utredningar om ryska pengar, rapporterar Politico. FBI har förhört Krah angående påstådda ryska betalningar. Bystron, andranamn på AfD:s lista inför EU-valet, anklagas för att ha fått 20 000 euro från personer med kopplingar till den ryske diktatorn Vladimir Putin. Medan han förnekar anklagelserna rapporterade Spiegel på tisdagen om en inspelning där Bystron pratar om pengarna.

Samma dag greps en assistent till Maximilian Krah av tysk polis misstänkt för att ha spionerat i EU-parlamentet för Kinas räkning.

Flyktinghjälp kritiseras: Kunde fått mer för pengarna

I en sammanfattning över effekten av EU:s miljardstöd för att hjälpa miljoner flyktingar i Turkiet, så att de inte behöver söka hjälp inom EU, konstaterar EU:s revisorer att EU-stödet hade kunnat ge “mer valuta för pengarna och påvisbara effekter”. Revisorerna uppmanar därför EU-kommissionen bland annat att få ännu bättre koll på pengarna, att begära in uppgifter på hur de går för flyktingbarnen i det turkiska skolsystemet och bättre mäta hjälpens effekter.

Tydlig skillnad på svenskarnas vilja att rösta i EU-val

Det finns en tydlig skillnad på svenskarnas vilja att rösta i EU-val beroende på om man är arbetare eller tjänsteman, vilken utbildningsnivå man har, om man är född i Sverige eller inte och var man bor i landet, rapporterar DN

EU-länder uppmanas skydda barn från våld

I en så kallad rekommendation uppmanade EU-kommissionen på tisdagen EU-länderna att göra mer för att skydda barn från olika typer av våld. Av de 80 miljoner barn som lever i EU antas 13-29 procent av 15-åringarna ofta utsattas för mobbning. Närmare 14 procent av vuxna kvinnor rapporterar om sexuellt våld i barndomen, en andel som kan vara högre, uppger kommissionen. 

Därför föreslås alla EU-länder bland annat att införa nationella planer för att stoppa våld mot barn, effektivt genomföra EU-lagstiftning och nationell lagstiftning om skydd av barn och förbättra datainsamlingen om våld mot barn.

President Biden lovar Ukraina vapen i veckan

Senaten i USA:s kongress gjorde som väntat på tisdagen och sade ja , med röstsiffrorna 79-18, till ett politiskt paket som bland annat ger Ukraina nära 61 miljarder dollar. USA:s president Joe Biden lovade samma dag, efter att han idag onsdag signerat beslutet, att skicka  vapen till Ukraina redan denna vecka.

Jätteövning i Nato ska stärka försvar mot cyberattacker

I dag onsdag startar världens största scenarioövning i Natos regi i Estland, rapporterar Ekot. Cyberattackerna blir alltmer omfattande och avancerade attacker med AI-verktyg, och kriminella grupper och auktoritära stater utför allt fler angrepp.

– Det här kommer att vara det största problemet för våra samhällen de närmsta åren, säger Mart Noorma, chef för Natos kunskapscenter för cyberförsvar.

Nästan alla EU-länder har sedan 2022 utvisat misstänkta ryska spioner

Tidningen Euractiv publicerade på onsdagen en karta över vilka EU-länder som identifierat ryska och kinesiska spioner efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Bulgarien, Tyskland och Polen har utvisat eller gripit flest misstänkta spioner. Sammanställningen visar att alla EU-länder har utvisat eller gripit ryska eller kinesiska spioner utom tre: Ungern, Kroatien och Malta.

Armenien och Azerbajdzjan jobbar på ett fredsavtal

Armenien och Azerbajdzjan i östligaste Europa har börjat "fixa" sin hårt omstridda gräns, meddelar ärkefienderna, rapporterar TT/GP.
Gränsdragningen utgör ett försök att normalisera den ytterst frostiga relationen mellan länderna och undvika nya blodiga sammandrabbningar i regionen.

Notiser 23 april

Stora hinder för att minska utsläpp från fordon, varnar EU:s revisorer

Det finns fortfarande betydande hinder för att nå målet om en utsläppsfri fordonsflotta i EU. Det slår EU:s revisionsrätt fast i flera rapporter. Transportsektorn står för en fjärdedel av alla utsläpp av klimatfarliga växthusgaser i EU. Men trots vissa skärpningar släpper vanliga bilar fortfarande ut lika mycket koldioxid i dag vid verklig körning som för tolv år sedan, konstaterar revisorerna. De avfärdar även byte till biobränsle som dyrt, importberoende och miljömässigt överskattat. Återstår alternativet att gå över till elbilar men även här finns flera problem. Inte minst kostnaden för konsumenter, där batteriet oftast är den dyraste delen av bilen. Revisorerna konstaterar att EU:s batteritillverkare fortfarande ligger efter globala konkurrenter, inte minst det största tillverkningslandet Kina vars globala produktionsandel av batterier uppgår till 76 procent. 

“Det krävs brådskande åtgärder för att se till att den europeiska industrin kan tillverka elbilar i stor skala till konkurrenskraftiga priser, samtidigt som man säkrar råvaruförsörjningen och stärker laddningsinfrastrukturen över hela kontinenten”, avslutar revisionsrätten sin analys.

Dramatisk ökning av migranter över Sahara efter brutet EU-avtal

I slutet av förra året sade militärjuntan i Niger upp ett avtal med EU om att förhindra migranter att ta sig genom landet för att försöka nå Europa. Nu ökar migrationen över Sahara dramatisk, rapporterar SVT. FN:s organisation för migration, IOM, har sett en dramatisk ökning sedan förbudet slopades i slutet av november förra året. Migranter som söker sig mot Algeriet har ökat med 34 procent och de som tar rutten mot Libyen har ökat med 93 procent.

Nya EU-regler för att bekämpa människohandel

EU-parlamentet röstade på tisdagen för uppdaterade regler om att förebygga och bekämpa människohandel och skydda offer. Lagen kriminaliserar ytterligare former av exploatering som tvångsäktenskap, olaglig adoption och utnyttjande av surrogatmödraskap. Syftet är att förbättra samordningen mellan myndigheter, kriminalisera användningen av tjänster från människohandelsoffer och införa straff för företag som är inblandade. Lagen säkerställer också att offer inte åtalas för brott de tvingats begå och erbjuder stödtjänster anpassade för sårbara grupper. Den svenska vänsterpartistiska ledamoten Malin Björk har varit med och lett förhandlingarna i EU-parlamentet.

– Vi har påbörjat en förändring, och nu måste EU-länderna göra det mesta av detta direktiv och se till att kvinnor och flickor inte köps och säljs i Europa, sade Björk i ett uttalande.

Alla svenska EU-parlamentariker röstade för förslaget.

Lättare att reparera trasiga varor

Europaparlamentet har med röstsiffrorna 584 för, 3 mot och 14 som avstod antagit nya regler för att stärka konsumenternas rätt att reparera produkter. Reglerna kräver att tillverkare tillhandahåller snabba och kostnadseffektiva reparationstjänster och gör det lättare för konsumenter att jämföra reparationstjänster. Tillverkare måste också tillhandahålla reservdelar och verktyg till rimliga priser och får inte förhindra oberoende reparatörer från att använda renoverade eller 3D-utskrivna delar. Syftet är att få fler att laga sina saker i stället för att köpa nytt. Alla de närvarande svenska EU-parlamentarikerna utom två ställde sig bakom det nya regelverket: Sverigedemokraternas Johan Nissinen som lade ned sin röst och den politiske vilden Peter Lundgren som var en av de totalt tre i Europaparlamentet som röstade nej.

– Man ska inte få kunna låsa in konsumenter och låsa ute sina konkurrenter. Vi öppnar nu upp marknaden för reparationer och skapar konkurrens. Det gynnar alla, både konsumenterna och klimatet, sade Arba Kokalari (M) som varit med och tagit fram förslaget.

Tysk EU-assistent gripen för Kinaspionage

Jian Guo, sedan 2019 assistent till den tyske EU-parlamentarikern Maximilian Krah från högernationalistisk Alternativ för Tyskland, har gripits av tysk polis misstänkt för att ha spionerat på förhandlingar och beslut i EU-parlamentet för Kinas räkning, rapporterar Reuters på tisdagen. Guo ska även ha spionerat på oppositionella kineser i Tyskland.

"Han anklagas för att ha bedrivit agentverksamhet för en utländsk underrättelsetjänst i ett särskilt allvarligt fall", heter det i ett uttalande från den tyska federala åklagarmyndigheten.

Tv-torn i Charkiv har kollapsat efter rysk attack

I Ukrainas andra största stad Charkiv har stadens  tv-torn sprängts i påstådda ryska flyganfall mot staden, uppger AFP/Ekot. Rysslands angrepp mot främst storstaden Charkiv har intensifierats den senaste tiden och staden har brottats med omfattande strömavbrott till följd av attackerna som ofta riktats mot elnätet och bostadskvarter.

Resultat från alla EU-val sedan 1979

Europaportalen har sammanställt intressant statistik från samtliga EU-val i Sverige och i EU. Läs mer.

Nya budgetregler i EU får grönt ljus

EU-parlamentet godkände på tisdagen tre lagtexter om ett uppdaterat regelverk för hur medlemsländerna ska hålla sunda statsfinanser och minska sina eventuella underskott. Uppgörelsen ändrar inte de grundlagsfästa gränserna för hur stor statsskulden får vara, högst 60 procent av BNP, och budgetunderskottet, högst 3 procent av BNP, i medlemsländerna men lägger ut nya metoder för att minska skulderna. En huvudlinje är att mer stegvis, realistiskt och stabilare minska statsskulderna, balanserat med större möjligheter att investera inom viktiga områden.

Fjortonde året i rad: Ingen ansvarsfrihet för EU-råden

EU-parlamentet röstade med siffrorna 539 mot 26 för att skjuta upp beslutet att ge ministerrådet och Europeiska råden ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2022 till i höst. Det är fjortonde året i rad parlamentet vägrar ge ansvarsfrihet till de två EU-institutionerna med hänvisning till bristande samarbetsvilja. Av de närvarande svenska EU-parlamentarikerna röstade alla mot att ge de två EU-råden ansvarsfrihet förutom Sverigedemokraternas Johan Nissinen som lade ned sin röst.

EU-förbud mot varor från tvångsarbete

Med 555 ja, 6 nej och 45 som avstod röstade EU-parlamentet på tisdagen för en ny lag som gör det möjligt att förbjuda försäljning, import och export av varor som tillverkats med tvångsarbete. Nationella myndigheter och EU-kommissionen kommer kunna undersöka misstänkta varor, leverantörskedjor och tillverkare. Alla produkter som anses vara tillverkade med tvångsarbete kommer att förbjudas att säljas i EU. Tillverkare av förbjudna varor kommer att behöva dra tillbaka dem från EU-marknaden och kan få böter om reglerna inte följs. Två av de närvarande svenska EU-parlamentarikerna ställde sig inte bakom det nya regelverket: Sverigedemokraternas Johan Nissinen som lade ned sin röst och den politiske vilden Peter Lundgren som röstade nej.

Nya EU-regler ska underlätta supersnabba nät

En klar majoritet av EU-parlamentarikerna ställde sig på tisdagen bakom ett nytt regelverk som ska sänka kostnaderna för att bygga upp snabba, gigabit-kapabla bredbandsnätverk över hela EU. Lagstiftningen ska även förenkla administrativa förfaranden och minska byråkratiska hinder. Två av de närvarande svenska EU-parlamentarikerna ställde sig inte bakom det nya regelverket: Sverigedemokraternas Johan Nissinen som lade ned sin röst och den politiske vilden Peter Lundgren som röstade nej.

Förläng handelsavtal med Ukraina – volymspärr mot vissa ukrainska jordbruksprodukter

428 EU-parlamentariker röstade för, 131 mot och 44 avstod när en förlängning av de tillfälliga handelslättnaderna för Ukraina med ytterligare ett år till juni 2025 röstades igenom på tisdagen. Samtidigt ger den nya förordningen EU möjlighet att snabbt agera för att skydda EU:s jordbrukare om det uppstår betydande marknadsstörningar från ukrainska importvaror. Skyddsåtgärder kan aktiveras för känsliga jordbruksprodukter som fjäderfä och socker om importvolymerna överstiger nyligen genomsnittliga nivåer. Som en del av avtalet kommer EU-kommissionen snart att inleda samtal med Ukraina om permanent handelsliberalisering. Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för förlängningen förutom den politiska vilden Sara Skyttedal som lade ned sin röst.

Handel med vapen för civilt bruk ska bli öppnare

EU-parlamentet röstade på tisdagen med siffrorna 537 för, 40 mot och 28 som avstod för uppdaterade regler för import och export av vapen för civilt bruk inom EU. De nya reglerna kommer att etablera ett EU-omfattande elektroniskt licenssystem för att bättre övervaka och spåra rörelsen av vapen i syfte att bekämpa det betydande problemet med olagligt vapeninnehav och handel, med uppskattningsvis 35 miljoner olagliga vapen i EU. De nya reglerna kommer att kräva mer transparens, med en årlig offentlig rapport om import- och export siffror. Endast två av de närvarande svenska EU-parlamentarikerna stödde inte det nya regelverket: Sara Skyttedal (-) som röstade nej och Johan Nissinen (SD) som lade ned sin röst.

Klubbat: Lättare att föra över brottsutredningar mellan medlemsländer

Europaparlamentet har med ovanligt starkt stöd – 604 för och 2 mot – antagit nya regler för att effektivisera överföringen av brottsliga förfaranden mellan EU:s medlemsländer. Lagstiftningen syftar till att påskynda utredningar, särskilt av allvarlig gränsöverskridande organiserad brottslighet, och säkerställa att ingen döms två gånger för samma brott. Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för.

Nya EU-normer för miljömärkning

På tisdagen röstade EU-parlamentet med siffrorna 455 för, 99 mot och 54 av stod för ett uppdaterat ramverk som syftar till att göra hållbara produkter till normen i hela unionen. Reglerna kommer att fastställa miljökrav för de flesta produkter som säljs i EU för att göra dem mer hållbara, återanvändbara, reparerbara och återvinningsbara. I en första översyn kommer varor som järn, textiler, möbler och däck ingå. Med "digitala produktpass" kommer konsumenter att kunna informeras sig om produkterna. Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för förutom Johan Nissinen (SD) och Peter Lundgren (-) som röstade nej.

Uppdaterade EU-regler för försäkringssektorn

Europaparlamentet godkände på tisdagen reformer av de så kallade Solvens II-reglerna som reglerar försäkringssektorn. Uppdateringarna väntas att frigöra stora summor pengar som försäkringsbolag tidigare var tvungna att hålla i reserv vilket gör det möjligt för dem att kanalisera mer pengar till den ekonomiska återhämtningen och den gröna omställningen. Reformerna förenklar också tillsynen, ger tillsynsmyndigheter mer makt över systemiska risker och kräver att försäkringsbolag bättre redovisar och rapporterar om hållbarhetsrelaterade risker. Separat godkände parlamentet en ny ram för återhämtning och avveckling av misslyckade försäkringsbolag som syftar till att skydda försäkringstagare utan att skattebetalarna får stå för notan.

Tydligare klassificering av farliga ämnen godkänd

Europaparlamentet röstade på tisdagen för en uppdatering av en förordning om farliga kemikalier. Den uppdaterade förordningen syftar till att bättre identifiera och klassificera farliga kemikalier, förbättra kommunikationen om kemiska risker och adressera kryphål och icke-efterlevnad. Viktiga förändringar inkluderar införandet av nya riskklasser, förbättrat skydd för konsumenter och miljön samt hantering av risker från försäljning på nätet. 604 av de totalt 612 närvarande EU-parlamentarikerna röstade för de nya reglerna.

EU kan stänga Tiktok Lite – "för beroendeframkallande"

EU-kommissionen hotar med att stänga ner Tiktok-versionen Tiktok Lite, som nyligen lanserats i Frankrike och Spanien, skriver TT/DN. Kommissionen utreder om företaget bryter mot EU:s nya regler för digitala tjänster, DSA, genom de ”belöningar” som ingår i appen och som riskerar att skapa ett beroende.

Säkerhetsfrågor centrala på Stubbs första statsbesök

Försvars- och säkerhetsfrågor kommer stå i fokus när Finlands nye president Alexander Stubb kommer på statsbesök till Sverige, enligt Ekot. Målet för mötet är att utveckla samarbetet mellan länderna både bilateralt och som medlemmar i Nato. På agendan för president Stubbs besök står också möte med näringslivet. Målet är att stärka ländernas globala konkurrenskraft och påskynda den gröna omställningen.

Kosovoserber får resa visumfritt i EU

Med siffrorna 406 för, 97 mot och 94 som avstod röstade EU-parlamentet för att kosovoserber, som får sina pass utfärdade av det serbiska koordinationsdirektoratet, ska får resa i upp till 90 dagar i EU-länderna utan visum. Beslutet innebär att hela västra Balkanregionen nu kan resa visumfritt i EU. De närvarande svenska EU-parlamentarikerna stödde förslaget förutom Johan Nissinen (SD), Peter Lundgren (-) och Sara Skyttedal (-) som röstade nej och Miljöpartiets tre ledamöter som lade ned sina röster.

Tyskar gripna – lämnade känslig teknik till Kina

Tre tyskar har gripits, misstänkta för samarbete med den jättelika kinesiska underrättelsetjänsten MSS, meddelar myndigheter i Tyskland, enligt TT/SvD. Enligt anklagelserna har de överlämnat känslig teknik, som kan användas militärt, till Kina.

Brittiska parlamentet: Asylsökande kan skickas till Rwanda

Asylsökande som kommer till Storbritannien ska kunna skickas till Rwanda för att asylprövningen ska ske där. Efter många turer gick lagen igenom det brittiska parlamentet natten mot tisdagen, rapporterar Ekot. Premiärminister Rishi Sunak räknar med att de första planen med asylsökande ska flyga till Rwanda i juli.

Notiser 22 april

Olika analyser om USA:s nya stöd till Ukraina

USA:s stödpaket till Ukraina på över 60 miljarder dollar kommer ge landet andrum men inte vända kriget, det säger flera ukrainska militära analytiker till Bloomberg, rapporterar Ekot.  I månader har det ukrainska försvaret lidit brist på vapen och ammunition men med det amerikanska stödet kommer Ukraina kunna bromsa Kremls framfart och försvara sig mer effektivt, säger forskare vid Ukrainas institut för strategiska studier .

Men USA:s nya stödpaket till Ukraina kan ge starka förutsättningar på sikt, säger Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring, i Agenda SVT. Även om det lär dröja innan effekterna och leveranserna av stödpaket märks av kan det ge Ukraina en fördel i kriget på sikt, säger Jonsson.

– Ryssland har många problem in i 2025. De har svåra ekonomiska problem och deras försvarsindustri börjar maxa ut, säger han.

Sveriges statsskuld minskade dubbelt så mycket

Sedan 2020 har Sveriges statsskuld minskat från 40,2 procent av BNP till 31,2 procent av BNP – den femte minsta statsskulden i EU, meddelade Eurostat på måndagen. Det motsvarar en minskning på 22 procent vilket är mer än dubbelt så stor skuldminskning som EU-snittet på 9 procent. Den genomsnittliga statsskulden bland EU-länderna 2023 var 82 procent av BNP. 

Det statliga budgetunderskottet i Sverige minskade från -2,8 procent BNP 2020 till -0,6 BNP 2023. Det kan jämföras med EU-snittet -6,7 procent BNP 2020 minskade till -3,5 procent BNP 2023. 

Sverige bland Europas sämsta på att ge högutbildade migranter jobb

Nära hälften av de migranter som har högskoleutbildning i Europa är överkvalificerade för de jobb de har. Sverige kommer på femte plats i en rankning av 22 länder och regioner i Europa som har svårast att ge högutbildade migranter jobb efter deras utbildningsnivå. Det visar en studie som bygger på statistik från EU:s statistikmyndighet Eurostat och som Lighthouse Reports och Financial Times ligger bakom, rapporterar Ekot.  När det gäller hela gruppen utlandsfödda så är sysselsättningsgraden i Sverige  69 procent jämfört med 65 procent för övriga EU-länder i genomsnitt.

Snabbare uppvärmning i Europa än andra regioner

EU, som värms upp snabbare än någon annan region på planeten, fortsätter att slå temperaturrekord, visar nya vetenskapliga rön, rapporterar Bloomberg. 2023 blev det varmaste året hittills något som också bidrog till den största skogsbranden och den dyraste översvämningen som registrerats. Att just EU drabbas mer än andra förklaras delvis av varmare havs- och luftströmmar och att luftreningen också inneburit att andelen skyddande värmereflekterande partiklar i luften minskat. En bieffekt av extremvädret, som kraftigare vindar och större vattenflöden, gynnade produktionen av ren energi från vind- och vattenkraft.

Ingen svensk på Politicos värstinglistor

Tidningen Politico publicerade på måndagen namnen på de Europaparlamentariker som haft minst närvaro, oftast förlorat omröstningar, brutit mot parlamentets regler och gjort minst antal mätbara handlingar. Ingen svensk ledamot fanns med i listorna.  

Västafrika ny stor rutt för drogsmuggling till Europa

Delar av Västafrika håller på att bli en ny stor smuggelrutt för tunga droger till Europa, rapporterar Ekot. Mellan 2013 och 2020 beslagtogs bara 13 kilo kokain årligen i regionen, 2022 var det uppe i 1,4 ton, enligt en rapport från FN. Knarkbeslag har gjorts återkommande ute till havs, det som är nytt nu är beslagen som görs på land. I förra veckan hittades över ett ton kokain nära en gruva i Senegal.

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

Undersökning: Sverige stödjer nästan alla nya EU-lagar

BRYSSEL 5 februari 2024

Sverige tillsammans med övriga EU-länder röstar ja i till nya EU-lagar i över 97 procent av fallen. Inte ens EU:s bråkstakar Ungern och Polen har tryckt på nej-knappen i mer än 30 fall under de senaste nio åren och de över 700 omröstningarna i ministerrådet. Det visar Europaportalens sammanställning.

EU:s utvidgning: Så långt bort står kandidatländerna

BRYSSEL 8 december 2023

I nästa vecka ska EU:s högsta politiska ledare ta ställning till huruvida Ukraina och Moldavien ska få inleda medlemskapsförhandlingar. Europaportalen har granskat det demokratiska och ekonomiska läget för de länder som vill gå med i unionen.

Framåt för pressfrihet i Europa – Sverige tappar medaljplats

Bryssel 3 maj 2023

Europa är den region där det är enklast att arbeta som journalist, men Rysslands krig har lett till både förbättringar och försämringar enligt Reportrar utan gränsers senaste pressfrihetsindex. Den visar också på en större grad av pressfrihet i nästan alla EU-kandidatländer – inte minst i Ukraina.

Index: Litet uppsving för demokratin i Europa

28 mars 2023

Trots ett rekordtapp för demokratin i Ryssland stärktes graden av folkstyre i Europa som helhet under 2022, enligt The Economists årliga ranking. En viktig anledningen till trendbrottet är att restriktioner som infördes under coronapandemin lyftes under fjolåret.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

EU-valkompassen 2024

Nyfiken eller osäker inför EU-valet?

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons LO
annons
annons
Fackliga Brysselkontoret